Lista över byggnader i Helsingborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Helsingborg (uttal) (stavat Hälsingborg mellan 1912 och 1970) är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i Skåne län. Orten hade 104 250 invånare år 2015 och utgör befolkningsmässigt Sveriges nionde största tätort, Skånes andra största tätort (efter Malmö) och ingår i Öresundsregionen. Helsingborg ligger vid Öresunds smalaste del, där endast 3 750 meter skiljer staden från Helsingör i Danmark. Stadens geografi domineras av den branta sluttningen Landborgen som löper längs Öresund, något indragen från kusten. Mellan strandterrassen och landborgsterrassen finns ett antal raviner som bildats under den senaste istiden.

Helsingborgs historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden. Den viktiga plats där Öresund är som smalast har gett staden en strategisk position under lång tid. På medeltiden var staden och dess slott ett av Nordens mäktigaste fästen och därmed inblandad i mycket av den tidens maktspel. Under århundradena har Helsingborg varit platsen för flera politiska konflikter och strider. De många krigen mellan Sverige och Danmark gick hårt åt staden och dess bebyggelse, men sedan 1700-talet har staden levt i fred och på 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt. Helsingborg blev då en av Sveriges snabbast växande städer och en viktig hamn- och industristad.

Listan nedan är en förteckning över de mest betydelsefulla byggnaderna i Helsingborg. Byggnaderna kan vara av antingen historisk, kulturell eller arkitektonisk betydelse för staden. I stadens centrum är arkitekturen en tätbebyggd stenstad, med monumentala och storstadsmässiga hus mot paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan samt mot Stortorget, Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan. I gatorna bakom denna bebyggelse är arkitekturen mer småskalig och intim. Stadsdelsindelningen följer gränserna för Helsingborgs kommuns statistikområdesindelning.

Byggnadslista[redigera | redigera wikitext]

Färg- och teckenförklaring:

  •      – Skyddad som byggnadsminne.
  •      – Skyddad som kyrkligt kulturminne (kyrkobyggnad uppförd före 1940) enligt Kulturmiljölagen 4:3§.[1]
  • "—" betecknar att arkitekten är okänd.
Byggnad Alternativt namn Byggår Byggnads­minne sedan Bevarandeprograms­information[2][a] Arkitekt Stadsdel Kommentar Bild Referens
Adolfsbergskyrkan 1978 Olof Tengroth Adolfsberg Adolfbergskyrkan [3]
Allerhuset Allershuset 1974 Bengt Blasberg,
Henrik Jais-Nielsen
Råå Sedan 2017 har Catena verksamhet i denna byggnad istället för Aller media. Allerhuset [4][5][6]
Allhelgonakyrkan 1928, 1959 1928: Oscar Persson
1959: Arnold Salomon-Sörensen
Råå Allhelgonakyrkan [7]
Allmänna Brands hus Eftersläckaren 1960–1962 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Anders Tengbom Centrum Namnet Eftersläckaren anspelar dels på byggherren Allmänna Brand, dels på grannhuset Kaffegöken. Allmänna Brands hus [8][9][10]
Apoteket Kärnan 1813, 1882 1967 1813: —
1882: Mauritz Frohm
Centrum Apoteket Kärnan [11]
Berga kasern 1909–1912 Erik Josephson Berga Berga kasern [12]
Continentalpalatset 1867–1868,
1882–1884
2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" (större delen av byggnaden),
"Byggnad av kompletterande värde" (byggnadens baksida)[b]
Mauritz Frohm Centrum Continentalpalatset [13]
Dunkers kulturhus 2000–2002 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Kim Utzon Centrum Dunkers kulturhus [14][15]
Elinebergshusen 1965 Jørn Utzon Elineberg Elinebergshusen [16]
Elinebergskyrkan 1966 Johannes Olivegren Elineberg Skyddas av Kulturmiljölagen, trots att den är uppförd efter 1940. Elinebergskyrkan [17][18]
