Lista över medeltida stenkyrkor i Finland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det här är en lista över stenkyrkor, som började byggas i Finland under medeltiden. För kyrkobyggandet infaller Finlands medeltid från c. 1200 till ungefär 1560. Den kan indelas i tidig medeltid ca. 1200–1300, högmedeltid ca. 1300–1400 och sen medeltid ca. 1400–1560.[1] De medeltida stenkyrkorna är i huvudsak gråstenskyrkor. Antalet fullständiga eller påbörjade byggprojekt uppskattas till 104,[2]. Också de kyrkor som inte blev klara eller senare har rivits finns med i listan. Landskapsindelningen görs enligt de historiska landskapen i Finland. Därför beaktas också kyrkorna i de delar av Karelen, som avträddes till Sovjet efter det andra världskriget.

Tidsbestämning av stenkyrkorna[redigera | redigera wikitext]

Vanligen måste byggnadstiden uppskattas på ett ungefär, men med nya mätmetoder har några kyrkor kunnat beläggas ganska exakt. Uppgifterna grundar sig främst på arkeologen och medeltidsforskaren Markus Hiekkanens datering.[3] Från mitten av 1990-talet har han hävdat att Finlands stenkyrkor är betydligt yngre än man tidigare trott. Tiden anger de tidigaste byggnadsskedena. Stenkyrkorna kan ha föregåtts av en eller flera träkyrkor. Hiekkanen har sammanställt en ny och heltäckande typologi som grundar sig på tidsbestämning via årsringarna.

Hiekkanens forskning har ifrågasatts av bl.a. Åsa Ringbom som använt den nyare kalkbruks metoden i projektet Ålands kyrkor. Där några kyrkor daterats betydligt tidigare än Hiekkanen har gjort. De finns upptagna i listan. Analysen av kalkbruk utvecklas ännu och den kan därför inte vara vetenskapligt tillförlitlig.[4][5]

Förklaringar[redigera | redigera wikitext]

S = Sakristia L = Långhuset V = Vapenhus T = Torn

B = i huvudsak bevarad i medeltida skick
Db = delvis i medeltida form – ombyggd eller delvis riven
ri = riven så att inga lämningar finns på marknivå
r = ruin
= byggdes inte av sten på medeltiden
? = osäker uppgift

Stenkyrkorna i de historiska landskapen[redigera | redigera wikitext]

