Lista över katastrofer efter antalet döda svenskar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Detta är en lista över katastrofer efter antalet döda svenskar.

Bränder[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
63 Diskoteksbranden i Göteborg 1998-10-30 Backaplan, Göteborg, Sverige 63 personer omkom och omkring 214 skadades efter en brand i Makedoniska föreningens lokal på Backaplan i Göteborg. [1]
44–46 Branden i Vulcans tändsticksfabrik 1875-02-25 Tidaholm, Sverige Tändsticksfabriken i Tidaholm fattar eld där 44 eller 46 personer anges ha omkommit; nästan alla flickor mellan 18 och 20 år. [2][3]
22 Branden i Börstils fattighus 1882-05-31 Börstils församling, Sverige Natten till den 31 maj 1882 blev fattighuset i Börstils socken utanför Östhammar träffat av blixten och byggnaden antändes. 22 personer brann inne. [4]
20 Branden på stadshotellet i Borås 1978-06-10 Borås, Sverige Stadshotellet börjar brinna under en examensfest. 20 människor miste livet i branden och ett 50-tal skadas. [5]
20 Branden på Restaurang Oscar 1972-09-23 Rhodos, Grekland 32 skandinaver, varav 20 svenska turister, bränns inne vid en restaurangbrand. [5][6]
17 Branden på Hotel Polen 1977-05-09 Amsterdam, Nederländerna 17 svenskar dog i en brand på Hotel Polen. Ytterligare 18 människor omkom. [5]
12 Branden i Svärdsjö 1932-02-29 Svärdsjö, Sverige Tolv åldringar omkommer i en brand på ett ålderdomshem i Svärdsjö. [7]
11 Branden på Rödebyholms barnhem 1944-03-27 Rödebyholm, Sverige Rödebyholms barnhem eldhärjades och elva av barnen i åldrarna tre-åtta år innebrändes. [8]
7 Branden i Rinkeby 2009-07-25 Rinkeby, Sverige Strax efter klockan 22:00 på kvällen den 25 juli 2009 eldhärjades en lägenhet på nedre botten på Kuddbygränd i Rinkeby. En mamma och hennes fem döttrar omkom genast. Senare avled även en släkting till familjen på sjukhus. Branden hade startat i en lampa. [9]
7 Branden på S:t Eriks sjukhus 1975-03-05 Stockholm, Sverige Sju patienter omkommer och 15 skadas i en brand på S:t Eriks sjukhus i Stockholm. [7]
6 Branden i Eksjö 1954-02-15 Eksjö, Sverige Sex personer omkom vid brand på ålderdomshem i Eksjö. [7]
5 Branden på Sundsvalls vårdhem 1982-10-25 Sundsvall, Sverige Fem personer omkommer i en brand på Sundsvalls vårdhem. [7]
5 Branden i Malmköping 1971-06-?? Malmköping, Sverige Fem personer omkommer vid en brand i en rehabiliteringsavdelning i Malmköping. [7]
5 Branden i Staffanstorp 2009-09-02 Staffanstorp, Sverige Fyra barn och en 27-årig kvinna dog i en villabrand i Staffanstorp. Enligt SKL orsakades branden med stor sannolikhet av ett överhettat batteri i en bärbar dator som låg i en soffa. [10][11]
4 Branden i restaurang Monte Carlo 1977-03-15 Stockholm, Sverige Fyra människor omkom när restaurangen och nattklubben Monte Carlo på Sveavägen i Stockholm brann. Omkring 200 personer fanns i lokalen. [6]
4 Hotellbranden i Palma de Mallorca 1988-03-18 Palma de Mallorca, Spanien Fem människor, varav fyra svenskar, omkom i en hotellbrand i Palma de Mallorca. [6]
3 M/S Scandinavian Star 1990-04-07 utanför Lysekil, Sverige 159 människor omkommer, varav tre svenskar, i en brand på färjan Scandinavian Star, på väg från Oslo till Fredrikshavn. [5]
3 Branden på Hanssons Pyrotekniska 1931-08-09 Göteborg, Sverige Tre brandmän omkommer vid en omfattande brand. [12]
1 Nedbränningen av Örkeneds socken 19 april 1678 Örkeneds socken En bonde dödades, medan resten i socknen lyckades fly till skogs.

Explosioner[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
33 Horsfjärdskatastrofen 1941-09-17 Horsfjärden, Sverige Kraftig explosion som inträffade i Horsfjärden där jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg förstördes. [13]
14 Palovaaraolyckan 1944-07-03 Palovaara, Sverige Fjorton värnpliktiga i militär beredskap omkom när stridsvagnsminor exploderade vid Palovaara, strax väster om Haparanda. [14]
11 Explosionen i Björkborn 1940-12-17 Björkborn, Sverige En explosion skedde vid AB Bofors Nobelkrut i Björkborn, Karlskoga kommun efter en brand startat i trotylgjuteriet. 11 personer omkom och omkring 100 byggnader totalförstördes och lika många skadades inom ett område av cirka 15 hektar. [15]
10 Explosionen på HMS Gustav V 1940-07-17 Östersjön Under en övning väster om Gotland exploderade en av pannorna i fyrans eldrum. Åtta man i eldrumspersonalen dödades omedelbart, och två man som vid explosionen befann sig på däck och passerade pannans luftintag skadades svårt. Dessa togs med en minsvepare till Visby lasarett, där de senare avled. [16]
10 Ränneslättsolyckan 1943-03-06 Ränneslätt, Sverige Vid övning med sprängtjänst på Ränneslätt inträffade en olycka. 31 man skadades och tio dog av explosionen. [17]
10 Explosionen på Hjvb 282 Libanon 1941-11-22 Gräsgård, Sverige Tio man miste livet i en minsprängning utanför Gräsgård på Öland. En desarmerad mina skulle lyftas ombord på en av båtarna, men man hade inte uppmärksammat att en andra mina hängde på. [18]
10 Minsprängningen i Västervik 1918-05-06 Västervik, Sverige Tio man miste livet i en minsprängning vid glasbruket i Västervik efter en fiskare hittat minan flytande i vattnet 400–500 meter utanför Gränsö udde och tagit den till land. [19]
9 Explosionen på Järflotta 1948-08-18 Järflotta, Sverige En olycka inträffade vid den 2:a pjäsen där nio personer omkom. Det var vid en teknisk skjutning som pendeltryck uppstod, förmodligen vid för stor laddning, som sprängde mekanismen och pjäsens bakre delar. [20]
8 Explosionen på Hjvb 356 Condor 1944-10-12 Lysekil, Sverige Åtta man omkom när hjälpvedettbåten 256 Condor minsprängdes utanför Lysekil. [21]
8 Dubbelexplosionen vid Nitroglycerin AB i Gyttorp 1964-10-29 Gyttorp, Sverige Åtta man omkom och 21 måste föras till sjukhus efter en dubbelexplosion i en sprängämnesfabrik. [22]
6 Minolyckan i Karlbergsparken 1942-07-29 Karlbergs slott, Sverige Reservofficerskursen övade minutläggning och minröjning med skarpt minmaterial på Pampas i Karlbergsparken när några minor utlöstes. Sex kadetter från Bohusläns regemente omkom. [23]
6 Explosionen i Grängesberg 1926-05-27 Grängesberg, Sverige Vid AB Expressdynamits anläggningar i Grängesberg springer ett så kallat prässhus i luften, varvid de i byggnaden varande sex personerna, en arbetare och fem arbeterskor, dödas. Olyckan anses orsakad av att en metallbit råkat komma med vid prässningen av en dynamitmassa på 160 kg, varvid genom den vid friktionen alstrade hettan dynamiten antänts. [24]
6 Explosionen på Nya Varvet 1943-04-03 Nya Varvet, Sverige Under arbete med en mina i en skjulbyggnad inom minverkstaden på Nya Varvet i Göteborg omkom sex man. [21]
6 Explosionen på HMS Manligheten 1939-12-13 Göteborgs skärgård Sex man dödades ombord på pansarskeppet Manligheten i Göteborgs skärgård under bärgning av en tysk paravan med vidhängande wire och spränggripare. Ytterligare 14 man fick varierande skador. [25]
5 Attentatet mot Norrskensflamman 3 mars 1940 Luleå Tre vuxna och två barn dog.
5 "Den Nobelska smällen" 1864-09-03 Heleneborg, Stockholm Fem personer omkom då familjen Nobels fabrik för framställning av nitroglycerin exploderade, däribland Alfred Nobels broder Emil Nobel. Olyckan var ett viktigt incitament för Alfred Nobels utveckling av sprängämnet dynamit.
5 Explosionen vid Skånska ättiksfabriken 1954-05-29 Perstorp, Sverige Fem personer omkom då en tvåvåningsbyggnad tillhörande Skånska ättiksfabriken i Perstorp exploderade. I byggnaden fanns maskiner för att mala ner trä att använda i plastmassor. [26]

[27]

4 Explosionen på Västgöta flygflottilj 1940-05-30 Västgöta flygflottilj, Sverige Fem man dödades när ett vapenförråd, som låg invid en hangar på Västgöta flygflottilj, exploderade. Bland de omkomna fanns Kurt Björkvall. [28]
4 Explosionen på ubåten U4 1949-29-05 Solofjärden, Sverige Fyra man dödades i explosion i ett batterirum på kustubåten U4 på Solofjärden vid Oskar-Fredriksborg. [29]
3 Explosionen på HMS Gotland 1948-10-28 ? Vid explosionen på kryssaren Gotland dödades tre man och tio skadades. [29]
3 Explosionen i Moheda 1958-07-23 Moheda, Sverige Vid arméns centrallager för drivmedel inträffade en explosion som krävde tre människors liv av de sammanlagt elva personer som arbetade vid anläggningen. [30]
3 Explosionen i Björkborn 1941-04-29 Björkborn, Sverige En gasexplosion inträffade i ett av den nya trotylfabrikens hus i Björkborn. Tre arbetare som befann sig i knådhu­set dödades.
2 Sprängolyckan på Basareholmen 1949 Basareholmen, Sverige En sprängningsolycka vid tillblandning av en tändsats sker varvid två personer omkom. [31]

Sjöolyckor[redigera | redigera wikitext]

Denna lista är mycket ofullständig. Nätsidan Wreck Site listar mer än 140 sjöolyckor med svenska fartyg och med dödlig utgång.[32] Vid cirka 70 av dessa omkom 10 eller fler personer. Det är emellertid inte möjligt att avgöra hur många av de omkomna som var svenskar. Inte heller Wreck Sites lista kan göra anspråk på att vara fullständig.