Engelska radhusen, Planteringen 1925 Mauritz S:son Claes Högasten Engelska radhusen, Raus [19]
Engelska radhusen, Tågaborg 1925–1927 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz S:son Claes Tågaborg Engelska radhusen, Tågaborg [19]
Folkets hus 1905–1906 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Harald Berglin Söder Folkets hus [20]
Fredriksdals herrgård 1787 Olympia Fredriksdals herrgård [21]
Fredriksdals vattentorn 1960–1962 Hans Trygg Fredriksdal Sveriges andra svampliknande vattentorn, efter Svampen i Örebro. Fredriksdals vattentorn [22]
Frimurarhuset 1889–1890 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm,
Alfred Hellerström
Centrum Frimurarhuset [23]
Fyr- och lotshuset Helsingborgs lotsstation 1888–1889 2017 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" John Höijer Centrum Fyr- och lotshuset [24][25]
Gamla barnsjukhuset 1888 Mauritz Frohm Olympia Gamla barnsjukhuset [26]
Gamla elverket 1891 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum Gamla elverket [27]
Gamla stadsmuseet Bruniushuset 1845 1967 Carl Georg Brunius Centrum Ursprungligen uppfört som läroverksbyggnad. Gamla stadsmuseet [28][29]
Gamla tullhuset 1887 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm Centrum Gamla tullhuset [30]
Gamlegård Senast 1759 1967 Centrum Gamlegård [31]
Gossläroverket Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar, Gossis 1898 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum Hyste tidigare Nicolaiskolan och sedan 2005 huserar olika företag i byggnaden. Gossläroverket [32][33][34]
Grand Hotel Clarion Grand Hotel Helsingborg 1926 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ernst Stenhammar,
August Stoltz
Centrum Grand Hotel [35]
Gustav Adolfs församlingshem GA-församlingshem, Helsingborgen 1942 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arvid Fuhre Söder Sedan 2016 används byggnaden som kårhus av studenterna vid Campus Helsingborg under namnet Helsingborgen. Gustav Adolfs församlingshem [36][37][38][39]
Gustav Adolfs kyrka GA-kyrkan 1897 Gustaf Hermansson Söder Gustav Adolfs kyrka [40][41]
Gustav Adolfsskolan GA-skolan 1900 Alfred Hellerström Söder Sedan 2008 huserar Söderskolan i byggnaden. Gustav Adolfsskolan [42][43][44]
H55-paviljongen 1955, 1999 2002: "Byggnad av kompletterande värde" 1955: Carl-Axel Acking
1999: Tangram Arkitekter AB
Centrum Riven efter H55-utställningen, återuppförd på annan plats inför H99. H55-paviljongen [24]
Hamilton House 1967 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Sten Samuelson,
Fritz Jaenecke
Norr Tar sitt namn efter landeriet Hamilton House, som tidigare stod på platsen, och var uppfört av greve Hamilton med arkitekten Ferdinand Meldahl, som var ansvarig för utformningen 1851–1852. Det ursprungliga Hamilton House brann ner till grunden 1868. Hamilton House [45]
Handelsbankshuset 1903–1904 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum Handelsbankshuset [46]
Handelsgymnasiet 1863 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Helgo Zettervall Centrum Handelsgymnasiet [47]
HD-huset 1930 Gustav Wilhelmsson Widmark Centrum HD-huset [48]
Helsingborg Arena 2010–2012 SWECO Architects AB Olympia HD-huset [49]
Henckelska gården 1681 1978 Centrum Henckelska gården [50]
Hertzska villan Landeriet Nyborg 1852, 1866, 1875, 1896 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1852 och 1866: —
1875 och 1896: Mauritz Frohm
Tågaborg Hertzska villan [51]
Hotel Marina Plaza Elite Hotel Marina Plaza 1991 Ivar Krepp Centrum Hotel Marina Plaza [52][53]
Hotell Mollberg Elite Hotel Mollberg 1884, 1903–1905 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1884: Mauritz Frohm,