Egentliga Finland[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Bjärnå, S:t Lars Perniö church and belltower.JPG 1460–1480 S:t Laurentius B B B [6]
Halikko, S:ta Birgitta, Halikko, Salo Halikko church 2.JPG 1460–1475 Den heliga Birgitta? Db Db ri Kyrkan är totalt ombyggd invändigt då den förstorades till korskyrka 1813–15.[7] [8]
Åbo,S:ta Katarina kyrka, Pyhän Katariinan kirkko Turku.jpg 1440–1450-talet Katarina av Alexandria B B B [9]
Nystad,Kalands kyrka Kalanti church 1 AB.jpg 1430–1450 Jungfru Maria S:t Johannes Döparen, S:t Olof K B B B [10]
Kimito kyrkby, Kimito, S:t Andreas kyrka Kimito church.jpg 1460-talet Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen S:t Andreas B B Db [11]
SaloKisko sakristia Kisko.jpg 1510–1530 okänd Db Av den planerade kyrkan förverkligades bara sakristian [12]
Pargas, Korpo, S:t Mikaels kyrka Korpo kyrka, den 28 juni 2007, bild 75.JPG 1430–1440-talet Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [13]
Masko, Lemo kyrka, Lemu church.jpg 1460–1480 S:t Olof B B B [14]
Letala, Letala kyrka Laitila church 1 AB.jpg 1460–1483 Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [15]
Lundo, Lundo, S:t Petrus kyrka Lieto church 1 AB.jpg 1470–1480-talet S:t Petrus B B B [16]
Åbo, Åbo, S:ta Marie kyrka Maarian kirkko.jpg 1440-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Dionysius B B B B [17]
S:t Mårtens, S:t Mårtens, sakristia 1500–1540 S:t Martin ri Ruinerna av stensakristian hittades 1937. [18]
Masko, S:t Johannes Döparen Masku church 1 AB.jpg 1490–1510 S:t Johannes Döparen B B B [19]
Pargas, Nagu kyrka Nauvo church.jpg 1430–1450 S:t Olof? B B B [20]
Nousis, Nousis, S:t Henriks kyrka Nousiaisten kirkko.JPG 1420–1430-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B B [21]
Nådendal, Nådendals kyrka Church of Naantali.jpg 1480-talet Den allra Heligaste Frälsaren(?), Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen, S:ta Anna S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta K,r B [22]
Pargas, Pargas kyrka Pargas church 2 AB.jpg 1440- eller 1450-talet okänd B B B [23]
S:t Bertils, S:t Bertils kyrka 100 0113 Perttelin kirkko.JPG 1500–1520 S:t Bartolomeus Db B [24]
Pikis, Pikis stensakristia 1500–1560 okänd ri Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs senare. Platsen är okänd. [25]
Pöytis, Pöytis sakristia 1500–1560 Den helige ärkeängeln Mikael? ri Stensakristian revs kanske år 1805. Platsen är okänd. [26]
Reso, S:t Mårtens kyrka Raisio church 1 AB.jpg 1500–1520 S:t Mårten B B B B [27]
Rimito, S:t Jakob Rymättylä church 1 AB.jpg 1510-talet S:t Jakob den äldre B B B [28]
Rusko, S:ta Maria Magdalena Rusko church 1 AB.jpg 1510–1530 S:ta Maria Magdalena B B [29]
Sagu, S:t Clemens Sauvon kirkko.jpg 1460–1472 S:t Clemens B B B [30]
Salo, Salo, S:ta Annas kapellkyrka Salo Chapel.jpg 1500–1520 S:ta Anna ri ri ri Den förfallna kyrkan revs 1830–1832 . Stenarna användes för att bygga Salo-Uskela kyrka år 1832. [31]
Tövsala, Heliga korsets kyrka Taivassalon kirkko.jpg 1425–1440 Heliga korset B B B [32]
Vemo, S:ta Margareta Vehmaan kirkko.jpg 1425–1440 S:ta Margareta B B B B [33]
Virmo, S:t Lars Mynämäen kirkko.jpg 1425–1440 S:t Laurentius och S:t Erik B B B B [34]
Åbo, Åbo dominikankyrka 1430-talet S:t Olof ? ri ? ? Säkra arkeologiska lämningar av kyrkan har inte hittats. [35]
Åbo, Åbo domkyrka Turun tuomiokirkko.jpg 1400–1410-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B Db B De äldsta delarna av tegelkyrkan har byggts i gråsten på 1400-talet. Ombyggd många gånger. [36]
Åbo, Korois biskopskyrka Koroinen cross Turku.jpg 1266–1286 eller 1400-talets slut – 1500-talets början Jungfru Maria ri Av den planerade kyrkan har tre fundament för väggarna hittats. [37]

Karelen[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Fredrikshamn, Maria kyrka (Veckelax kyrka, Fredrikshamn) Marian kirkko talvella 2.JPG 1430–1470 Jungfru Maria? Db Db ri Kyrka ombyggd i nyklassisisk stil 1821 efter en brand. Bara några få detaljer skvallrar om dess medeltida ursprung. [38]
Vederlax, Vederlax sakristia Virolahti stone sacristy 1 AB.jpg 1500–1530 okänd B Av planerna förverkligades bara sakristian p.g.a. ekonomiska orsaker [39]
Viborg, Viborgs dominikankyrka Viipuri municipality church.jpg 1480–1490 Jungfru Maria och alla änglar ? r ? ruin [40]
Viborg, Viborgs franciskankyrka 1495–1520 okänd ? ri ? Inga spår på marknivå [41]
Viborg, Viborgs stadskyrka Vyb clock tower.jpg 1435–1445 Jungfru Maria och S:t Olof ri r ri P.g.a. ändringar, rivningar och ombyggnad känns den medeltida formen inte igen [42]

