Föreningen Heimdal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Föreningen Heimdal
Motto Tradere et resistere
Överlåta och motstå
Grundad 1891
Typ Talarförening
Säte Uppsala
Plats S:t Larsgatan 10
Ordförande Pontus Westerholm, Östgöta Nation
Webbplats http://heimdal.nu/

Heimdal är en borgerlig studentförening som bildades i Uppsala den 23 april 1891. Föreningen var ursprungligen utpräglat konservativ även om man vid bildandet fastslog som sin uppgift att utan någon politisk syftning "sammansluta särskilt studenter med intresse för allmänna frågor till gemensamt deltagande i det svenska folkbildningsarbetet". Föreningen har sedermera i sin stadga formulerat sin ideologi såsom "reformvänlig konservatism" men väljer att definiera sig som en borgerlig studentförening öppen för liberala och konservativa studenter i övriga dokument och utåtriktat material.

Verksamhet och organisation[redigera | redigera wikitext]

Föreningens officiella pressorgan är Tidskriften Heimdal men föreningen ger även ut "Hornstötar", som liknar debattartiklar, i aktuella frågor.

Flaggskeppet i föreningens verksamhet är de så kallade "torsdagsmötena" vilket är offentliga debattmöten ofta med kända profiler i samhällslivet som talare.[1] I övrigt sysslar föreningen såväl med politisk verksamhet, i form av till exempel studiecirklar och kampanjer, som mer klassiskt studentikos verksamhet. Föreningens stora högtid är en vinterbal kallad "midvinterblotet".

Genom sin historia har många politiker, statsvetare, akademiker och andra kända personer varit aktiva i föreningen. Till dem hör bland andra Gunnar Myrdal, Leif Lewin, Tommy Möller, Emil Uddhammar, Hans Wallmark, Gunnar Heckscher, Claes G. Ryn, Jarl Hjalmarson, Michael Lundholm, Sven Ulric Palme och Anders Borg. Många borgerliga ledarskribenter har bakgrund i föreningen; exempelvis Per Dahl, Maria Eriksson, Per Selstam och Martin Tunström. Bland hedersledamöterna märks general Carl-Eric Almgren, Hubertus Brandenburg, Gösta Bohman, Tage Lindbom, Harald Riesenfeld, Stig Strömholm och Alf Svensson.

Under många år har föreningen varit Sveriges största politiska studentförening. Föreningen var 1942 en av fyra konstituerande medlemmar av Sveriges Konservativa Studentförbund, det nuvarande Fria Moderata Studentförbundet, men utträdde ur detta förbund 1999.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Heimdal bildades 1891, men det var först 1893 som den fick en utåtriktad verksamhet.

Föreningen utgav tidigt "Föreningen Heimdals folkskrifter" (1893-1907; 87 nr), "Heimdals småskrifter" (1907-08, 3 nr), vilka båda serier utgörs av skrifter med huvudsakligen populärvetenskapligt innehåll, samt "Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter" (1905-08; 18 nr, fördelade i två band), som avsåg att "belysa viktiga (politiska) frågor, där så behövs, från olika synpunkter" och huvudsakligen utgörs av föreläsningar, som från 1905 på föreningens föranstaltande hölls i Uppsala. Bland de tidigare skribenterna märktes Karl Hildebrand som skrev om Uppsala möte, Rudolf Kjellén som skrev om jordbävningar och vulkanisk verksamhet, Lydia Wahlström som skrev om den svenska kvinnorörelsen och Sigrid Leijonhufvud som skrev om poeten Anna Maria Lenngren och lyfte fram Agneta Horns dagbok ur arkiven.

1893 började föreningen sin föreläsningsverksamhet på landsbygden, delvis med understöd från landstinget, med flera. Denna utvecklades och tog en stor omfattning, i synnerhet i städer och industrisamhällen samt vid regementens mötesplatser, men nedlades så gott som fullständigt 1904 (sammanlagt 1 125 föreläsningar hade då förmedlats), sedan fasta förmedlingsbyråer för föreläsningsverksamheten uppstått (till exempel den på Folkbildningsförbundet i Stockholm och den på Heimdals initiativ upprättade Föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet). Från 1906 anordnade föreningen föreläsningar i "hembygdskunskap".