1903–1905: Alfred Hellerström
Centrum Hotell Mollberg [54][55]
Höjdpunkten 2012–2014 White arkitekter Närlunda Höjdpunkten [56][57]
Idrottens hus IH 1957 Mogens Mogensen Olympia Idrottens hus [58][59]
Idrottsplatsen Olympia 1898 Olympia Idrottsplatsen Olympia [60]
Jacob Hansens hus 1641 1967 Centrum Jacob Hansens hus [61]
Kaffegöken 1959–1961 1999: "Byggnad av kompletterande värde" Mogens Mogensen Centrum Kaffegöken är ett skämtnamn som uppstod på grund av att byggnaden under sina tidiga år hade kaffereklam överst och en Systembolagsbutik i bottenvåningen. Kaffegöken [10][62]
Knutpunkten Knutan, Nya Knutpunkten 1988–1991 VBB Arkitekter genom Ivar Krepp Centrum Knutpunkten [52][63][64]
Konserthuset 1932 1997 Sven Markelius Centrum Konserthuset [65]
Konsul Perssons villa Essenska villan 1848 1967 Gustav Friedrich Hetsch Söder Konsul Perssons villa [66][67]
Krematoriet Helsingborgs eldbegängelse­anläggning 1929, 1962 1929: Ragnar Östberg
1962: Helge Zimdal
Norr Krematoriet [68][69]
Kvarteret Slottet 2000 Henrik Jais-Nielsen,
Mats White
Olympia Belönades med Kasper Salin-priset 2000. Kvarteret Slottet [70][71]
Kärnan 1310-talet 1967 Centrum Kärnan [72]
Lasarettet 1975 Sten Samuelson,
Hugo van Lunteren
Olympia Utsågs 2015 av läsarna av Helsingborgs Dagblad till Helsingborgs fulaste hus. Lasarettet [73][74]
Läkarvillan 1800 1973 Ramlösa Läkarvillan [75]
Magnus Stenbocksskolan Mange 1911 2015: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Tågaborg Sedan 2016 har skolbyggnadens salar byggts om till lägenheter. Magnus Stenbocksskolan [76][77][78]
Maria församlingshus Maria församlingshem 1941–1942 2002: "Byggnad av kompletterande värde" Rune Welin Centrum Maria församlingshus [79][80]
Miljonhuset 1920–1922 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Söder Miljonhuset [81]
Najaden Gamla stadshuset 1961, 1967 2002: "Byggnad av kompletterande värde" Mogens Mogensen Centrum Najaden [82][83]
Olympiaskolan Högre allmänna läroverket för flickor, Flickis 1932 Arvid Fuhre Olympia Olympiaskolan [84][85][86]
Palladiumhuset 1934–1935 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mogens Mogensen Söder Biografen Palladium lades ner 1986. Palladiumhuset [87]
Pålsjö slott 1676–1679 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Norr Pålsjö slott [88]
Pålsjöbaden Helsans Pålsjöbad 1909 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ola Anderson Norr Badhuset har sitt ursprung i ett privatägt badhus som uppfördes 1880 av ägarna till Pålsjö slott, familjen Follin. Badhuset var öppet för allmänheten och benämndes "det Follinska badhuset". Pålsjöbaden [89]
Ramlösa brunnshotell Stora Hotellet 1880 1973 Johan Erik Stenberg Ramlösa Ramlösa brunnshotell [90][91]
Ramlösa varmbadhus 1880 1973 Ramlösa Ramlösa varmbadhus [92]
Raus kyrka Mitten av 1100-talet Råå Raus kyrka [93]
Raus skoldaghem 1915 Gustav Wilhelmsson Widmark Miatorp Raus skoldaghem [94]
Restaurang Parapeten 1955 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Bengt Gate Centrum Restaurang Parapeten [95]
Ringstorps vattentorn Borgen 1904–1905 Ernst Stenhammar Ringstorp Ringstorps vattentorn [96][97]
Rådhuset 1897 1967 Alfred Hellerström Centrum Utsågs 2015 av läsarna av Helsingborgs Dagblad till Helsingborgs vackraste hus. Rådhuset [98][99]
Råå kallbadhus 1897 Råå Råå kallbadhus [100]
Råå vattentorn 1917 August Ewe,
Carl Melin
Råå Råå vattentorn [101]
S:t Jörgenspalatset 1935 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ture Wennerholm Norr S:t Jörgenspalatset [102]
Sankt Andreas kyrka 1927 Carl Westman Mariastaden Sankt Andreas kyrka [103]
Sankt Clemens katolska kyrka 1928 Valdemar Schmidt,