Nyland[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Borgå, Borgå domkyrka Porvoon Tuomiokirkko.jpg 1414–1450 Jungfru Maria? S:t Johannes Döparen/eller S:t Enevald? B B B [43]
Esbo, Esbo domkyrka Espoon tuomiokirkko.jpg 1485–1490 okänd ri Db ri Kyrkan utvidgades till korskyrka 1821–23.[7] [44]
Vanda, Helsinge kyrka S:t Lars Pyhän Laurin kirkko.jpg 1450-talet S:t Laurentius ri B B [45]
Ingå, Ingå kyrka Church in Inkoo, Finland.jpg 1430–1520 S:t Nikolaus B B ri Långhuset byggdes i tre skeden. [46]
Raseborg, Karis kyrka Karis kyrka.JPG 1465–1470 okänd B B B [47]
Kyrkslätt, S:t Mikaels kyrka Kirkkonummi church 2 AB.jpg 1400–1490 ärkeängeln Mikael? ri Db ? Rester av långhuset i tegel finns i kyrkans östligaste delar. [48]
Lojo, S:t Lars Lohjan Pyhän Laurin kirkko maaliskuussa 2007.jpg 1470–1490 S:t Laurentius B B B [49]
Pernå, S:t Mikaels kyrka Saint Michael Church Pernå.jpg 1410–1442 ärkeängeln Mikael S:t Johannes Döparen S:t Erik B B B [50]
Pojo, S:ta Marie Pohja church 1 AB.jpg 1475–1480 Jungfru Maria Db B ri [51]
Pyttis, S:t Henrik 100 0217 Pyhtään kirkko.JPG 1462 S:t Henrik B B Db [52]
Sibbo, S:t Sigfrid Sipoo old church.jpg 1450–1454 S:t Sigfrid B B B [53]
Sjundeå, S:t Petrus Siuntion kirkko.jpg 1460–1489 S:t Petrus ri B ri [54]
Raseborg, Tenala kyrka Tenala church 2 AB.jpg 1460–1480 okänd B B Db [55]
Vichtis, Vichtis gamla kyrka Vihti old church ruin 4 AB.jpg 1500–1520 S:t Bartolomeus? r r ruin [56]

Satakunda[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Kjulo stensakristia 1500-talets början S:t Henrik? ri Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian. Resterna kan finnas litet norr om den nuvarande träkyrkan som byggdes 1752. [57]
Kumo sakristia Pyhän Marian sakasti 4.jpg 1500–1540 eller 1540–1560 Jungfru Maria B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [58]
Vittis kyrka Huittinen church Jun2012 003.jpg 1500 Katarina av Alexandria ri Db Kyrka förstorades till korskyrka 1793 S:t Johannes Döparen 1860.[7] Bara långhusets östra del har bevarats från medeltiden. [59]
Lembois kyrka, Den Heliga Birgittas kyrka Lempäälä church 1 AB.jpg 1502–1505 S:ta Maria Magdalena S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta Db Db ? Ombyggd till korskyrka 1806 och 1835–1838[7][60] [60]
Loimaa sakristia Loimaan Vanhankirkon hirsiaitaa.JPG 1500–1560 okänd ri Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs 1751 när den nya kyrkan byggdes. Platsen har fallit i glömska. [61]
Messuby, S:t Mikael i Messuby (Tammerfors) Messukylä Old Church.jpg 1510–1530 Den helige ärkeängeln Mikael B Db Db <<det medeltida arbetet blev på hälft t.ex. murades inte gavlarna klart. [62]
Nokia gårds kapell 1505–1529 okänd ri Ruin [63]
Heliga korsets kyrka, Raumo RaumaKirche.jpg 1515–1520 Heliga korset B B [64]
Den heliga trefaldighetens kyrka, Raumo, ruin Rauma Pyhän Kolminaisuuden kirkon rauniot.JPG 1495–1505 okänd r r ruin [65]
Sastamala, S:ta Maria kyrka Sastamalan kirkko tielta.jpg 1497–1505 Jungfru Maria B B [66]
Tyrvis, S:t Olof, Tyrvis, (Sastamala) Tyrvään-vanha-kirkko.jpg 1506–1516 S:t Olof B B B Inredningen från 1600-1700 förstördes 1997 i en anlagd brand. Återuppbyggd. [67]
Ulvsby S:t Olofs kyrka Church of Ulvila.jpg 1495–1510 S:t Olof B B B [68]
Vesilax sakristia 1485–1500 S:t Petrus S:t Johannes Döparen S:t Paulus Db ri Av planerna förverkligades sakristian och delvis långhuset, som revs 1839 för att få stenar till kyrkogårdens mur. [69]