I Uppsala anordnade föreningen före första världskriget aftonunderhållningar för arbetare och arbeterskor, inrättade ett läsrum och så vidare – 1899 började föreningen sin bokförmedlingsverksamhet, genom vilken böcker till nedsatt pris anskaffades till svenska folkbibliotek. Från 1906 upprättade föreningen 12 vandringsbibliotek. 1899 utgavs första upplagan av föreningens "Bokförteckning för svenska folkbibliotek" (ny uppl. 1905). För sin folkbiblioteksverksamhet åtnjöt föreningen (sedan 1906) ett årligt statsanslag å 1 200 kr.

Föreningen utsände från 1897 årligen en populärvetenskaplig artikelserie till landsortstidningar, sedan 1904 en skönlitterär och sedan 1909 en utrikespolitisk. Föreningen har vidare anordnat statistiska undersökningar rörande svenska folkbibliotek (1896-99), lantarbetarförhållanden och emigrationen (1906), tillsammans med andra folkbildningsinstitutioner utfärdat inbjudan till "folkbildningsmöten" (i Uppsala 1901 och Stockholm 1907), anordnat sommarkurser m.m.

Föreningen räknade 1909 169 aktiva medlemmar (studenter) samt 67 "understödjande" och 169 "adjungerade", (till stor del f.d. aktiva medlemmar), personer inom landet, som på olika sätt främjade föreningens verksamhet.

Harald Hjärne, fastän initialt skeptisk, utgjorde under de tidiga åren en stor källa för inspiration. Det var icke ovanligt att ett medlemskap i Heimdal kombinerades med ett lärjungskap hos Hjärne. Flera av dessa kom senare att få framskjutna positioner i samhällslivet; främst kan i detta sammanhang nämnas E. Heckscher, K. G. Westman, N. Herlitz, E. Hjärne och S. Tunberg.[2]

Ungkyrkorörelsens historia kan i hög grad kopplas samman med föreningens tidiga historia. Ungkyrkoledarna H. Akselson, K.B. Westman och G. Dahlqvist var samtliga heimdaliter. Också ungkyrkorörelsens främsta inspiratörer J.A. Eklund, Nathan Söderblom och Einar Billing var medlemmar i Heimdal.[3]

Under perioden 1928-1932 var Heimdal anslutet till Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Men föreningen bröt med SNU på grund av att man ogillade SNU:s allt för långtgående högerradikalitet. Två år senare bröt Allmänna Valmansförbundet med SNU.

Föreningens mellankrigstidshistoria är omdiskuterad, särskilt då Föreningen Heimdal hade medlemmar som fritt av egen vilja, utan föreningens stöd, medverkade i det så kallad bollhusmötet (andra som Karl Gustaf Hildebrand hade motsatt uppfattning), då studentkåren tog ställning mot regeringsförslaget att släppa in tio judiska läkare i Sverige. En krets av nationella studenter under ledning av Arvid Fredborg tog 1937 kontroll över Heimdal genom en kuppliknande aktion.[4]

Heimdal har fått kritik av Ola Larsmo, då forskare och journalister under många år var tvungna att ansöka hos föreningen för att få tillgång till sina arkiv.[5][6][7] Föreningen tillsatte en egen utredning, där en av föreningens medlemmar, historikern Henrik Lindberg, fick undersöka sakförhållandena. Lindberg hävdade att föreningen aldrig aktivt tagit ställning i frågan.[8] Föreningen Heimdal beslutade sedermera att från och med 1 juli 2008 ge allmänheten tillgång till sina arkiv.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningen var en av de föreningar som på 1940-talet bildade det förbund som numera heter Fria Moderata Studentförbundet. År 1994 övervägde Heimdal att utträda ur förbundet. Under flera år hade Heimdal riktat kritik emot hur FMSF fungerade, kritik som delades av framförallt Lundaföreningen FMS-Lund, numer Ateneum, som valde att lämna FMSF. Efter att FMSF på sitt årsmöte gjort ett antal organisatoriska förändringar, varav namnbytet till Fria Högerstudenters Förbund var en, valde Heimdal att stanna kvar och Ateneum valde att återinträda. År 1999 utträdde emellertid föreningen ur förbundet på grund av organisatoriska och politiska meningsskiljaktigheter, något som skedde helt plötsligt efter förbundets årsstämma och den gången utan föregående direkt uttalad opposition mot förbundets riktning, och man är sedan dess fristående.