Arne Magnusson
(med flera)
Eneborg Sankt Clemens katolska kyrka [104]
Sankt Olofs kyrka Sankt Olofskyrkan 1956 Filip Lundgren Husensjö Sankt Olofs kyrka [105]
Sankta Anna kyrka Ringstorps kyrka 2001 Sonny Mattsson,
Gun Andreasson
Ringstorp Sankta Anna kyrka [103][106]
Sankta Maria kyrka Mariakyrkan, Vår Frue kirke 1300-talet–1410 Centrum Sankta Maria kyrka [107][108]
Sankta Maria sjukhus 1927 Carl Westman Mariastaden Sankta Maria sjukhus [109]
Simhallsbadet 1939–1941 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mogens Mogensen Söder Simhallsbadet [110]
Skampålen 1962 Erik Wihlborg Norr Skampålen är ett skämtnamn som uppstod på grund av den långa debatt som ägde rum vid byggandet av huset. Skampålen [111]
Slottshagskyrkan 1897 Mauritz Frohm Centrum Slottshagskyrkan [112]
Slottsvångsskolan Slottet 1892 Alfred Hellerström Olympia Slottsvångsskolan [113][114]
Stadsbiblioteket 1963–1965 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Jörgen Michelsen Söder Stadsbiblioteket [115]
Stadsteatern 1976 Arkitektfirman Arton,
Erik Magnusson
Centrum Stadsteatern [116]
Söderporthuset 1964 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arkitektfirman Arton Söder Söderporthuset [117]
Terrasstrapporna Konung Oscar II:s terrass 1899–1903 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Gustaf Améen Centrum Terrasstrapporna [118][119]
Tornérhjelmska huset 1804 1967 Centrum Tornérhjelmska huset [120]
Tretornfabriken Helsingborgs Gummifabriks AB, Galoschan, Kadorran, Slöfsan 1943 Mogens Mogensen Söder Tretornfabriken [121][122]
Vattenpaviljongen 1919–1921 1974 Ola Anderson Ramlösa Vattenpaviljongen [123]
Vikingsberg 1875 1967 Mauritz Frohm Tågaborg Vikingsberg [51]
Villa Hevea Dunkerska villan 1923 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Gustav Wilhelmsson Widmark Tågaborg Villa Hevea [124][125]
Villa Thalassa 1903 Andreas Clemmensen Norr Villa Thalassa [126]
Villa Wingårdh 1904–1906 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Troligen August Stoltz Tågaborg Villa Wingårdh [127]
von Platenska huset 1843 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Centrum von Platenska huset [128]
Ångfärjestationen Färjestationen 1898 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Folke Zettervall Centrum Ångfärjestationen [129][130]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helsingborgs stads bevarandeprogram "berättar om Helsingborgs intressanta byggnader, kvarter och miljöer [och] är en hjälp för kommunen vid beslut om bygglov och detaljplaner i ett särskilt område [samt] hjälper till att öka förståelsen och engagemanget för varför våra kulturmiljöer är viktiga att utveckla och bevara." Fältet innehåller information om vilket år byggnaden antogs till bevarandeprogrammet och vilken klassificering den fick. Klassificeringen är antingen av den högre graden, "Särskilt värdefull bebyggelse" (enligt Plan- och bygglagen 3:12§ alternativt 8:13§), eller av den lägre graden, "Byggnad av kompletterande värde".
  2. ^ Anledningen till att byggnadens baksida har den lägre klassificeringsgraden är på grund av senare ombyggnader och förenklingar av dessa delar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kulturmiljölag (1988:950)”. Justitiedepartementet. Arkiverad från originalet den 21 december 2017. https://web.archive.org/web/20171221055314/http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19880950.HTM. Läst 16 maj 2018. 
  2. ^ ”Bevarandeprogram”. Helsingborg.se. 26 maj 2014. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127103117/https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/bevarandeprogram/. Läst 16 maj 2018. 