Savolax[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Savilax, S:t Mikael (stensakristian), Savilax Mikkeli Kivisakasti.jpg 1520–1560 Den helige ärkeängeln Mikael Db Av planerna förverkligades sakristian. Den låg i ruiner i slutet av 1800-talet. Den nygotiska formen fick den 1900–1901. [70]

Tavastland[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Ackas, Ackas sakristia Akaa stone sacristy 1 AB.jpg c. 1510 okänd B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [71]
Hattula, Heliga korsets kyrka Hattulan Pyhän ristin kirkko C IMG 2641.JPG 1472–1490 Heliga korset B B Db Kyrkan är tillsammans med Åbo domkyrka de enda medeltida kyrkor av tegel. [72]
Hauho, Hauho, S:t Johannes, Hauho Hauho church 1 AB.jpg 1500–1520 okänd ri B B [73]
Hollola, Hollola kyrka Church.20051224 PM.hollola of finland.ojp.jpg 1495–1510 Jungfru Maria B B B [74]
Hämeenkoski eller på svenska också Koskis, S:t Lars Hämeenkoski old church ruin 2 AB.jpg 1510–1560 S:t Laurentius ? r ? Koskis, nu Hämeenkoskis kyrka ligger i ruiner sedan 1650-talet. [75]
Janakkala, S:t Lars Janakkalankirkko.jpg 1510–1520 S:t Laurentius ri Db ri utvidgad till korskyrka[7] [76]
Kalvola sakristia 1495–1505 S:t Olof B Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [77]
Lammis, Lammis, S:t Katarina Lammi Church.JPG 1510-talet Katarina av Alexandria? B B B [78]
Padasjoki, Padasjoki sakristia 1520–1560 Den heliga Birgitta? ri Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian, som revs1668–1670 för att ge plats för den nya kyrkan. [79]
Pälkäne, Pälkäne, S:t Mikaels kyrka Pälkäne church 1545442.jpg 1495–1505 Jungfru Maria? ärkeängeln Mikael? r r r [80]
Renko, S:t Jakob Rengonkirkko.JPG 1510–1550 (1560) S:t Jakob den äldre ri ri ri åttakantig kyrka [81]
Somero sakristia Somero stone sacristy 2 AB.jpg 1490-talets slut Den helige ärkeängeln Mikael? B I brist på medel byggdes bara sakristian [82]
Sysmä, S:t Olov, Sysmä Sysmä church.jpg 1510–1520 S:t Olof ri Db ri Kyrka förstorades till korskyrka 1833–34.[7] [83]
Sääksmäki kyrka (Valkeakoski) Sääksmäki church 1 AB.jpg 1495–1500 okänd ri Db ri Av det medeltida återstår bara öst-västliga gaveln och anslutande sidoväggar [84]
Tammela kyrka Tammela church 2 AB.jpg 1530–1550 Den helige ärkeängeln Mikael ri Db [85]
Tuulos kyrka Church of Tuulos.JPG 1510–1540 Den heliga Birgitta? B B [86]
Tyrväntö sakristia Tyrväntö stone sacristy 1 AB.jpg 1500-talets början okänd Db Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [87]
Urdiala sakristia Urjala stone sacristy 1 AB.jpg 1520–1540 okänd B Intresset avtog när sakristian blivit klar [88]
Vånå kyrka Vanaja church 1 AB.jpg 1495–1510 okänd Db B B [89]