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
810 Regalskeppet Kronan 1676-06-01 Ölands södra udde, Sverige Sänktes under slaget vid Ölands södra udde. Förlisningen orsakades av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Under kantringen antändes krutförrådet varmed huvuddelen av fören sprängdes bort på styrbordssidan.
700 Regalskeppet Svärdet 1676-06-01 Ölands södra udde, Sverige Sänktes under slaget vid Ölands södra udde efter att ha antänts av en holländsk brännare. [33]
501 Estoniakatastrofen 1994-09-28 Östersjön Bil- och passagerarfärjan M/S Estonia gick under i hårt väder under sin färd från Tallinn till Stockholm med 989 personer ombord, varav 852 förolyckades. Av 552 svenskar ombord omkom 501. [34]
500 Förlisningen av Mars 1564-05-31 Ölands norra udde, Sverige Sänktes under första slaget vid Ölands norra udde efter krutförrådet antänts. Totalt 800 man, varav 300 ur fiendebesättningar som äntrat Mars, dog i den efterföljande explosionen. [35]
89 RMS Titanic 1912-04-15 Atlanten Oceanångaren Titanic gick på sin jungfruresa från Southampton, England på väg mot New York, USA, på ett isberg och skadade sitt skrov så olyckligt att hon på knappa tre timmar sjönk varvid 1 517 personer omkom. 123 svenskar var ombord – 89 av dem omkom i katastrofen. [36]
84 Hansakatastrofen 1944-11-24 Östersjön Passagerarbåten S/S Hansa träffades av en rysk torped och sjönk cirka 44 kilometer norr om Visby. Av de 86 ombordvarande omkom 84. [37][38]
52 Första Ålesundsolyckan 1868-02-19 Ålesund, Norge Fem bankfiskefartyg från Sotenäset i mellersta Bohuslän förliste då de överraskades av orkanvindar på banken Storeggen utanför Ålesund. [39][40][41]
46 Armasjärviolyckan 1940-10-24 Armasjärvi, Sverige Olyckan inträffade under beredskapstiden på sjön Armasjärvi då en färja förliste och 46 män förolyckades. [42]
33 Ulvenkatastrofen 1943-04-16 Västkusten, Sverige Ubåten Ulven gick, under ett övningsuppdrag, på en tysk mina utanför Göteborg och 33 män omkom. [43]
30 Regalskeppet Vasa 1628-08-10 Beckholmen, Stockholm, Sverige Skeppet Vasa sjönk på sin jungfruresa då det kantrat efter några vindpustar. Vattnet började forsa in genom de öppna kanonluckorna och skeppet sjönk. Minst 30 man omkom men dödssiffran kan vara så hög som 50. [44]
26 Kantringen av Göta Elf 1908-04-15 Göteborgs hamn, Sverige Ångfartyget Göta Elf kantrade vid Lilla Bommens hamn nästan omedelbart efter att ha kastat loss från kajen. Fartyget var fellastat med all last på däck och i det närmaste tomt lastrum. De omkomna var i huvudsak passagerare boende i Götaälvdalen. Olyckan förde till skärpta bestämmelser om fartygs stabilitet. [45]
25 Sjöolyckan vid Stora Hammarsundet 1828-04-28 Stora Hammarsundet, Sverige En tungt lastad färja avgick på hemväg från den traditionella vårmarknaden i Askersund. När färjan kommit halvvägs brast linan och en oxe föll i vattnet. Flera människor skyndade till för att försöka dra upp djuret. Snedbelastningen gjorde att färjan kantrade och sjönk. 25 personer drunknade. [46]
24 Förlisningen av Per Brahe 1918-11-19/20 Vättern, Sverige Passagerarfartyget Per Brahe förliste i storm på Vättern utanför Hästholmen, förmodligen förorsakat av att lasten förskjutit sig. Alla ombord omkom, däribland konstnären John Bauer med familj. [47]
21 Förlisningen av Gerd 1935-11-02 Kattegatt, vid Læsø Sveabolagets ångfartyg Gerd kolliderade med åländska barkskeppet Lingard, varvid hela besättningen ombord på Gerd omkom. [48]
20 Andra Ålesundsolyckan 1868-06 Ålesund, Norge Två bankfiskefartyg från Bohuslän förliste på banken Storeggen utanför Ålesund. [39][40][41]
15 Ydalekatastrofen 1896-08-22 Varpen, Sverige Ångbåten Ydale sjönk på sjön Varpen i Bollnäs kommun. 13 barn och två vuxna drunknade. [49]
15 Förlisningen av Ormen Friske 1950-06-22 Tyska bukten, vid Helgoland Vikingaskeppet Ormen Friske, en modern kopia av Gokstadskeppet förliste i storm midsommaren 1950. Alla ombord omkom. [50]
14 Ormsjöolyckan 1936-05-12 Dorotea kommun, Sverige I samband med flottning av timmer kapsejsade en överlastad motorbåt i det kalla vattnet och 14 människor drunknade. [51]
11 Förlisningen av Freja af Fryken 1896-07-23 Bössviken, Sverige Båten Freja af Fryken sjunker i Fryken vid Bössviken, Östra Ämtervik. Elva personer drunknade. [52]
11 Förlisningen av Barbara 1950-08-29 Böttö, Sverige Bogserbåten Barbara slog hon runt och förliste i hårt väder utanför vid ett grund kallat Kocken vid Böttö i Göteborgs skärgård. 11 personer omkom. [29]
10 Sjöolyckan vid Vållö 1939-04-29 Vållö, Sverige 10 man omkom från torpedkryssaren Jacob Bagge genom drunkning vid Vållö, då en överfylld permittentbåt kantrade. [29]
10 Sjöolyckan utanför Bergkvara 1925-07-26 Bergkvara, Sverige Utanför Bergkvara i södra Kalmarsund drunknar ett sällskap på tio ungdomar i åldern 14–21 år under en segelfärd från Garpens fyrplats till Bergkvara hamn. Båten överraskades av en kastvind och vräkes omkull, varvid samtliga tio hamnade i vattnet och drunknade. [53]
8 Båtolyckan på Nedre Vättern 1961-08-28 Nedre Vättern, Skinnskatteberg, Västmanland I samband med en större fisketävling på sjön Nedre Vättern i Skinnskatteberg kantrade en mindre motorbåt i det hårda vädret och åtta personer drunknade. [54]
7 Förlisningen av Hjvb 232 Isbjörn 1944-03-24 Hävringe, Sverige Hjälpvedettbåten 232 Isbjörn kantrade och sjönk i en stormby på väg mot Hävringe fyrplats. Lotsbåten från Hävringe gick ut till olycksplatsen och kunde rädda tre av de tio ombordvarande. [21]
7 Förlisningen av Jan Heweliusz 1993-01-14 Kap Arkona, Tyskland Färjan Jan Heweliusz förliste i kraftig vind natten mot den 14 januari 1993, på väg från Swinoujscie till Ystad. Totalt omkom 55 personer, varav sju svenskar. [55][56]
5 Kollisionen mellan M/S Stockholm och S/S Andrea Doria 1956-07-25 Amerikanskt territorialvatten, utanför Nantucket, Massachusetts De två passagerarfartygen kolliderade i dimma, varvid Andrea Doria sjönk. De omkomna svenskarna tillhörde besättningen på Stockholm. Totalt omkom 52 personer, medan övriga, nära 1700 personer från Andrea Doria räddades. [källa behövs]
3 Sjöolyckan med Hjvb 383 Ocean 1945-03-?? Hunnebostrand, Sverige Hjälpvedettbåten 383 Ocean bogserade två tyska motorbåtar utanför Hunnebostrand. En bogsertross brast och tre man drunknade när en av motorbåtarna drev på ett skär. [21]
2 Sjöolyckan i Stockholms skärgård 2004-06-13 Vindö, Sverige Nära Sollenkroka på Vindö, efter avslutad övning på väg mot hemmabasen vid Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) på Rindö, körde en stridsbåt in i framförvarande båt och två värnpliktiga omkom. [57]