  3. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 6
  4. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 173
  5. ^ Schön, Lisbeth (24 september 2006). ”I Allershuset är tiden alltid ur led”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 2 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180502062900/https://www.hd.se/2006-09-24/i-allershuset-ar-tiden-alltid-ur-led. Läst 2 maj 2018. 
  6. ^ Kolmodin, Lennart (2 april 2017). ”Allerhuset i Helsingborg fylls med nytt liv”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 5 april 2017. https://web.archive.org/web/20170405015624/https://www.hd.se/2017-04-02/allerhuset-i-helsingborg-fylls-med-nytt-liv. Läst 2 maj 2018. 
  7. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 9
  8. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 51–52
  9. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 84
  10. ^ [a b] ”Eftersläckaren”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426065643/https://stadslexikon.helsingborg.se/efterslckaren/. Läst 26 april 2018. 
  11. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 104–105
  12. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 98
  13. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 151–153
  14. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 186
  15. ^ ”Dunkers kulturhus”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515194408/https://stadslexikon.helsingborg.se/dunkers-kulturhus/. Läst 15 maj 2018. 
  16. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 156–157
  17. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 166
  18. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 86
  19. ^ [a b] Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 112–113
  20. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 27
  21. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 32–33
  22. ^ ”Vattentorn”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 2 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180502135515/https://stadslexikon.helsingborg.se/vattentorn/. Läst 2 maj 2018. 
  23. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 66
  24. ^ [a b] Haas & Katzeff 2003, s. 184
  25. ^ Kuhnke, Alice Bah; Flygt, Maja (7 december 2017). ”Byggnadsminnesförklaring av Helsingborgs lotsstation, Hamnpaviljongen 5, Helsingborgs kommun, Skåne län (Ku2015/02834/KL)”. Kulturdepartementet, Riksantikvarieämbetet. Arkiverad från originalet den 21 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180521093514/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001833952&thumbnail=false. Läst 20 maj 2018. 
  26. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 66
  27. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 120–121
  28. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 112
  29. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 51
  30. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 60
  31. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 110
  32. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 113–114
  33. ^ ”NICOLAISKOLAN (1898 – -)”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515064134/https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=ArkisRef+SE%2FM007%2FHSA06_24&type=2&s=Siv. Läst 15 maj 2018. 
  34. ^ Nilsson, Truls (9 februari 2017). ”Skattesmäll efter försäljningen av Nicolaiskolan”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524103424/https://www.hd.se/2017-02-09/skattesmall-efter-nic-forsaljningen. Läst 24 maj 2018. 
  35. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 66–67
  36. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 145–146
  37. ^ Sommelius, Sören (24 februari 2011). ”Charlie Parker och BBB på GA-församlingshem”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515064827/https://www.hd.se/2011-02-24/charlie-parker-och-bbb-pa-ga-forsamlingshem. Läst 15 maj 2018. 
  38. ^ Johansson, Yvonne (5 april 2016). ”Studenterna har intagit Helsingborgen”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103004345/https://www.hd.se/2016-04-05/studenterna-har-intagit-helsingborgen. Läst 16 maj 2018. 
  39. ^ ”Helsingborgen”. HOUSE Arkitekter. Arkiverad från originalet den 16 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180516200304/https://www.housearkitekter.se/helsingborgen.html. Läst 16 maj 2018. 
  40. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 153–154
  41. ^ Dupont, Linn (16 november 2017). ”Kent hyllas med mässa i GA-kyrkan”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116120014/https://www.hd.se/2017-11-16/de-vacker-kents-musik-till-liv. Läst 15 maj 2018. 
  42. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 78
  43. ^ Thorell, Jakob (1 juni 2017). ”Kommunen betalar 30 miljoner för GA-skolans renovering”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515065203/https://www.hd.se/2017-06-01/kommunen-betalar-30-miljoner-for-ga-skolans-renovering. Läst 15 maj 2018. 
  44. ^ Lindquist, Kenny (10 januari 2008). ”Söderskolan – en stor bit av världen”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524102847/https://www.hd.se/2008-01-10/soderskolan--en-stor-bit-av-varlden. Läst 24 maj 2018. 