|-

Åland[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Eckerö, S:t Lars kyrka Eckerön kirkko 1380–1420>[90]
1270–1290[91]
S:t Laurentius[90]
ri B B B Det har varit svårt att tidsbestämma kyrkan. I projektet Ålands Kyrkor har åldersbestämningen av kalkbruksfogarna pekat 1200-talets slut.[91] Hiekkanen bedömer att kyrkan är yngre på basen av rover från stockar i bl.a. långhuset.[90] [90]
Finström, Heliga korsets kyrka Finströmin kyrka 1440–1470 Heliga korset B B B B Dendrokronologiskt har kyrkan daterats till mitten av 1400-talet. Men enligt projektet Ålands kyrkor är det möjligt att kyrkan byggdes som en lägre byggnad utan valv mycket tidigare.[92] [93]
Föglö, Föglö kyrka Föglön kyrka 1500–1520[94]
1300-talets början?[95]
S:ta Maria Magdalena? ri Db ri B från medeltiden har tornet och västra delen av långhuset bevarats. Förstorades till korskyrka 1859–60[7] [96]
Geta kyrka Geta kyrka 1510–1540 S:t Göran? ? B [97]
Hammarland, S:ta Katarina Hammarlands kyrka 1300-talet[98]
1200-talets senare del[99]
Katarina av Alexandria B B B K Tidsbestämningen av den äldsta delen, långhuset, har försvårats av brist på samtida lämningar.[98] Hiekkanen talar runt om 1300-talet[98], och enligt projektet Ålands Kyrkor är det äldsta kalkbruket från 1200-talets senare del.[99] [98]
Jomala, S:t Olofs kyrka Jomala kyrka 1275–1285 S:t Olof ri Db ri Db Kyrka är enligt Markus Hiekkanen den äldsta murade stenbyggnaden i Finland. I projektet Ålands Kyrkor visar den dendrokronlogiska undersökningen att tornet murats omkring 1280. Torn är sammanmurat med on långhuset och bedöningen gäller då hela kyrkan.[100]
Kumlinge, S:ta Anna Kumlinge kyrka 1500–1510[101]
1450–1500[102]
S:ta Anna ri B B B [101]
Kökar, Kökars kyrka Kökars kyrka 1500–1520[103]
1300- [104]
okänd r ri r Åldersbestämningen för den medeltida och nästan helt rivna kyrkan är bred. PÅ 1760-talet byggdes en ny. Bara i den nordvästliga väggen finns rester ovan jord av den gamla kyrkan. [103]
Lemböte kapell Lemböte kapelli 1500–1530 S:t Olof r Ruinen restaurerades på 1890-talet och fick tak på 1970-talet. [105]
Lemland, S:ta Birgitta kyrka Lemlands kyrka 1290–1310 okänd och Den heliga Birgitta(?) B B B B [106]
Saltvik, S:ta Maria kyrka Saltviks kyrka 1350–1370-talet[107]
1280–1300[108]
Jungfru Maria B B B B Takstolarna i långhuset r enligt de dendrokronologiska undersökningarna från 1370-talet. Analyserna av kalkbruket ger ett tidigare datum. [107]
Sund, Sunds kyrka Sunds kyrka 1200-talets slut – 1310[109]
1250–1275[110]
S:t Johannes Döparen B B B B Projektet Ålands kyrkor daterar långhuset till 1250-1275. Hiekkinen har kritiserat dateringen för att den baserar sig på analys av kalkbruk på lös inredning.[111] [109]
Vårdö, Vårdö kyrka Vårdön kyrka 1520–1550
1470–1550[112]
aposteln Mattias ? Db [113]