Flygolyckor[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
31 Flygolyckan i Ängelholm 1964-11-20 Ängelholm, Sverige 31 personer omkom när ett tvåmotorigt inrikesplan av typ Metropolitan var på väg från Bromma till Halmstad och Ängelholm störtade under inflygning till Ängelholm. [58]
22 Avianca Flight 011 1983-11-27 Madrid, Spanien Tidigt på morgonen söndagen den 27 november 1983 störtade en jumbojet Boing 747 under inflygning till Madrids flygplats. Ombord fanns 192 personer. 11 personer överlevde kraschen. Bland de omkomna fanns 27 skandinaver, därav 22 svenskar. De flesta skandinaviska medborgarna var yngre människor på väg till Sydamerika för att hämta hem adopterade barn. [59]
22 Flygolyckan i Kälvesta 1977-01-15 Kälvesta, Stockholm, Sverige Strax efter klockan nio på lördagsmorgonen havererade en Vickers Viscount på en parkeringsplats vid Ängsullsvägen i Kälvesta i västra Stockholm under en inflygning till Bromma flygplats. 22 personer omkom, bland dem bordtennisvärldsmästaren Hans Alsér. Orsaken till olyckan visade sig vara isbildning på stabilisatorn. [60]
21 Salernolyckan 1947-11-18 Monte Carro-berget, väster om Salerno, Italien Ett transportplan av typ Bristol 170 Freighter hade chartrats av svenska flygvapnet for att transportera hem 21 flygofficerare och flygtekniker, som hade levererat bombplan som sålts till den etiopiska staten. På en etapp från Catania till Rom kom planet av okänd anledning ur kurs och kraschade mot berget Monte Carro. Ombord fanns förutom de 21 passagerarna 3 medlemmar av besättningen. Vid olyckan omkom 21 personer, medräknat en som överlevde nedslaget men som dog senare av skadorna. [61]
20 Linateolyckan 2001-10-08 Milano-Linate flygplats, Italien SAS McDonnell Douglas MD-87 skulle starta från Linateflygplatsen i Milano till Köpenhamn. Ombord fanns 104 passagerare och sex besättningsmedlemmar. Ett tyskregistrerat affärsjetflygplan Cessna Citation II med fyra personer ombord skulle samtidigt taxa ut på bana R5, men hamnade i dimman på bana R6 vilken ledde dem in på startbanan där kollisionen inträffade. Samtliga 114 ombord, varav 20 svenskar, omkom tillsammans med fyra personer i en bagagehanteringsbyggnad som träffades av SAS-planet. [62]
20 Sterling Airways Flight 296 1972-03-14 Kalba, Förenade Arabemiraten En chartrad Sud Aviation Caravelle havererade under en flygning från Colombo till Köpenhamn i Danmark med en mellanlandning i Dubai. Efter två timmars flygresa havererade planet i en bergrygg på cirka 550 meters höjd. Samtliga 112 ombord omkom, varav 20 svenskar. [63][64]
16 Flygolyckan vid Northwood 1948-07-04 Northolts flygplats, London Ett svenskt passagerarflygplan, en DC 6.a vid namn Agnar Viking från ABA Aerotransport, krockar med ett RAF plan, en Avro York, utanför Northwood. Samtliga ombordvarande på de båda planen omkommer, däribland 16 svenskar varav 7 svenska besättningsmän. [65]
16 Flygolyckan i Oskarshamn 1989-05-08 Oskarshamn, Sverige 16 personer, däribland flera riksdagsmän, omkom när ett inrikesflyg havererade strax före landning. [66]
13 Flygolyckan vid Hållö 1943-10-22 Hållö, Sverige 13 personer dödades när svenska Aerotransports DC-3:a "Gripen" sköts ner av tyskt jaktflyg vid Hållö utanför bohuslänska kusten. [67]
10 Flygolyckan i Karlstad 1950-09-23 Karlstad, Sverige Svenska Aeros plan på väg mot Stockholm hade just lyft från Karlstads flygplats när det stegrade sig och föll till marken. Alla tio ombord omkom. [67]
10 Helikopterolyckan vid Huvudskär 1968-09-06 Huvudskär, Sverige En Hkp 4 störtade vid Huvudskär i Stockholms skärgård efter ett rotorblad gått av. Tio personer omkom. [68]
8 Flygolyckan i Lunde 1999-12-09 Sundsvall, Sverige Ett tvåmotorigt propellerplan av typen Piper PA-31 havererade strax efter klockan 12:00 efter starten från Midlanda flygplats. [69]
8 Flygolyckan i Kolsva 1960-10-20 Kolsva, Sverige Sju personer på marken dödades omedelbart och en avled senare när ett attackflygplan av typ Saab 32 Lansen störtade rakt i mangårdsbyggnaden på Vikbo gård i Kolsva, Västmanland. Piloten räddade sig med katapultstol. [67]
7 Flygolyckan vid Västerås 1956-10-30 Västerås, Sverige Bägge piloterna och fem värnpliktiga omkom, en tre dagar senare, när en av flygvapnets Tp 83 Pembroke störtade i skogen norr om Västerås, Finnslätten, p.g.a. brusten huvudvevstake i vänster motor. Av elva totalt, skadades men överlevde 4 passagerare. [70]
6 Flygolyckan nära Hangvars kyrka, Gotland 1940-07-30 Hangvar, Sverige Två bombflygplan av typen B 3 kolliderade i luften på låg höjd under en övning. Det ena flygplanet lyckades nödlanda men det andra havererade varvid de sex besättningsmännen omkom. [71]
6 Helikopterolyckan vid Rörö 2003-11-18 Rörö, Sverige Fem flygofficerare och en värnpliktig omkom när försvarets räddningshelikopter störtade i havet öster om Rörö under en samövning med sjöräddningskryssaren Märta Collin. [72]
6 Scandinavian Airlines Flight 871 1960-01-19 nära Istanbul, Turkiet En Caravelle från Köpenhamn på inflygning mot Ankara i Turkiet havererar och 42 människor, varav sex svenskar, omkom. [73]
5 Flygolyckan vid Ljungbyhed 1940-12-04 Ljungbyhed, Sverige Totalt fem militärflygare dödades när 20 stycken plan av typ Sk 14 höll på att öva nattflygning. Sex av planen havererade till följd av att vädret plötsligt blev sämre. [67]
4 Flygolyckan på Kastrup 1947 1947-01-26 Kastrups flygplats, Danmark Samtliga 22 ombordvarande omkom, däribland svenske arvprinsen Gustaf Adolf, när en DC-3 havererade strax efter start. Olycksorsaken var överstegring på grund av ett kvarglömt roderlås.
4 Helikopterolyckan i Ryd 2007-09-11 Ryd, Sverige Två militärhelikoptrar av typen Hkp 9 kolliderade i luften och störtade mot marken. Två personer befann sig i varje helikopter. [74]
4 Scandinavian Airlines Flight 933 1969-01-13 Los Angeles, USA 15 passagerare, varav fyra svenskar, omkom när en DC-8 i dåligt skick landade i havet utanför Los Angeles. [75]
4 Flygolyckan vid Kullaberg 1956-03-04 Kullaberg, Sverige Fyra stridspiloter från Hallands flygflottilj dödades när två attackflygplan av typen A 28 Vampire flög in i en bergvägg på Kullaberg. [67]
4 Flygolyckan vid Östersund 2004-08-06 Optand flygfält, Sverige En Cessna med sex fallskärmshoppare och en pilot havererade i skogen strax efter start. Fyra personer omkom och tre skadades allvarligt. [76]
4 Flygolyckan i Falsterbokanalen 2006-10-26 Falsterbokanalen, Höllviken, Sverige Ett av Kustbevakningens flygplan av typen Casa 212 var på ett rutinuppdrag utmed kusten vid Falsterbonäset då vänster vinge bröts av och planet havererade ner i Falsterbokanalen. [77]
3 Flygolyckan vid Tvärberget 1944-09-15 Likenäs, Sverige Tre flygare omkom när deras bombplan, en B 3, störtade under en övning. Det skedde på Tvärberget vid Likenäs. [78]
3 Flygolyckan vid Landsort 1963-05-29 Landsort, Sverige Tre stridsflygare omkom vid en kollision mellan två attackflygplan av typen A 32 Lansen öster om Landsort. Planen exploderade och störtade brinnande i vattnet från cirka 300 meters höjd. Bild. [79]
3 Helikopterolyckan vid Kebnekaise 2000-08-11 Kebnekaise, Sverige Alla tre ombord omkom när en Super Puma på räddningsuppdrag av okända orsaker störtade mot ett berg nära Kebnekaise. [68]
2 Helikopterolyckan i Övertorneå 1974-03-14 Puostijärvi, Sverige En av arméns hkp 6 havererar på sjön Puostijärvis is väster om Övertorneå varvid två personer omkommer. [80]
2 Flygolyckan i Klagstorp 1970-06-10 Klagstorp, Sverige Ett Fpl 51 havererar i närheten av Klagstorp söder om Skövde och de båda ombord omkommer. [80]
2 Flygolyckan i Nyköping 1966-03-02 Nyköping, Sverige Ett Fpl 51 havererar söder om Nyköping varvid två personer omkommer. [80]
2 Flygolyckan i Göteryd 1963-09-30 Göteryd, Sverige Flyglärare Evert Henriksson och flygelev Sören Nyman från Krigsflygskolan i Ljungbyhed övar flygstrid över Kronobergs län i en J 28 Vampire. De kolliderar med en annan J 28 och störtar i Sjuhults mosse. Båda följer med planet till marken och omkommer. [81]
1 Spantaxolyckan 1970-01-05 Arlanda, Sverige Ett charterflygplan av typ Convair 990 Coronado, från spanska Spantax utan passagerare störtar strax efter en tremotors-start sent på kvällen från Arlanda. Fem personer ur besättningen, varav en svensk flygvärdinna omkom. [82]

Järnvägsolyckor[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
41 Järnvägsolyckan i Getå 1918-10-01 Getå, Sverige Regn hade underminerat marken, och kvällen den 1 oktober 1918 rasade hela järnvägsbanken under snälltåg 442 från Malmö. Minst 41 personer omkom (man vet inte antalet säkert på grund av den häftiga branden), och lika många blev allvarligt skadade. [83]
22 Järnvägsolyckan i Malmslätt 1912-06-16 Malmslätt, Sverige 22 döda och 12 skadade sedan ett snälltåg ränt in i ett stillastående persontåg. [84]
20 Järnvägsolyckan i Ställdalen 1956-01-13 Ställdalen, Sverige 20 döda sedan ett motorvagnståg kolliderat med ett malmtåg. [84]
16 Järnvägsolyckan i Länninge 1928-06-22 Länninge, Sverige Ett persontåg kolliderade med ett lok i Länninge, fyra kilometer söder om Bollnäs. 16 omkom och 50 skadades. [85]
16 Järnvägsolyckan i Akkavare 1956-03-28 Akkavare, Sverige En rälsbuss kolliderade med ett godståg. 16 personer omkom och 10 skadades. [86]
15 Järnvägsolyckan i Raus 1976-06-28 Raus, Sverige 15 döda och två allvarligt skadade sedan ett motorvagnståg kolliderat med ett godståg vid Raus strax söder om Helsingborgs godsbangård. [84]
14 Järnvägsolyckan i Sya-Mjölby 1975-03-31 Sya-Mjölby, Sverige 14 döda och 29 skadade sedan en Volkswagen kört in i andra vagnen i expresståg 105. Nio vagnar spårade ur. Ljud- och ljussignaler var i funktion vid olyckan. [84]
14 Järnvägsolyckan i Edsvalla 1947-10-14 Edsvalla, Sverige Ett persontåg i drygt 90 km i timmen kolliderade med en buss vid en järnvägskorsning. 14 personer i åldern 16–28 år omkom och sju personer skadades. [87]
13 Spårvagnsolyckan i Göteborg 1992-03-12 Vasaplatsen, Göteborg, Sverige En strömlös spårvagn med släp rullade baklänges nerför Aschebergsgatan utan att kunna bromsa. Efter att ha rullat 1 400 meter, och kommit upp i cirka 100 kilometer i timmen, spårade den ur på Vasaplatsen och rammade de väntande personerna vid en hållplats. 13 personer dog och 29 skadades. [88]
11 Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs 1980-06-02 Hinsnoret-Ornäs, Sverige 11 döda och 61 skadade sedan två tåg kolliderat. [84]
11 Järnvägsolyckan i Holmsveden 1917-02-16 Holmsveden, Sverige 11 döda och 40 skadade sedan ett persontåg på grund av en fellagd växel ränt in i ett pumphus. [84]
10 Järnvägsolyckan i Skultorp 1965-02-20 Skultorp, Sverige 10 döda och 37 skadade efter kollision mellan två persontåg. [84]
10 Järnvägsolyckan i Nälden-Östersund 1978-08-10 Nälden-Östersund, Sverige 10 döda och 26 skadade sedan ett motorvagnståg kolliderat med en så kallad vagnuttagning. [84]
9 Järnvägsolyckan i Lagerlunda 1875-11-15 Lagerlunda, Sverige Olyckan inträffade på Östra stambanan vid Lagerlundaån mellan Malmslätt och Bankeberg i närheten av Linköping. Olyckan räknas som den första riktigt allvarliga järnvägsolyckan i Sverige och påverkade det framtida säkerhetsarbetet. Nio personer omkom när två nattåg kolliderade. [89]
9 Järnvägsolyckan vid Upplands Väsby 1980-08-24 Upplands Väsby, Sverige Expresståget Nordpilen spårar ur söder om Upplands Väsby, norr om Stockholm. Nio personer omkom. [5]
9 Järnvägsolyckan i Lerum 1987-11-16 Lerum, Sverige En felaktig körsignal medförde att två persontåg kolliderade. Nio personer omkom och 130 skadade. [84]
9 Järnvägsolyckan vid Gubbero, Göteborg 1940-09-17 Göteborg, Sverige Ett persontåg från Göteborg på väg mot Borås kolliderade med ett lokaltåg från Kungsbacka på Västkustbanan vid Gubbero. Nio personer omkom och 28 skadades. [90]
9 Järnvägsolyckan vid Norrköpings central 1975-05-15 Norrköping, Sverige Vid tågolyckan omkom nio personer, varav fem elever från samma klass i Flodafors utanför Katrineholm. [89]
5 Järnvägsolyckan i Tyringe 1942-02-12 Tyringe, Sverige Fem döda och 15 skadade sedan två persontåg kolliderat. [84]
5 Järnvägsolyckan i Järna 1972-12-07 Järna, Sverige Pendeltåg kolliderar med ett snälltåg. Fem personer omkom och 22 skadades. [91]
5 Järnvägsolyckan i Farsta 1973-07-12 Farsta, Sverige Pendeltåg kör igenom en skyddsväxel och in i en bergvägg i dåvarande Södertörns Villastad, idag Farsta strand. Fem personer omkom och 10 skadades.
5 Järnvägsolyckan i Gårdsjö 1945-06-29 Gårdsjö, Sverige Med 90 kilometers fart rusade norrgående nattsnälltåg in i ett stillastående godståg på Gårdsjö station och fem personer omkom. [92]
5 Järnvägsolyckan i Södertälje 1942-02-27 Södertälje, Sverige Fem personer omkom vid en tågolycka i Södertälje. En växlingsledare hade begått fel när två tåg kolliderade. En vagn fattade eld.
2 Järnvägsolyckan i Sköldinge 1990-04-10[93] Sköldinge, Sverige Ett tåg spårade ur i Sköldinge. Två passagerare omkom och 53 skadades. [89]