  45. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 167
  46. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 147
  47. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 114
  48. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 58
  49. ^ ”Helsingborg Arena”. Helsingborg Stad. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121022183527/http://www.helsingborg.se/Medborgare/Trafik-och-stadsplanering/Oversiktsplan-och-detaljplaner/Byggprojekt/Helsingborg-Arena/. Läst 1 december 2012. 
  50. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 100
  51. ^ [a b] Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 14
  52. ^ [a b] Haas & Katzeff 2003, s. 156
  53. ^ ”Elite Hotel Marina Plaza, Helsingborg”. Elite.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514125422/https://www.elite.se/sv/hotell/helsingborg/hotel-marina-plaza/. Läst 14 maj 2018. 
  54. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 118
  55. ^ ”Elite Hotel Mollberg, Helsingborg”. Elite.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514125706/https://www.elite.se/sv/hotell/helsingborg/hotel-mollberg/. Läst 14 maj 2018. 
  56. ^ ”Höjdpunkten, Helsingborg”. Veidekke. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515165111/http://veidekke.se/projekt/article79046.ece. Läst 15 maj 2018. 
  57. ^ ”Höjdpunkten”. ByggfaktaDOCU. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515165326/https://www.byggfaktadocu.se/hojdpunkten-narlunda-narlundavagen-16-narlunda/projekt.html. Läst 15 maj 2018. 
  58. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 154
  59. ^ ”Idrottens hus”. Helsingborg.se. 7 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515074226/https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/anlaggningar-och-sporthallar/idrottens-hus/. Läst 15 maj 2018. 
  60. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 297–298
  61. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 149
  62. ^ Rantala, Anette (14 juni 2013). ”Kaffegöken kan bli ännu högre”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426064830/https://www.hd.se/2013-06-13/kaffegoken-kan-bli-annu-hogre. Läst 26 april 2018. 
  63. ^ ”Symfonisk överraskning på Knutan”. Helsingborgs Dagblad. 28 april 2012. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515090728/https://www.hd.se/2012-04-28/symfonisk-overraskning-pa-knutan. Läst 15 maj 2018. 
  64. ^ ”Nya Knutpunkten”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515113004/https://stadslexikon.helsingborg.se/nya-knutpunkten/. Läst 15 maj 2018. 
  65. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 136–137
  66. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 173
  67. ^ ”Essenska villan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514130627/https://stadslexikon.helsingborg.se/essenska-villan/. Läst 14 maj 2018. 
  68. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 124–125
  69. ^ ”Helsingborgs eldbegängelseanläggning”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514130122/https://stadslexikon.helsingborg.se/helsingborgs-eldbegngelseanlggning/. Läst 14 maj 2018. 
  70. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 207
  71. ^ ”Tidigare Kasper Salin-pristagare”. Sveriges Arkitekter. Arkiverad från originalet den 12 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140112223709/http://www.arkitekt.se/s4323. Läst 10 maj 2018. 
  72. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 59
  73. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 174
  74. ^ Lindahl, Brith (23 oktober 2015). ”Fulast hus: Lasarettet”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515124539/https://www.hd.se/2015-10-23/fulast-hus-lasarettet. Läst 15 maj 2018. 
  75. ^ Haas & Andersson 2001, s. 41
  76. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 256
  77. ^ Jellbom, Jessika (11 februari 2016). ”Cancerframkallande ämnen sinkar bostadsbygge”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515102332/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/skolombyggnad-forsenas-och-satter-lagenhetskopare-i-knipa. Läst 15 maj 2018. 
  78. ^ Rantala, Anette (30 december 2016). ”Titta in i den 100-åriga skolan som har förvandlats till bostäder”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524102317/https://www.sydsvenskan.se/2016-12-30/titta-in-i-den-100-ariga-skolan-som-har-forvandlats-till-bostader. Läst 24 maj 2018. 
  79. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 79
  80. ^ Sköldqvist, Nina (7 mars 2012). ”Billig fika och barnanpassat högt i kurs”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509085039/https://www.hd.se/2012-03-07/billig-fika-och-barnanpassat-hogt-i-kurs. Läst 9 maj 2018. 