Österbotten[redigera | redigera wikitext]

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Karleby, Karleby kyrka eller Karleby sockenkyrka Kaarlela church.jpg 1500–1530 Den helige ärkeängeln Mikael? Katarina den heliga? ri Db ri Kyrkan förstorades till korskyrka 1788–89.[7] [114]
Keminmaa, S:t Mikaels kyrka eller gamla kyrkan Keminmaa Old Church 2003 07 26.jpg 1520–1553 Den helige ärkeängeln Mikael B B Finlands nordligaste kyrka i medeltida stil. [115]
Vasa, (Korsholm), S:ta Maria kyrkoruin (Gamla Vasa) Ruins of St. Maria Church in Vaasa.JPG 1500–1520 Jungfru Maria ri r ri r [116]
Nedertorneå, Nedertorneå kyrka Alatornion kirkko.jpg 1500–1513 S:t Johannes Döparen Db Db ri De medeltida murarna ingår delvis i den nya kyrkan byggd 1794–1797 [117]
Närpes Närpes kyrka Närpes church.jpg 1550–1555 Heliga Korset, Jungfru Maria och S:t Olof ? Db ? [118]
Pedersöre, Pedersöre kyrka Jakobstad Pedersore church.jpg 1400-talet[119][120]
1510–1520[121]
S:t Petrus? Db Db ri Db Kyrkan förstorades till korskyrka 1787–95[7]. Taket på den 65 m höga tornspiran förstördes i en brand 1985. [121]
Storkyro, S:t Lars kyrka också känd som Storkyro gamla kyrka Isokyrö church.jpg 1513–1533 S:t Laurentius? B B B Tidsbestämningen ganska exakt [122]
Vörå, Vörå sakristias ruiner 1519–1522 S:ta Margareta? S:t Jakob? ri Ruinen av den medeltida sakristian finns nu under träkyrkans norra korsarm [123]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hiekkanen s. 8.
  2. ^ Hiekkanen, s. 19.
  3. ^ Markus Hiekkanen: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsinki 2007
  4. ^ Immonen, Visa (maj 2004). ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus” (PDF). Tieteessä tapahtuu. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  5. ^ Immonen, Visa. ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  6. ^ Hiekkanen s.132–133
  7. ^ [a b c d e f g h i] Knapas, Marja Terttu. ”Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026143434/http://www.rakennusperinto.fi/rakennusperintomme/artikkelit/fi_FI/keskiajankivikirkot. Läst 19 juli 2009. 
  8. ^ Hiekkanen s.54–55
  9. ^ Hiekkanen s.142–145
  10. ^ Hiekkanen s.58–59
  11. ^ Hiekkanen s.64–65
  12. ^ Hiekkanen s.68–69
  13. ^ Hiekkanen s.70–73
  14. ^ Hiekkanen s.80–82
  15. ^ Hiekkanen s.76–78
  16. ^ Hiekkanen s.84–85
  17. ^ Hiekkanen s.88–91
  18. ^ Hiekkanen s.94–95
  19. ^ Hiekkanen s.98–99
  20. ^ Hiekkanen s.116–117
  21. ^ Hiekkanen s.120–121
  22. ^ Hiekkanen s.106–108
  23. ^ Hiekkanen s.126–129
  24. ^ Hiekkanen s.136–138
  25. ^ Hiekkanen s.140–141
  26. ^ Hiekkanen s.148–149
  27. ^ Hiekkanen s.152–153
  28. ^ Hiekkanen s.160–161
  29. ^ Hiekkanen s.156–157
  30. ^ Hiekkanen s.170–171
  31. ^ Hiekkanen s.166–168
  32. ^ Hiekkanen s.176–177
  33. ^ Hiekkanen s.212–215
  34. ^ Hiekkanen s.102–103
  35. ^ Hiekkanen s.180–183
  36. ^ Hiekkanen s.188–193
  37. ^ Hiekkanen s.184–186
  38. ^ Hiekkanen s. 540–541
  39. ^ Hiekkanen s. 552–553
  40. ^ Hiekkanen s. 544–545
  41. ^ Hiekkanen s. 546–547
  42. ^ Hiekkanen s. 548–549
  43. ^ Hiekkanen s. 458–459
  44. ^ Hiekkanen s. 428–429
  45. ^ Hiekkanen s. 484–485
  46. ^ Hiekkanen s. 432–433
  47. ^ Hiekkanen s. 436–437
  48. ^ Hiekkanen s. 440–443