Mord[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
ca 2 000 Ronneby blodbad 1564-09-04 Ronneby, Danmark (nuvarande Sverige) Uppåt 2 000 personer miste livet när svenska trupper inträdde i Ronneby och avrättade dem de fick syn på efter att ett par svenska soldater blivit överfallna och hängda där en tid innan. [94]
ca 100 Stockholms blodbad[ifrågasatt uppgift] 1520-11-08/09 Stockholm, Sverige Uppskattningsvis 82 svenskar avrättas på Stortorget i stadsdelen Gamla stan i samband med Kristian II:s kröning till svensk kung 1520. [95]
70 Käpplingemorden 1392-06-17 Käpplingen, Sverige Sjuttio svenskar spärrades in i en ladugård varefter byggnaden stacks i brand. [96]
24 Morden på Malmö Östra Sjukhus 1978-1979 Malmö, Sverige En 18-årig beredskapsarbetare giftmördar åldringar på Malmö Östra Sjukhus med de frätande rengöringsmedlen Gevisol och Ivisol. Totalt drabbades 27 patienter, av vilka 24 dog. [97]
9+1 Hurvamorden 1952-08-22 Hurva, Tjörnarp och Kvärlöv, Sverige Fjärdingsmannen Tore Hedin mördar kvarnägaren i byn Tjörnarp. Ett år senare under en nattlig mordturné mördar han ytterligare nio människor innan han dränker sig i Bosarpasjön. [98]
7 Massmordet i Falun 1994-06-11 Falun, Sverige Fänriken Mattias Flink, med 1,69 promille alkohol i kroppen, sköt ihjäl fem kvinnor och två män i Falun efter att fått slut med sin flickvän. [99]
5 Massmordet på ångaren Prins Carl 1900-05-17 Mellan Arboga och Stockholm, Sverige Den 25-årige före detta fängelsekunden John Filip Nordlund rånmördade fem personer på ångaren Prins Carl. [100]
5 von Sydowska morden 1932-03-07 Stockholm och Uppsala, Sverige Den 23-årige juridikstudenten Fredrik von Sydow mördar sin pappa riksdagsmannen Hjalmar von Sydow på Norr Mälarstrand i Stockholm samt två av faderns tjänstekvinnor. Senare samma kväll i Uppsala skjuter denne först sin unga hustru (och sedan sig själv). [101]
4 Stureplansmorden 1994-12-04 Stockholm, Sverige Tommy Zethraeus sköt ihjäl fyra och skadade sex personer utanför entrén till nattklubben Sturecompagniet i Stockholm efter att tidigare under kvällen hamnat i bråk med nattklubbens vakter. [102]
4 Tingshusmorden 1971-03-01 Söderhamn, Sverige Den 61-årige Gunnar Bengtsson sköt ihjäl fyra personer under en förberedande förhandling i ett tvistemål i Sydöstra Hälsinglands tingshus i Söderhamn. [103]
4 Morden i Glimminge 1886-01-11/12 Östra Broby, Sverige Nils Peter Hagström mördade under natten mellan den 11 och 12 januari 1886 fyra personer på Gliminge Gård i Östra Broby.
3 Handenmorden 1967-01-09 Handen, Sverige Den 28-årige Leif Peters sköt ihjäl två poliser och en väktare i Handen i Stockholm. [104]
3 Åmselemorden 1988-07-03 Åmsele, Sverige Juha Valjakkala sköt en man, hans son och senare även hans fru på kyrkogården i Åmsele efter att ha blivit ertappad med att ha stulit deras cykel. [105]
3 Trippelmordet i Härnösand 2010-05-11 Härnösand, Sverige En 49-årig man och hans två barn, en 15-årig pojke och en 12-årig flicka mördades i sitt hem av den 21-årie Ragnar Nilsson som var halvbror med de två barnen. Nilsson som led av en allvarlig psykisk störning dömdes till rättspsykologisk vård. [106][107]

Ronneby blodbad skedde i vad som vid tidpunkten var Danmark, och per definition var de avlidna danskar.

Naturkatastrofer[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
543 Tsunamikatastrofen 2004-12-26 Phuket, Thailand En jordbävning som ägde rum under Indiska oceanen och uppmätte till 9,3 på richterskalan orsakade en enorm flodvåg (tsunami) som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. [108]
>100 Yrväderstisdagen 1850-01-29 Götaland och Svealand, Sverige Ett plötsligt och mycket intensivt snöoväder krävde uppskattningsvis ett hundratal dödsoffer i främst nordöstra Götaland och östra Svealand. [109]
85 Jordfallet vid Åkerström 1648-10-06 Intagan, Sverige 27 hektar lera gled ut i Göta älv vid Intagan, söder om dagens Trollhättan. Älven dämdes upp och vattenytan steg tio meter. 85 personer omkom i översvämningen. [110]
10 Stormen Ada 1969-09-22 Västsverige Stormen "Ada" svepte in över den svenska västkusten på måndagsmorgonen den 22 september 1969 och nådde orkanstyrka i byarna mellan klockan 10 och 14. 10 personer omkom och minst 200 personer fick uppsöka sjukhus till följd av stormen. [111]
9+11 Orkanen Gudrun 2005-01-08/09 Sydsverige Gudrun var en kraftig orkan som drog in över Sydsverige den 8–9 januari 2005 och enorma mängder skog knäcktes som tändstickor. Nio personer omkom och 11 stycken under röjningsarbetet efter orkanen. [112][113]
9 Tuveraset 1977-11-30 Tuve, Sverige Den sedan länge regnmättade lerjorden under ett villaområde i Tuve började kana längs den sluttande berggrunden. Nio människor omkom, drygt 30 skadades svårt. Ytterligare tiotals undkom med lindriga skador. [114]
7 Vidingeolyckan 1888-03-03 Vidinge, Sverige Sju ungdomar från ön Vidinge på väg hem från ett bönemöte på Sundskär i Stockholms norra skärgård överraskades av en snöstorm och frös ihjäl på Ådskärsfjärdens is. [115]
6 Allhelgonaorkanen 1969-11-01 Svealand, Sverige Allhelgonaorkanen åstadkom stor förödelse i mellersta och östra Svealand, i Östergötland och på Gotland. Sex personer omkom och 10 miljoner kubikmeter skog skadades. [116]
4 Orkanen Lena 1967-10-17/18 Södra Götaland, Sverige Orkanen Lena var en orkan som drabbade södra och mellersta Sverige i oktober 1967. Fyra personer omkom. [117]
4 Lavinen vid Hamrafjället 1955-03-18 Hamrafjället, Sverige Lavinen inträffade vid middagstid på Lillhamrafjällets östra sluttning. 16 personer som var ute på skidtur träffades varav fyra personer omkom. [118]
3 Orkanen Per 2007-01-14 Syd- och Mellansverige Orkanen Per var ett kraftigt lågtryck som under söndagen den 14 januari 2007 drabbade Götaland och Svealand. En åttaårig pojke åkte moped med sin pappa när ett träd föll ner över dem. Han avled på sjukhus. En 62-årig man krossades till döds i sin bil. En 24-årig man avled efter att ett träd krossat förarhytten på hans lätta lastbil. [119]
3 Götaraset 1957-06-07 Göta, Sverige Jordskred då stora delar av sulfitfabriken i Göta, söder om Lilla Edet, försvann i älven. Tre personer omkom. [120]
1 Surteraset 1950-09-29 Surte, Sverige Jordskred i Surte där 31 hus demolerades, vilket gjorde cirka 450 personer hemlösa. En person omkom. [121]

Pandemier[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
225 000–500 000 Digerdödens första våg 1350 Sverige Digerdödens första våg i Sverige, 30–66% av Sveriges dåvarande befolkning dog. [122]
37 573 (troligtvis fler) Spanska sjukan 1918–1920 Sverige I Sverige dog 37 573 personer i influensa under åren 1918-1920 enligt den officiella statistiken. [123]
37 000 Kolera 1834-1874 Sverige Mellan 1834 och 1874 dog runt 37 000 människor i Sverige av kolera. [124]

Strukturella olyckor[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
18 Sandöbron-raset 1939-08-31 Ångermanälven, Sverige Den första Sandöbron rasade under bygget. Strax efter det att gjutningen påbörjats kollapsade valvstommen varvid 18 arbetare omkom. [125]
15 Takraset i Hofors 1895-02-08 Hofors, Sverige Vid valsverket i Hofors rasade taket in och dödade 15 arbetare. [126]
8 Tjörnbrokatastrofen 1980-01-18 Askeröfjorden, Sverige Bulkfartyget Star Clipper kolliderade med en av Tjörnbrons brospann som kollapsade. Sju fordon, med åtta människor i, körde över brokanten ner i vattnet. [127]
2 Broraset vid Saltviksstrand 2008-05-21 Ådalsbanan, Sverige Ras under byggandet av bron över Ådalsfjärden (Ådalsbanan). En gjutform rasade samman under arbetsmomentet och fem arbetare som arbetade med detta föll i raset. Två omkom och tre skadades. [128]

Svältkatastrofer[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
100 000 Missväxtår 1770-talet Sverige
10 000 Missväxtåren 1867-1869 1867-1869 Sverige Missväxt som drabbade Finland och norra Sverige. Dåliga skördar och ojämn fördelning av livsmedlen ledde till att den fattiga befolkningen, främst i Norrland, dog i tusental.