  81. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 29
  82. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 121
  83. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 376
  84. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 130
  85. ^ ”50-årigt studentjubileum”. Sydsvenskan. 12 maj 2017. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514131140/https://www.sydsvenskan.se/2017-05-12/50-arigt-studentjubileum. Läst 14 maj 2018. 
  86. ^ Kristiansson, Ulf (7 maj 2016). ”Första blandade klassen åter”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515102730/https://www.hd.se/2016-05-07/forsta-blandade-klassen-ater. Läst 15 maj 2018. 
  87. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 72
  88. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 25
  89. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 21
  90. ^ Haas & Andersson 2001, s. 38
  91. ^ ”Brunnsparkshotellet”. Ramlösa.se. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103174640/http://xn--ramlsa-zxa.se/plater-byggnader/brunnsparkshotellet/. Läst 14 maj 2018. 
  92. ^ Haas & Andersson 2001, s. 42–43
  93. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 16
  94. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 103
  95. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 183
  96. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 88
  97. ^ ”Om företaget”. Borgenab.se. Arkiverad från originalet den 25 december 2016. https://web.archive.org/web/20161225153947/http://www.borgenab.se/om-foretaget/. Läst 14 maj 2018. 
  98. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 146–147
  99. ^ ”Helsingborgs vackraste hus är Rådhuset”. Helsingborgs Dagblad. 6 november 2015. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515124948/https://www.hd.se/2015-11-06/helsingborgs-vackraste-hus-ar-radhuset. Läst 15 maj 2018. 
  100. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 22
  101. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 105
  102. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 134
  103. ^ [a b] Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 346
  104. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 121
  105. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 348
  106. ^ ”Sankta Anna kyrka Helsingborg”. Kyrkoguiden.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514133220/http://www.kyrkoguiden.se/skane_469_text.html. Läst 14 maj 2018. 
  107. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 59–60
  108. ^ ”Mariakyrkan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515103204/https://stadslexikon.helsingborg.se/mariakyrkan-2/. Läst 15 maj 2018. 
  109. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 118–119
  110. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 32
  111. ^ ”Fyndet i Idrottens hus”. Helsingborgs Dagblad. 9 juni 2012. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426105710/https://www.hd.se/2012-06-08/fyndet-i-idrottens-hus. Läst 26 april 2018. 
  112. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 104
  113. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 372
  114. ^ ”Slottsvångsskolan”. Helsingborg.se. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515105417/https://helsingborg.se/forskola-och-utbildning/grundskola/slottsvangsskolan6/. Läst 15 maj 2018. 
  115. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 36
  116. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 175
  117. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 33
  118. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 61
  119. ^ Gustafsson, Gustaf (16 juli 1903). ”Konungen i Helsingborg”. Vestkusten (29). https://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19030716.2.6. 
  120. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 90
  121. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 146
  122. ^ ”Helsingborgs Gummifabriks AB”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515110008/https://stadslexikon.helsingborg.se/helsingborgs-gummifabriks-ab/. Läst 15 maj 2018. 
  123. ^ Haas & Andersson 2001, s. 41–42
  124. ^ Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 51
  125. ^ ”Dunkerska villan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 10 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180510175237/https://stadslexikon.helsingborg.se/dunkerska-villan/. Läst 10 maj 2018. 
  126. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 86
  127. ^ Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 61
  128. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 102
  129. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 181
  130. ^ ”Ångfärjetomten”. Helsingborg.se. 25 november 2014. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514134153/https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/stadsutvecklingsprojekt/angfarjan/. Läst 14 maj 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gustavsson, Karin; Ranby, Henrik; Åsgrim Berlin, Agneta (1995). Bevarandeprogram för Västra Tågaborg. Helsingborg: Helsingborgs museum 
  • Haas, Jonas; Andersson, Christina (2001). Bevarandeprogram för Ramlösa: Fastställt av kommunfullmäktige 2000-05-24. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad 
  • Haas, Jonas; Katzeff, Adam (2003). Helsingborgs stadskärna - Bevarandeprogram: Antaget i kommunfullmäktige 2002-09-25. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad. ISBN 9163136643 
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 9163188783 
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005). Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. ISBN 9197571903