  49. ^ Hiekkanen s. 444–445
  50. ^ Hiekkanen s. 450–451
  51. ^ Hiekkanen s. 454–455
  52. ^ Hiekkanen s. 464–465
  53. ^ Hiekkanen s. 470–473
  54. ^ Hiekkanen s. 476–477
  55. ^ Hiekkanen s. 480–481
  56. ^ Hiekkanen s. 488–489
  57. ^ Hiekkanen s. 228–230
  58. ^ Hiekkanen s. 224–225
  59. ^ Hiekkanen s. 220–221
  60. ^ [a b] Hiekkanen s. 232–235
  61. ^ Hiekkanen s. 236–237
  62. ^ Hiekkanen s. 238–239
  63. ^ Hiekkanen s. 242–244
  64. ^ Hiekkanen s. 246–249
  65. ^ Hiekkanen s. 252–255
  66. ^ Hiekkanen s. 256–258
  67. ^ Hiekkanen s. 260–263
  68. ^ Hiekkanen s. 266–269
  69. ^ Hiekkanen s. 270–271
  70. ^ Hiekkanen s. 534–535
  71. ^ Hiekkanen s. 278–279
  72. ^ Hiekkanen s. 285
  73. ^ Hiekkanen s. 293
  74. ^ Hiekkanen s. 296–297
  75. ^ Hiekkanen s. 302–303
  76. ^ Hiekkanen s. 304–305
  77. ^ Hiekkanen s. 308–309
  78. ^ Hiekkanen s. 312–313
  79. ^ Hiekkanen s. 316–317
  80. ^ Hiekkanen s. 318–319
  81. ^ Hiekkanen s. 322–323
  82. ^ Hiekkanen s. 326–327
  83. ^ Hiekkanen s. 330–332
  84. ^ Hiekkanen s. 334–339
  85. ^ Hiekkanen s. 340–341
  86. ^ Hiekkanen s. 344–347
  87. ^ Hiekkanen s. 348–349
  88. ^ Hiekkanen s. 350–351
  89. ^ Hiekkanen s. 354–356
  90. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 363–364
  91. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)). http://www.kyrkor.land.fi/2007.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The mortar from the nave of the church of Eckerö has been dated by Ringbom and Remmer (1995; in 2 CO2 fractions only) and re-dated by Ringbom et al. (2006). The first fractions of 8 samples yielded the average age 718 ± 25 BP, corresponding to AD 1270–1290 (68.2% confidence level)."” [död länk]
  92. ^ Ringbom, Åsa. ”Finström” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162508/http://www.kyrkor.aland.fi/finstrom.htm. Läst 7 maj 2009. ”Enligt dendrokronologisk analys på de bevarade takstolarna skulle stenkyrkan emellertid härstamma från senmedeltiden, alla byggnadsenheter skulle ha uppförts relativt tätt inpå varandra inom loppet av tre decennier. Analysen ger följande utslag: Sakristian 1440-tal, långhuset ca 1450, vapenhuset 1450-talet och tornet 1467. Ändå finns det många tecken som tyder på att stenkyrkan, måhända ovälvd och med en lägre sakristia, uppförts betydligt tidigare. Inne i stensakristian, som nedtill byggts i förband med långhusets nordvägg, påträffades en stor myntskatt som bör ha nedlagts någon gång på 1280-talet. Inne i kyrkan påträffades också enstaka mynt från 1200-talet, medan det stora flertalet hänförde sig till 1300-talet och 1400-talet. Bland korväggens väggmålningar kan man tydligt urskilja många olika skeden, och många olika mästare.” 
  93. ^ Hiekkanen s. 367–369
  94. ^ Hiekkanen s. 373/
  95. ^ Ringbom, Åsa. ”Föglö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162445/http://www.kyrkor.aland.fi/foglo.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Tillsvidare är kronologin för denna första stenkyrka inte nöjaktigt fastställd, långhuset är dock äldst, möjligen från början av 1300-talet, med senare tillfogade byggnadsenheter som sakristia, vapenhus och västtorn."” 
  96. ^ Hiekkanen s. 373
  97. ^ Hiekkanen s. 377