Trafikolyckor[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
16 Måbødalolyckan 1988-08-15 Måbøtunneln, Norge En buss med barn och föräldrar från Kvarnbackaskolan i Kista kraschar mot en bergvägg i Måbødalen, 18 mil från Bergen. 16 människor dör, varav 12 barn, och 19 skadas. [129]
15 Bussolyckan utanför Axamo 1976-02-16 Axamo, Sverige Den svåraste trafikolyckan i Sverige i modern tid inträffade utanför Axamo, Jönköping med 15 döda och 28 skadade. Ett överhettat däck orsakade en bussbrand. [130]
14 Bussolyckan i Österrike 1965-03-03 Österrike 14 svenska skolungdomar på vintersportlov omkommer då bussen de färdas i sveps med i en lavin. [131]
11 Essingebroolyckan 1948-11-24 Stockholm, Sverige AB Stockholms Spårvägars trådbuss på linje 96 kolliderade med en lastbil lastad med betongplattor som var på väg i motsatt riktning. Bussen körde av Essingebron och 11 personer omkom. [132]
9 Bussolyckan utanför Arboga 2006-01-27 Arboga, Sverige En långfärdsbuss med 49 personer ombord körde av vägen i höjd med Högsjö, strax väster om Arboga. Nio personer omkom. [133]
9 Trafikolyckan på E18 öster om Karlskoga 1999-02-26 E18, Sverige En minibuss hakade i en lastbil, släpades med och fattade till slut eld. Samtliga i bussen, sju barn och två lärare, omkom. [134]
8 Trafikolyckan på riksväg 66 i Huggnora 1999-01-07 Riksväg 66, Sverige En Chevrolet van och en BMW kolliderade i Huggnora på riksväg 66, mellan Fagersta och Smedjebacken. Åtta personer omkom. [135]
6 Bussolyckan på länsväg 288 2007-02-27 Länsväg 288, Sverige Två bussar kolliderade på länsväg 288 i närheten av Rasbo nordost om Uppsala. [136]
6 Bussolyckan utanför Ängelsberg 2003-01-24 Ängelsberg, Sverige En ersättningsbuss på väg från Fagersta till Västerås fick en kilometer väster om Ängelsberg sladd på bussen i en nerförsbacke och körde av vägen i en kurva. Sex personer omkom, 17 skadades svårt och 16 lindrigt. [137]
6 Bussolyckan i Indal 2001-09-17 Indal, Sverige Sex personer, varav fyra skolelever, omkom sedan en skolbuss frontalkolliderat med en timmerbil på väg 86 i Indal. [138]
5 Bussolyckan i Stenungsund 1985-06-20 Stenungsund, Sverige Fem personer omkom och nio skadades vid en kollision på E6. Kollisionen inträffade mellan en skåpbil med 11 personer i och en personbil. [130]
5 Trafikolyckan i Vara 2012-01-09 Vara, Sverige Fem personer, varav tre barn, omkom då en mindre personbil frontalkolliderat med en långtradare på E20 vid Skogsbo utanför Vara. [139]
5 Trafikolyckan utanför Svedala 2004-10-19 Svedala, Sverige Fem personer, tre vuxna och två barn, omkommer när lastbil krockar med två bilar utanför Svedala. [140]
5 Trafikolyckan utanför Jönköping 2004-04-11 Jönköping, Sverige Fem personer avlider när två bilar frontalkrockar utanför Jönköping. [140]
5 Trafikolyckan i Bygdeå 2002-03-05 Bygdeå, Sverige Fem personer mister livet i en krock mellan bil och lastbil vid Bygdeå norr om Umeå. [140]
5 Trafikolyckan i Rutvik 2001-04-15 Rutvik, Sverige Fem personer, varav två små barn, omkommer i en krock mellan bil och en lastbil vid Rutvik norr om Luleå. [140]
5 Trafikolyckan utanför Ljusdal 2006-04-14 Ljusdals kommun, Sverige Två personbilar frontalkrockade på riksväg 84 mellan Färila och Korskrogen, någon mil väster om Ljusdal. Fem personer omkom. [140]
4 Trafikolyckan i Phuket 2012-02-03 Phuket, Thailand Fyra svenska ungdomar omkom när de var på väg i minibuss mellan Patong i Phuket och Koh Tao i Thailand och krockade med en lastbil som kom över på fel sida av vägen. [141]
4 Bussolyckan i Jönköping 1976-12-03 Jönköping, Sverige Fyra personer omkom och fyra skadades, varav två allvarligt, efter att en buss fått sladd efter en lång nedförsbacke med vänsterkurva och kört in i ett vägräcke. [130]
3 Bussolyckan i Härjedalen 2017-04-02 E45, i höjd med Siksjön, cirka 20 km söder om Sveg. 3 ungdomar omkom i samband med en skolresa från Ängskolan, Skene.

Terroraktioner[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
6 Bombdåden på Bali 2002 2002-10-12 Bali, Indonesien Tre bombattentat som utfördes på kvällen den 12 oktober 2002 i Kuta på ön Bali i Indonesien av den islamistiska terroristgruppen Jemaah Islamiyah. [142]
5 Attentatet mot Norrskensflamman 1940-03-03 Luleå, Sverige Fem män bröt sig in på den kommunistiska tidningen Norrskensflammans tryckeri i Luleå. De apterade en sprängladdning i tryckpressen och gick därifrån. Fem personer dog i attentatet. [143]
3 Attentatet i Stockholm 2017 2017-04-07 Stockholm, Sverige Inträffade fredagen 7 april 2017 när en lastbil körde in i en folkmassa på gågatan Drottninggatan. En belgisk kvinna, en engelsk man och tre svenska kvinnor, varav ett barn avled i attacken. [144]
3 Lockerbieattentatet 1988-12-21 Lockerbie, Skottland En bomb exploderar ombord ett passagerarplan av typen Boeing 747 över den skotska byn Lockerbie. Olyckan krävde totalt 270 människoliv varav de tre svenskarna Bernt Carlsson, Siv Ulla Engström och Elisabeth Svensson-Mulroy. [145]
2 Terrordåden i Bryssel 2016 2016-03-22 Bryssel, Belgien Två svenska kvinnor, en i 30-årsåldern hemmahörande i norra Sverige och en i 60-årsåldern från Mellansverige avled i samband med terrorbombningar på flygplatsen Zaventem och Bryssels tunnelbana. [146]
2 Bombattentat utförda av Lars Tingström 1982-1983 Stockholm, Sverige "Bombmannen" Lars Tingström härjade i Stockholm under 1982–83. Tingström lyckades under två sprängningar, en i Nacka och en mot Skatteskrapan på Södermalm, med att döda två personer. [147]
1 11 september-attackerna 2001-09-11 New York, USA 11 september-attackerna var en serie koordinerade terroristattacker riktade mot civila och militära byggnader. En svensk, som arbetade i ett av tvillingtornen, omkom. [148]
1 Bombdåden i Stockholm 2010 2010-12-11 Stockholm, Sverige Med fem minuters mellanrum inträffade två explosioner i centrala Stockholm. En man (gärningsmannen, Taimour Abdulwahab al-Abdaly) omkom. [149]

Övriga olyckor[redigera | redigera wikitext]

