Hoppa till innehållet

Lista över operativsystem

Från Wikipedia

Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier, som dock är överlappande:

Tidiga historiskt betydelsefulla

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga slutna operativsystem för mikrodatorer

[redigera | redigera wikitext]

Slutna (proprietära) operativsystem från olika tillverkare:

Operativsystem från Digital Equipment Corporation, sedermera Compaq/HP.

  • GEORGE
  • VME
  • DME
  • TME

Andra slutna Unix-lika och POSIX-kompatibla system

[redigera | redigera wikitext]
  • Aegis/OS (Apollo Computers)
  • AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden)
  • Cromix (unixemulerande operativsystem från Cromemco)
  • Coherent (unixliknande operativsystem från Mark Williams Co. för PC-datorer)
  • D-NIX
  • HP-UX från HP
  • Idris funktionskopia från Whitesmiths
  • IRIX från SGI
  • Mac OS från Apple Inc.
  • Menuet
  • NeXTSTEP
  • OS-9 (unixlikt RTOS (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer)
    • OS-9/68k (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0-processorer; utvecklades från OS-9)
    • OS-9000 (portabelt unixemulerande operativsystem från Microware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86)
  • OSF/1
  • OPENSTEP
  • Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs)
  • Inferno
  • QNX (POSIX, operativsystem med mikrokärna; oftast ett inbäddat realtids-operativsystem)
  • Rhapsody
  • RiscOS
  • SCO OpenServer (från SCO, uppköpt av Caldera som sedan bytte namn till SCO)
  • System V (en version av AT&T Unix, 'SVr4' var den fjärde mindre uppgraderingen)
  • UNIflex (unixemulerande OS av TSC för DMA-kapabla, utökade adresser, Mototola 6809-baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, med flera)
  • UniCOS
  • UTS (Universal Timesharing System, Amdahls eget Unix, baserat på Unix System V, kördes på IBM S/370-arkitektur antingen under IBM:s virtuella maskin eller med normal installation)

Fria operativsystem

[redigera | redigera wikitext]

Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system utvecklade i forskningssyfte

[redigera | redigera wikitext]
  • DR-DOS (MS-DOS-kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera med mera; används fortfarande för vissa speciella projekt)
  • FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod)
  • MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer)
  • PC-DOS (IBM:s version av DOS för PC-datorer)
  • QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft – blev MS-DOS/PC-DOS)
  • ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett det svenska småföretaget Zebor Technology)

Forskningssystem, icke-Unix

[redigera | redigera wikitext]
  • K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod
  • Mach (egentligen en kärna använd tillsammans med övriga delar av BSD-systemet, från forskning om operativsystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP)
  • TUNES, 1994
  • V från Stanford, tidigt 80-tal

Generiska/kommersiella system, övriga icke-Unix

[redigera | redigera wikitext]

Hobbyprojekt

[redigera | redigera wikitext]

Användningsområde

[redigera | redigera wikitext]
  • IOS från Cisco
  • MikroTik RouterOS från MikroTik

Fiktiva operativsystem

[redigera | redigera wikitext]