  98. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 380
  99. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)) (PDF). http://www.kyrkor.aland.fi/2007.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The profiles suggest that there are mortars from the second half of the 13th century in the nave, and the nave seems to be a few decades older than the tower."” [död länk]
  100. ^ Hiekkanen s. 389
  101. ^ [a b] Hiekkanen s. 393
  102. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"I allmänhet har kyrkan daterats till andra hälften av 1400-talet."” 
  103. ^ [a b] Hiekkanen s. 399
  104. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Utgrävningarna antyder också att den första stenkyrkan på platsen troligen uppfördes under senare delen av 1300-talet, möjligen ännu tidigare."” 
  105. ^ Hiekkanen s. 406–407
  106. ^ Hiekkanen s. 401–402
  107. ^ [a b] Hiekkanen s. 411
  108. ^ Ringbom, Åsa. ”Saltvik” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162416/http://www.kyrkor.aland.fi/saltvik.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Kyrkans bevarade träkonstruktioner har analyserats dendrokronologiskt, och murbruket har daterats via 14C AMS analys. Enligt det aktuella forskningsläget är alltså kyrkans byggnadsutveckling följande: Ca 1280-1300 uppfördes det nuvarande långhuset och sakristian."” 
  109. ^ [a b] Hiekkanen s. 416
  110. ^ Ringbom, Åsa. ”Sund” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232818/http://www.kyrkor.aland.fi/sund.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Den första stenkyrkan i Sund, d.v.s. långhuset, uppfördes under perioden 1250-1275. Åldern har bestämts med hjälp av 14C AMS-analys av murbruk och dendrokronologisk analys av kalvariegruppen (krucifixet med tillhörande skulptur föreställande sörjande Maria och en numera försvunnen sörjande Johannes)."” 
  111. ^ Hiekkanen s. 597
  112. ^ Ringbom, Åsa. ”Vårdö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232812/http://www.kyrkor.aland.fi/vardoe.htm. Läst 7 maj 2009. ”"Att Vårdö kapellförsamling erhöll sin stenkyrka på 1470-talet visas bl.a. av dendrokronologisk analys av det norra remstycket."” 
  113. ^ Hiekkanen s. 420
  114. ^ Hiekkanen s. 504–506
  115. ^ Hiekkanen s. 508–510
  116. ^ Hiekkanen s. 512–515
  117. ^ Hiekkanen s. 494–495
  118. ^ Hiekkanen s. 516–517
  119. ^ ”Församlingarma o Pedersöre prosteri - Kyrkan”. Pedersörenejdens kyrkl. samfällighet. Arkiverad från originalet den 28 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160528202202/http://www.pedersoreprosteri.fi/web/index.php?option=com_content. Läst 26 december 2013. 
  120. ^ ”Pedersöre”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://web.archive.org/web/20131228165619/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Pedersoere. Läst 26 december 2013. 
  121. ^ [a b] Hiekkanen s. 520–522
  122. ^ Hiekkanen s. 498–501
  123. ^ Hiekkanen s. 526–527

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hiekkanen, Markus: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsingfors 2007

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Suomen keskiaikaisista kivikirkoista finskspråkiga Wikipedia Läst 26 december 2013.