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
3000+ Katastrofen på Öjfjället 1718 Öjfjället, Sverige Svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Tröndelag på nyåret 1719, där cirka 3 000 av de karoliner som deltagit i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge 1718 frös ihjäl. [150][151]
20 Kristina Nilsson-olyckan 1885-09-23 Grand Hôtel, Sverige 20 personer omkom i en trängselolycka som inträffade utanför Grand Hôtel i Stockholm då sopranen Kristina Nilsson sjöng från hotellets balkong. [152]
9–11 Gysingevargen 1820-12-30 till
1821-03-27
Gysinge, Sverige Nio barn mellan åldrarna tre och 18 dödade av en varg åren 1820–21. [153]
8 Anarisolyckan 1978-02-23 Anarisfjällen, Sverige Åtta ungdomar omkom då de frös ihjäl när de överraskades av storm under en skidtur på fjället. [154]
6 Motorsportsolyckan under Kanonloppet 1970 1970-08-09 Gälleråsen, Sverige Sex personer dödades och 30 personer skadade efter att två bilar fastnade i varandra och slungades ut bland publiken under Kanonloppet på Karlskoga Motorstadion. [155]
3 Pearl Jams konsert under Roskildefestivalen 2000 2000-06-30 Roskilde, Danmark Nio personer, varav tre svenskar, klämdes ihjäl i samband med en konsert med det amerikanska rockbandet Pearl Jam under Roskildefestivalen i Danmark år 2000. [156]
3 Gyllene Tiders konsert i Kristianopel 1981-04-30 Kristianopel, Blekinge Tre personer trampades ned och omkom när ett stort antal besökare samtidigt försökte ta sig in till konserten på folkparken Masten i Kristianopel. [157]
2 Ridöolyckan 2006-01-28 Ridön, Sverige I en grupp med 15 långfärdsskridskoåkare från Stockholms Skridskoseglarklubb (SSSK) gick 14 personer genom isen i Mälaren i sundet mellan Ridön och Enhörnalandet. Två personer avled. [158]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Engström, Annika; Atterstam, Inger (26 oktober 2008). ””Vi glömmer aldrig””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-glommer-aldrig_1945833.svd. Läst 5 januari 2011. 
  2. ^ Hedin, Östen (2004). ”Vackra versar om den förskräckliga olyckan: om olyckshändelser i skillingtryck” (PDF). Biblis (Tidskrift) Nr 28,: sid. 23-24. 1403-3313. ISSN 1403-3313. http://www.kb.se/dokument/Biblis/28_hedin.pdf.  Libris 9764155
  3. ^ Sandberg, Thorsten (2010). ”Svenska småstäder: Tidaholm”. Populär Historia (12). http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenska-smastader-tidaholm/. Läst 9 mars 2012. 
  4. ^ Lundgren, Stefan (2 maj 2011). ”Branden i Börstils fattighus 1882”. Upplandia.se. Arkiverad från originalet den 30 juli 2012. https://archive.is/20120730090824/http://upplandia.se/Uppland_Historiska_notiser_Branden_Borstil_fattighus_1882.htm. Läst 6 mars 2012. 
  5. ^ [a b c d e] Nord, Malin (13 februari 2005). ”"Jag låg i en hög av människor"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10544136.ab. Läst 5 januari 2011. 
  6. ^ [a b c] Aftonbladet/TT (30 oktober 1998). ”Den värsta brandkatastrofen i Sverige”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9810/30/historia.html. Läst 9 mars 2012. 
  7. ^ [a b c d e] Expressen.se/TT (1 augusti 2003). ”Sprinklers kunde ha räddat liv vid sjukhusbranden”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sprinklers-kunde-ha-raddat-liv-vid-sjukhusbranden/. Läst 13 maj 2013. 
  8. ^ Räddningstjänsten Östra Blekinge (7 juni 2011). ”Karlskrona Räddningskår”. Karlskrona.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2012. https://archive.today/20120803020057/http://www.karlskrona.se/sv/Startsida-Raddningstjansten/Utryckning/Historia/Karlskrona-Raddningskar/. Läst 26 januari 2012. 
  9. ^ Stiernstedt, Jenny (16 oktober 2009). ”En lampa orsakade branden i Rinkeby”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/en-lampa-orsakade-branden-i-rinkeby. Läst 5 januari 2012. 
  10. ^ Carp, Ossi (2 september 2009). ”Fem döda i brand i Staffanstorp”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fem-doda-i-brand-i-staffanstorp. Läst 5 januari 2012. 
  11. ^ ”Dator orsakade branden i Staffanstorp”. Sydnytt. SVT. 3 december 2009. Arkiverad från originalet den 6 december 2009. https://web.archive.org/web/20091206043300/http://svt.se/2.33782/1.1797473/dator_orsakade_branden_i_staffanstorp. Läst 6 januari 2012. 
  12. ^ Brandsjö, Kaare (1988). I brandmannaminne: berättelser om bränder, katastrofer, räddningsinsatser förr och nu. Hudiksvall: Winberg i samarbete med Svenska brandförsvarsfören. sid. 17. Libris 7761687. ISBN 91-87004-15-1 
  13. ^ Westerling, Andreas (2010). ”33 dog vid Hårsfjärden”. Populär Historia (7): sid. 57. ISSN 1102-0822. 
  14. ^ Rökpausen blev Bengts räddning”. Östgöta Correspondenten. 1 juli 2004. http://www.corren.se/nYhEteR/?articleId=4638416. Läst 6 januari 2012. 
  15. ^ Abrahamsson, Benny (17 december 2010). ”Elva personer dog och ett 40-tal skadades”. Nya Wermlands-Tidningen. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220031808/http://www.nwt.se/karlskoga/article821303.ece. Läst 19 maj 2012. 
  16. ^ Insulander, Per; Ohlsson, Curt S. (2001). Pansarskepp: [från John Ericsson till Gustaf V]. Forum navales skriftserie, 1650-1837 ; 2 (1:a). Falkenberg: Marinlitteratur. sid. 218. Libris 8384020. ISBN 91-973187-2-8 (Marinlitteratur (inb.) 
  17. ^ Persson, Jenny (7 mars 2003). ”Ceremoni för dödsoffer”. Linköpings Tidning. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308112404/http://www.linkopingstidning.se/article/articleview/3315/1/1/. Läst 26 januari 2012. 
  18. ^ Boström, Peter (19 november 2011). ”Tio miste livet i minsprängningen”. Ölandsbladet. Arkiverad från originalet den 10 september 2012. http://archive.isX3Mx. Läst 27 januari 2012. 
  19. ^ Faleij, Bengt (23 mars 2011). ”Fasansfull katastrof krävde tio människors liv”. Västerviks-Tidningen. http://www.vt.se/ovrigt/vt175/?articleid=4838550. Läst 26 juli 2012. 
  20. ^ Wemmenhög, Ingemar (mars 2011). ”Pjäser som ”kommit hem”” (PDF). Borg-Skum (Kamratföreningen Vapenbrödernas (Amfibieregementets) tidskrift) (1): sid. 12. http://www.vapenbroderna.se/wp-content/uploads/2011/08/2011.pdf. Läst 26 januari 2012. 
  21. ^ [a b c d] Sjöholm, Sven-Erik (12 april 2003). ”Flottan drabbades av flera olyckor”. Östra Småland och Nyheterna. http://arkiv.ostran.se/harkiv/ost/2003/04/12/OST20030412B1BNU1008_1_3.htm. Läst 26 januari 2012. [död länk]
  22. ^ Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965 s. 22
  23. ^ ”Krigsskolans minnessten med anledning av minolyckan 1942”. Jr4it.com. http://www.jr4it.com/minnen/html/lista.htm#25. Läst 26 januari 2012. 
  24. ^ Svenska Dagbladets årsbok. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1926. sid. 14. Libris 283647. http://runeberg.org/svda/1926/0016.html 
  25. ^ Lagvall, Bertil (1991). Flottans neutralitetsvakt 1939-1945: krönika. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405 ; 71. Stockholm: Marinlitteraturfören. sid. 27. Libris 7753511. ISBN 91-85944-05-X (korr.) (inb.) 
  26. ^ Elva offer för explosion”. Svenska Dagbladet: s. 3. 30 maj 1954. https://www.svd.se/arkiv/1954-05-30/3. Läst 9 augusti 2017. 
  27. ^ Perstorpsolyckan har krävt ett femte offer”. Svenska Dagbladet: s. 11. 8 juni 1954. https://www.svd.se/arkiv/1954-06-08/11. Läst 9 augusti 2017. 
  28. ^ Krigsarkivet, Stockholm: Flygstaben, Centralexpeditionen, ref. A:1, maskinskrivna dokument: Rapport över explosionen 10 juni 1940 (116 sidor), Krigsrättsprotokoll 16 januari 1941 (30 sidor)
  29. ^ [a b c d] En av kustförsvarets svåraste katastrofer” (PDF). Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 4. 30 augusti 1950. http://gg-kamratforening.se/arkivet/Barbara/Barbara%20-%20Utdrag%20ur%20Goteborgs%20Handels%20och%20Sjofartstidning.pdf. Läst 19 maj 2012. 
  30. ^ Berg, Bo (1 maj 2007). ”Den stora smällen i Moheda”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=5724. Läst 28 januari 2012.  [inloggning krävs]
  31. ^ "Basareholmen". Becker, Melker. Hemliga svenska rum. SVT. SVT1. 2008-11-02. Nr. 11, säsong 1.
  32. ^ Wreck Site, Swedish casualties, läst 2013-06-06
  33. ^ ”Svärdet – spektakulärt vrakfynd”. Sjöhistoriska museet. 16 november 2011. http://www.sjohistoriska.se/Om/Nyheter/Svardet---spektakulart-vrakfynd/. Läst 6 januari 2012.  [inloggning krävs]
  34. ^ Hedlund, Monica (26 september 2004). ”Bättre beredskap för kriser”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/battre-beredskap-for-kriser_165312.svd. Läst 6 januari 2012. 
  35. ^ Olofsson, Hans L. (19 augusti 2011). ”"Mars var skräckinjagande och enormt"”. Expressen. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920155731/http://www.expressen.se/nyheter/1.2533556/mars-var-skrackinjagande-och-enormt. Läst 6 januari 2012. 
  36. ^ ”95 år sedan Titanic sjönk”. Dagens Eko. Sveriges Radio. 15 april 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=1312225. Läst 6 januari 2012. 
  37. ^ Anderson, Karl Gustav (1977). Hansakatastrofen: en dokumentär skildring av den största olyckan i svensk sjöfarts historia och dess följdverkningar. Visby: Gotlands Allehanda. sid. 11. Libris 182597 
  38. ^ Smitterberg, Björn (24 november 2004). ”Hansa - torpederad den 24 november 1944.”. Gotland.net. http://www.gotland.net/bo-leva/arkiv/hansa-torpederad-den-24-november-1944. Läst 6 januari 2012. 
  39. ^ [a b] Bovallstrand - Ett kustsamhälles liv i ord och bild, Munkedal 1990, sid 22
  40. ^ [a b] Ålesundsolyckan – stor katastrof för små fiskelägen, förlaget Vulkan (läst 2/7 2018)
  41. ^ [a b] Ålesundsolyckan 1868 – stor katastrof för små fiskelägen, yrkesfisketidningen Njord (läst 2/7 2018)
  42. ^ Hedman, Elisabeth (12 september 2009). ”Katastrofen i Armasjärvi”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se//NYHETER/ARTIKEL.ASPX?ArticleID=4867805. Läst 6 januari 2012. 
  43. ^ ”Klart skepp!”. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Besok/Utstallningar/Klart-skepp/. Läst 6 januari 2012. 
  44. ^ ”Vasa”. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Amnen1/Vasa/. Läst 6 januari 2012. 
  45. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 55. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  46. ^ ”Kulturhistoriska platser”. Askersunds kommun. Arkiverad från originalet den 29 juli 2012. http://archive.isk3Bl. Läst 6 mars 2012. 
  47. ^ ”Kanalbåten Per Brahes förlisning”. Jönköpings läns museum. Arkiverad från originalet den 17 september 2014. https://archive.is/20140917142246/http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/John-o-Esther/Batolyckan/. Läst 17 september 2014. 
  48. ^ Svea-båten Gerd har gått under med 21 man ombord. Okänd tidning, läst 2013-06-06.
  49. ^ Förfärlig ångbåtsolycka, 15 menniskor drunknade”. Östgöta-Posten: s. 3. 28 augusti 1896. http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:117142&sequence_number=3&recordNumber=1&totalRecordNumber=1. Läst 19 mars 2012. 
  50. ^ Jonsson, Bengt (2004). ”Ormen Friskes undergång: dödligt drama i kalla krigets skugga”. Populär Historia 2004:9,: sid. 50-54 : ill.. ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/dodligt-drama-i-kalla-krigets-skugga-ormen-friskes-undergang.  Libris 9640739
  51. ^ Cederqvist, Kjell-Ove (10 januari 2012). ”Informativt om flottningen i mellersta Norrland”. Dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114080655/http://dagbladet.se/kulturnoje/bocker/1.4271587-informativt-om-flottningen-i-mellersta-norrland. Läst 13 maj 2013. 
  52. ^ ”Bärgningen av Freja”. Varmland.nu. http://www.varmland.nu/freja/bargning.html. Läst 6 mars 2012. 
  53. ^ Svenska Dagbladets årsbok. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1925. sid. 21. Libris 283647. http://runeberg.org/svda/1925/0023.html 
  54. ^ Åtta drunknade när båt kantrade i sjön Nedre Vättern i Skinnskatteberg”. Köpings-Posten. 28 augusti 1961. http://www.karmansbo.se/S8.htm. 
  55. ^ Abrahamson, Kjell Albin (15 januari 2008). ”Färjekatastrof fortfarande ouppklarad”. Dagens Eko. Warszawa: Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1832449. Läst 26 februari 2012. 
  56. ^ Söderberg, Lars (8 juli 1999). ”Aftonbladets reporter: Det är lätt att föreställa sig skräcken”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9907/08/skracken.html. Läst 26 december 2012. 
  57. ^ Sörbring, Gunnar; Wong, Ola (13 juni 2004). ”Stridsbåtar kolliderade - två döda”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 7 september 2004. https://web.archive.org/web/20040907165807/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=276462. Läst 26 januari 2009. 
  58. ^ Carlsson Lenart, Mats (19 november 2004). ”Mardrömmarna finns kvar efter 40 år”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211026/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article84595/Mardrommarna-finns-kvar-efter-40-ar.html. Läst 6 januari 2012. 
  59. ^ Gustafson, Gösta; Johanson, Gunnar. ”Rättsodontologins utveckling i Sverige - Flygkatastrofen i Madrid november 1983”. Karolinska institutet. sid. 5. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229171801/http://edu.ofa.ki.se/ro/sida5.html. Läst 29 december 2016. 
  60. ^ Mattsson, Anna (8 augusti 2008). ”22 omkom i flygkrasch - på samma plats”. Expressen. Arkiverad från originalet den 24 december 2011. https://web.archive.org/web/20111224150915/http://www.expressen.se/nyheter/1.1258049/22-omkom-i-flygkrasch-pa-samma-plats. Läst 6 januari 2012. 
  61. ^ Westdahl, Peter (2013). ”21 döda i svenska flygvapnets värsta olycka”. Populär historia (7). http://popularhistoria.se/lasarfragor/21-doda-i-svenska-flygvapnets-varsta-olycka. Läst 14 december 2013. 
  62. ^ TT-AFP (16 april 2004). ”Långa fängelsestraff för Linateolyckan”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/langa-fangelsestraff-for-linateolyckan. Läst 6 januari 2011. 
  63. ^ AP (15 mars 1972). ”112 persons feared killed in crash of Danish plane” (på engelska). The Telegraph: s. 1. http://news.google.com/newspapers?id=vZorAAAAIBAJ&sjid=gPYFAAAAIBAJ&pg=3876,2023925&dq=sterling+airways+dubai&hl=en. Läst 30 oktober 2011. 
  64. ^ AP (15 mars 1972). ”Plane crash death count may reach 112” (på engelska). The Lima News: s. 17. http://www.newspaperarchive.com/freepdfviewer.aspx?img=15524471. Läst 30 oktober 2011. 
  65. ^ Sexton svenskar dödade vid flygkatastrof”. Svenska Dagbladet: s. 3. 5 juli 1948. https://www.svd.se/arkiv/1948-07-05/3. Läst 2 juli 2018. 
  66. ^ Åberg, Anna (8 augusti 2008). ”1977 dog 22 i krasch utanför Bromma”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/1977-dog-22-i-krasch-utanfor-bromma. Läst 6 januari 2012. 
  67. ^ [a b c d e] Wik, Christer (11 oktober 2010). ”60 år sedan den stora flygkraschen”. Nya Wermlands-Tidningen. http://www.nwt.se/mera/helg/article781894.ece. Läst 12 januari 2012. 
  68. ^ [a b] TT (19 november 2003). ”Värsta helikopterolyckan inom försvaret sedan 1968”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/varsta-helikopterolyckan-inom-forsvaret-sedan-1968. Läst 9 februari 2012. 
  69. ^ Rönn, Cina; Salomonsson, Claes (9 december 1999). ”Åtta döda vid flygkrasch utanför Sundsvall”. Aftonbladet. http://wwwb.aftonbladet.se/nyheter/9912/09/flyg.html. Läst 6 januari 2012. 
  70. ^ Sex döda vid flygkatastrofen i Västerås”. Vestmanlands Läns Tidning. 31 oktober 1956. http://www.vlt.se/. 
  71. ^ Olsson, Kjell. ”Militära flyghaverier med anknytning till Gotland 1940”. Gotlands militärhistoria & Gotlands trupper. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129140622/http://www.tjelvar.se/fv/fv15-1940.htm. Läst 20 november 2014. 
  72. ^ Johansson, Lars (13 november 2004). ”Fortfarande kul att flyga”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fortfarande-kul-att-flyga. Läst 9 februari 2012. 
  73. ^ ”Historiska glimtar det hände just idag 17 jan”. Blåljus.se. 17 januari 2013. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127062827/http://www.blaljus.nu/historisk-notis/historiska-glimtar-det-hande-just-idag-17-jan. Läst 8 april 2013. 
  74. ^ Nannini Nilsson, David; Skoglund, Tomas; Stengård, Mikael (11 september 2007). ”Fyra döda i helikopterolycka”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11241513.ab. Läst 6 januari 2012. 
  75. ^ Pineus, Isaac (8 oktober 2001). ”Värsta kraschen i SAS historia”. Affärsvärlden. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2566656.ece. Läst 6 januari 2012. 
  76. ^ Fyra döda i flygolycka i Östersund”. Sydsvenskan. 6 augusti 2004. http://www.sydsvenskan.se/sverige/fyra-doda-i-flygolycka-i-ostersund/. Läst 16 april 2012. 
  77. ^ Spricka i vinge bakom flygolycka i Falsterbokanalen”. Expressen. 10 mars 2010. http://www.expressen.se/kvp/spricka-i-vinge-bakom-flygolycka-i-falsterbokanalen/. Läst 22 juli 2014. 
  78. ^ ”Flygminnesmärken - Tvärberget”. Flyghistoria.org. Arkiverad från originalet den 13 september 2015. https://web.archive.org/web/20150913070737/http://www.flyghistoria.org/images_minnesten/Minnessten_Tvarberget.htm. Läst 26 januari 2012. 
  79. ^ Svenska dagbladet
  80. ^ [a b c] ”Flyghistoria från SFF”. Försvarets historiska telesamlingar. 8 januari 2014. http://fht.nu/fv_bilder_flygbas_flygplan_armen.html. Läst 30 september 2014. 
  81. ^ Karlsson, Olle (29 januari 2016). ”Flyghaveriet i Göteryd hösten 1963”. Svensk Flyghistorisk Förening. http://www.flyghistoria.org/flyghistoria/49-flygminnesmarken-foto/312-flyghaveriet-i-goteryd-hosten-1963. Läst 29 december 2016. 
  82. ^ ”Kronologi över flyget i Sverige” (PDF). Svensk Flyghistorisk Förening. 4 januari 2010. sid. s. 1. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006085728/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1970_1979.pdf. Läst 12 januari 2012. 
  83. ^ Sempler, Kaianders (12 april 2000). ”Järnvägsolyckan som tvingade fram geoteknikens utveckling”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article271222.ece. Läst 6 januari 2012. 
  84. ^ [a b c d e f g h i j] Palmkvist, Joakim; Johansson, Lisa (10 september 2004). ”Två döda och 47 skadade vid tågolycka i Kristianstad”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041013005530/http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?article=10093630. Läst 6 januari 2012. 
  85. ^ Lindorm, Erik (1947). Gustaf V och hans tid 1938-1947: en bokfilm. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 23. Libris 299079 
  86. ^ Svenska dagbladets årsbok. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1964. sid. 81-82. Libris 283647 
  87. ^ Hansen, Maria. ”"Allt var den där dimmans fel"”. Värmlands Folkblad. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307062752/http://www.vf.se/node/1135. Läst 8 januari 2012. 
  88. ^ Lundell, Mattias (10 januari 2003). ”Svår spårvagnsolycka i Göteborg i kväll”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10334270.ab. Läst 8 januari 2012. 
  89. ^ [a b c] Gavér, Börje (1 oktober 2008). ”Många omkomna i tågolyckor”. Norrköpings Tidningar (Norrköping). http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=4278650. Läst 6 januari 2012. 
  90. ^ Nyheter från förr: Nio döda i tågolycka”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/1.1281151. Läst 13 maj 2013. 
  91. ^ ”Järna”. Stockholms läns museum. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304200428/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/bilder/LX2004-0174. Läst 8 januari 2012. 
  92. ^ Hård, Ture (1947). Nordisk järnbanetidskrift: organ för Nordiska järnvägsmannasällskapet. Stockholm: Nordisk järnbanetidskrift. sid. 180-187. Libris 3421229 
  93. ^ ”Högsta domstolens referat NJA 1993 s 86 (nr 15)”. 9 april 2012. http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD993086.htm. Läst 29 juli 2013. 
  94. ^ Hult, Martin (1 september 2014). ”450 år sedan Ronneby blodbad”. SVT Nyheter & Samhälle. SVT. Arkiverad från originalet den 2 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150202225431/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekingenytt/450-ar-sedan-ronneby-blodbad. Läst 2 februari 2015. 
  95. ^ Arvidsson, Håkan (3 januari 2007). ”Blodet flöt förgäves för Kristian II”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/blodet-flot-forgaves-for-kristian-ii_34276.svd. Läst 2 februari 2015. 
  96. ^ Ingelman-Sundberg, Catharina (8 januari 2011). ”När Stockholm var ett piratnäste”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nar-stockholm-var-ett-piratnaste_5851019.svd. Läst 10 februari 2012. 
  97. ^ Johnsson, Fredrik (15 november 2009). ”Sjukhusmorden”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=3221325. Läst 8 januari 2012. 
  98. ^ Nilsson, Kerstin (9 juli 2008). ”Polisen blev massmördare”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11457547.ab. Läst 8 januari 2012. 
  99. ^ Schönstedt, Tommy (15 mars 2010). ”Mattias Flink sköt ihjäl sju i Falun”. Expressen. Arkiverad från originalet den 18 december 2011. https://web.archive.org/web/20111218084454/http://www.expressen.se/nyheter/1.1918279/mattias-flink-skot-ihjal-sju-i-falun. Läst 8 januari 2012. 
  100. ^ Harrison, Dick (2 augusti 2011). ”Historiska mord: Fasan på Mälaren”. P4 Extra. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4627829. Läst 8 januari 2012. 
  101. ^ Bakgrund: "De sydowska morden"”. Sydsvenskan. 14 augusti 2004. https://www.sydsvenskan.se/2004-08-13/bakgrund-de-sydowska-morden. Läst 10 februari 2012. 
  102. ^ Castelius, Olle; Svärdkrona, Zendry (29 december 2000). ”Marques Jara släpptes fri”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10191618.ab. Läst 8 januari 2012. 
  103. ^ Stigson, Gubb Jan (22 augusti 2013). ”Lagmannen anmäler domarhot”. Dalademokraten. http://www.dalademokraten.se/dalarna/falun/lagmannen-anmaler-domarhot. Läst 15 december 2014. 
  104. ^ Bastholm, Sven (13 augusti 2009). ”45 år i samhällets tjänst”. Hallands Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090825015447/http://hn.se/livetsgang/1.548423. Läst 2 december 2009. 
  105. ^ Lundell, Mattias (13 maj 2002). ”Smågangstern som blev trippelmördare”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11304599.ab. Läst 5 april 2016. 
  106. ^ Thurfjell, Karin (12 maj 2010). ”21-årig man erkänner”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/21-arig-man-erkanner_4705651.svd. Läst 21 mars 2012. 
  107. ^ Forsström, Kristina; Nord, Oskar (9 juli 2010). ”NN döms för trippelmordet”. Sundsvalls Tidning. http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.2166412-ragnar-nilsson-doms-for-trippelmordet. Läst 8 januari 2011. 
  108. ^ Mattsson, Pontus (1 december 2005). ”Hård tsunamikritik mot Göran Persson”. Dagens Eko. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=745785. Läst 8 januari 2012. 
  109. ^ Kundtjänst (27 januari 2012). ”Yrväderstisdagen 1850”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/yrvaderstisdagen-1850-1.19745. Läst 6 mars 2012. 
  110. ^ TT (4 maj 2010). ”Stendumpning kan stärka Göta älv”. Rapport. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stendumpning-kan-starka-gota-alv. Läst 8 januari 2012. 
  111. ^ ”Stormen Ada 1969”. Naturolycksdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304070409/http://ndb.msb.se/ViewCase.aspx?id=70&l=SV&xMax=781909.5284000002&xMin=245118.2167999996&yMax=6691786.715399999&yMin=6111275.669500001. Läst 9 februari 2012. 
  112. ^ Törnberg, Ulf (8 januari 2010). ”Gudruns spår blåser inte bort så lätt”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 9 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100109110236/http://sydsvenskan.se/sverige/article618579/Gudruns-spar-blaser-inte-bort-sa-latt.html. Läst 8 januari 2012. 
  113. ^ Holmström, Mikael (22 januari 2006). ”Elva omkom i arbetet efter stormen Gudrun”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/elva-omkom-i-arbetet-efter-stormen-gudrun_268177.svd. Läst 8 januari 2012. 
  114. ^ GLÖMMER ALDRIG”. Göteborgs-Tidningen. 30 november 2007. http://gt.expressen.se/nyheter/1.948792/glommer-aldrig. Läst 8 januari 2012. [död länk]
  115. ^ Molander, Lennart; Bjursäter, Lennart (2005). Natten då Gud blundade: Vidingeolyckan. Strängnäs: Axplock. Libris 9879738. ISBN 91-85385-05-0 [sidnummer behövs]
  116. ^ ”Allhelgonaorkanen 1969-11-01”. Naturolycksdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304072348/http://ndb.msb.se/ViewCase.aspx?id=72&l=SV&xMax=781909.5284000002&xMin=465702.3965999996&yMax=6756226.7118999995&yMin=6288549.661900001. Läst 9 februari 2012. 
  117. ^ ”Orkanen Lena 1967”. Naturolycksdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140827061814/http://ndb.msb.se/ViewCase.aspx?id=71&l=SV&xMax=779848.5757999998&xMin=322033.8323999997&yMax=6502794.756100001&yMin=6111275.669500001. Läst 9 februari 2012. 
  118. ^ ”Lavin Hamrafjället 1955”. Naturolycksdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Arkiverad från originalet den 21 juli 2012. https://archive.today/20120721143741/http://ndb.msb.se/ViewCase.aspx?id=33&l=SV&xMax=382045.5005999999&xMin=342045.5005999999&yMax=6960636.0682&yMin=6920636.0682. Läst 9 februari 2012. 
  119. ^ Brohlin, Madeleine (14 januari 2007). ”Tre döda i stormen”. Expressen. Arkiverad från originalet den 20 december 2009. https://web.archive.org/web/20091220092640/http://www.expressen.se/nyheter/1.520784/tre-doda-i-stormen. Läst 8 januari 2012. 
  120. ^ ”50 år efter skredet i Göta”. P4 Väst. Sveriges Radio. 7 juni 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=1410787. Läst 8 januari 2012. 
  121. ^ ”SF-journalens reportagefilm om Surtekatastrofen”. Sveriges Television. 29 september 1950. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418124326/http://www.svtplay.se/klipp/107065/surtekatastrofen-1950. Läst 18 januari 2013. 
  122. ^ ”Digerdöden”. Historiska museet. http://www.historiska.se/historia/medeltiden/livochsamhalle/digerdoden/. Läst 30 oktober 2011. 
  123. ^ Åman, Margareta (1990). Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918–1920 och dess internationella bakgrund = Spanish influenza : the Swedish epidemic, 1918–1920, and its international background. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 160. Uppsala: Univ. sid. 66-67. Libris 8359079. ISBN 91-554-2587-9 
  124. ^ Ludvigsson, Jonas F (26 augusti 2006). ”Medicinskt detektivarbete löste koleragåtan”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/medicinskt-detektivarbete-loste-koleragatan_347290.svd. Läst 2 februari 2014. 
  125. ^ ”70 år sedan Sandöbron rasade”. Mittnytt. SVT. 31 augusti 2009. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/70-ar-sedan-sandobron-rasade. Läst 9 januari 2012. 
  126. ^ ”Svår olyckshändelse vid Hofors.”. Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. http://www.fotohistoriska.se/Hofors/Historia/Hofors%20Historia%20Bildsida%201_1_1.html. Läst 6 mars 2012. 
  127. ^ Blomgren, Ulf (18 januari 2010). ”PeO var först på plats på Tjörnbron”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. http://archive.isfkcv. Läst 9 januari 2012. 
  128. ^ ”Botniabanans anslutning: Två döda i broras”. Västerbottensnytt/Mittnytt. SVT. 21 maj 2008. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/botniabanans-anslutning-tva-doda-i-broras. Läst 9 januari 2012. 
  129. ^ Weigl, Kerstin (14 augusti 1998). ””Sorg går inte över – men går att leva med””. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9808/15/sorg.html. Läst 9 januari 2012. 
  130. ^ [a b c] Tidigare svåra bussolyckor”. Göteborgs-Posten. 22 september 2009. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.184052-tidigare-svara-bussolyckor. Läst 9 februari 2012. 
  131. ^ Nycop, Carl-Adam (1976). ”14 ungdomar fann döden i Alperna”. 75 år Sverige. Höganäs: Bra böcker. sid. 194. Libris 166405 
  132. ^ 11 dog i bussolycka”. Norran. 24 november 1948. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211052/http://norran.se/1948/11/handeisverige/11dogibussolycka/. Läst 9 januari 2012. 
  133. ^ Holender, Robert; Hellberg, Anders (28 januari 2006). ”Nio omkomna i bussolycka utanför Arboga”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nio-omkomna-i-bussolycka-utanfor-arboga. Läst 9 januari 2012. 
  134. ^ Peruzzi, Britt; Hammar, Filip (26 februari 1999). ”Nio dog i olyckan i morse”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9902/26/tank2.html. Läst 27 februari 2013. 
  135. ^ Harne, Andreas (9 januari 1999). ”Olycksbilen fick sladd - med sommardäck”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9901/09/tragedi.html. Läst 29 december 2016. 
  136. ^ ”Sex döda i bussolycka vid Uppsala”. ABC. SVT. 27 februari 2007. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/sex-doda-i-bussolycka-vid-uppsalakanner-du-dig-saker-i-landsvagsbussar. Läst 9 januari 2012. 
  137. ^ ”Andra svåra bussolyckan på tre år”. P4 Västmanland. Sveriges Radio. 27 januari 2006. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=783560. Läst 9 januari 2012. 
  138. ^ Hedblom, Irene (12 september 2011). ”Det var en lång väg tillbaka för My”. Dagbladet. Arkiverad från originalet den 28 september 2011. https://web.archive.org/web/20110928161436/http://dagbladet.se/nyheter/sundsvall/1.3894692-det-var-en-lang-vag-tillbaka-for-my. Läst 9 januari 2012. 
  139. ^ Sjögren, Göran (9 januari 2012). ”Fem döda i frontalkrock”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/flera-skadade-i-lastbilskrock. Läst 10 januari 2012. 
  140. ^ [a b c d e] TT (14 april 2006). ”Fem döda i svår trafik- olycka på långfredagen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/fem-doda-i-svar-trafik--olycka-pa-langfredagen/. Läst 9 februari 2012. 
  141. ^ TT (3 februari 2012). ”Fyra svenskar döda i Thailand”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.846061-fyra-svenskar-doda-i-thailand. Läst 9 februari 2012. 
  142. ^ TT-Reuters-AFP (8 november 2008). ”Tre Balibombare avrättade”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/tre-balibombare-avrattade. Läst 9 januari 2012. 
  143. ^ Hedman, Elisabeth (12 september 2009). ”Attentatet mot Norrskensflamman”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/tornedalen/artikel.aspx?articleid=4867817. Läst 9 januari 2012. 
  144. ^ Nyheter, SVT. ”Detta vet vi om attacken” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi. Läst 8 april 2017. 
  145. ^ TT (29 maj 2002). ”Miljarder till Lockerbie-anhöriga”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 4 september 2012. http://archive.isyvJ9. Läst 23 februari 2012. 
  146. ^ Emanuelsson, Eric; Sohl Stjernberg, Max (27 mars 2016). ”Svenska My, 30, dog i terrordådet i Bryssel”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/annu-en-svensk-kvinna-dod-i-bryssel/. Läst 29 december 2016. 
  147. ^ Rengfors, Kristoffer (8 mars 2011). ”Terrorism – en del av Sveriges historia”. Metro. http://www.metro.se/nyheter/terrorism-en-del-av-sveriges-historia/EVHkch!sjLxG1hqLVU/. Läst 9 januari 2012. 
  148. ^ ”Hans son omkom i attacken mot WTC”. Rapport. SVT. 11 september 2011. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111011110251/http://svt.se/2.22584/1.2530412/hans_son_omkom_i_attacken_mot_wtc. Läst 30 oktober 2011. 
  149. ^ Hanson, Matilda E; Håkansson, Catarina (11 december 2010). ”En person död efter explosion i centrala Stockholm”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/en-person-dod-efter-explosion-i-centrala-stockholm_5802621.svd. Läst 9 januari 2012. 
  150. ^ Bergman, Rune (23 december 2008). ”Pitebon Skragge överlevde karolinernas dödsmarsch”. Piteå-Tidningen. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211106/http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/dittodatt/artikel.aspx?ArticleId=4319333. Läst 9 januari 2012. 
  151. ^ ”Jämtland-Härjedalenskretsen”. Svenska Turistföreningen. http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/upptack/Kretsar/Jamtland-Harjedalenkretsen/. Läst 9 januari 2012. 
  152. ^ Lindqvist, Herman (23 september 2007). ”20 dog när världsstjärnan sjöng från balkongen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article11251154.ab. Läst 23 februari 2012. 
  153. ^ Hilding, Jacob (4 augusti 2007). ”Dramadokumentär om Gysingevargen”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/heby/dramadokumentar-om-gysingevargen---443563.aspx. Läst 9 januari 2012. 
  154. ^ ”30 år sedan Anarisolyckan”. P4 Jämtland. Sveriges Radio. 23 februari 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=1912173. Läst 9 januari 2012. 
  155. ^ Kanvik, Ingvar (1 april 1996). ”Kanonloppet genom tiderna”. Karlskoga.se. http://www3.karlskoga.se/kulturhistoria/kanonloppet/kanonloppet.htm. Läst 21 februari 2015. 
  156. ^ Strömberg, Niklas (2 juli 2010). ”När livet rasade samman”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article12373423.ab. Läst 15 november 2012. 
  157. ^ ”Mörka minnen tynger 25 år efter tragedin på Masten”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052623/http://www.bltsydostran.se/kultur_och_noje/morka-minnen-tynger-25-ar-efter-tragedin-pa-masten-(2398417).gm. ", Blekinge Läns Tidning den 29 april 2006. Inhämtad 4 juni 2015.
  158. ^ ”Två döda efter isolycka på Mälaren”. Rapport. SVT. 29 januari 2006. Arkiverad från originalet den 22 juli 2012. https://archive.is/20120722082829/http://svt.se/2.45952/1.527393/tva_doda_efter_isolycka_pa_malaren&lid=aldreNyheter_509668&lpos=rubrik_527393. Läst 23 februari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]