Heimdals relation till Fria Moderata Studentförbundet präglades alltid av en viss kyla. År 1964 var man var mycket negativ till att FMSF i valrörelsen 1964 officiellt engagerade sig för Medborgerlig samling (MbS) och inte för Högerpartiet. När man år 1969 skulle byta namn från Sveriges Konservativa Studentförbund, förespråkade Heimdal förslaget Fria Studentförbundet istället för Moderata Studentförbundet. Man uppnådde en kompromiss och organisationen tog namnet Fria Moderata Studentförbundet. Såväl 1975 som 1979 drev Heimdal igenom att FMSF skulle anta ett nytt namnn utan ordet ”moderat”, men de tillsatta utredningarna lyckades inte få fram nya förslag. År 1975 önskade FMSF:s ledning ersätta ordet konservativ med ordet liberal i stadgarna. Heimdal delade inte denna åsikt och kompromissen blev att man valde formuleringen ”konservativa och liberala”.

Gunnar Heckschers stipendium för reformvänlig konservatism[redigera | redigera wikitext]

Detta pris till minne av Gunnar Heckscher delas ut sedan 1989 ut till den som bäst verkat för detta ändamål. Bland pristagarna finns Peter J. Olsson (1989), Hans Wallmark (1995), Göran Albinsson Bruhner (2001), Martin Tunström (2002), Fredrik Haage (2003), Per Ericson (2005), Tommy Möller (2008), Maria Abrahamsson (2009), Tanja Bergkvist (2010), Johan Lundberg (2011), Stefan Olsson (2012), Johan Wennström (2013), Johan Tralau (2015) Ivar Arpi (2016) och Håkan Boström (2017).

Framstående ordförande[redigera | redigera wikitext]

Ordförandelängd[redigera | redigera wikitext]

År Ordförande Nation
1891–1893 Axel Johansson Stockholms Nation
1893–1895 Vilhelm Lundström Stockholms Nation[9]
1895–1896 Olof Molin Stockholms Nation[10]
1896 Einar Billing Västmanlands-Dala Nation[11]
1897 Arvid Nordlindh Stockholms Nation
1898–1899 Hjalmar Holmquist Värmlands Nation
1899 Karl Axel Fryxell Värmlands Nation
1900 Verner Söderberg Stockholms Nation
1901 Torvald Magnusson Höjer Stockholms Nation
1901–1903 Theodor Odhner Stockholms Nation
1903 Johannes Lindblom Östgöta Nation
1904–1905 Birger Swartling Södermanland-Nerikes Nation
1905–1907 Karl Arvid Edin Norrlands Nation
1907–1908 Johannes Kolmodin Gotlands Nation
1908–1909 Bertil Boëthius Västmanlands-Dala Nation
1909–1911 Nils Herlitz Stockholms Nation
1911–1912 Gustaf Jacobson Södermanland-Nerikes Nation
1912–1913 Karl Ivan Westman Östgöta Nation
1913–1914 Erland Hjärne Norrlands Nation
1914–1915 Nils Ahnlund Gästrike-Hälsinge Nation
1915–1916 Georg Achates Gripenberg Stockholms Nation[12]
1916–1917 H.S. Nyberg Västmanlands-Dala Nation[13]
1917–1918 Nils Quensel Stockholms Nation[14]
1918 Nils Forssell Stockholms Nation
1919 Josef Sandström Västgöta Nation
1920 Sven Ydén Östgöta Nation
1920 Sigfrid von Engeström Östgöta Nation
1920 Göran Hultin Gästrike-Hälsinge Nation[15]
1921 Ferdinand Nilsson Gästrike-Hälsinge Nation
1922 Hilding Bakke Gästrike-Hälsinge Nation
1923 Harry Henschen Norrlands Nation[16]
1923 Ivar Öman Gästrike-Hälsinge Nation
1924 Carl Björkman Östgöta Nation
1925 John Cullberg Göteborgs Nation
1925 Ragnar Ekholm Uplands Nation
1926 Elis Håstad Uplands Nation
1927 Torvald T:son Höjer Stockholms Nation
1927–1928 Karl Thunell Stockholms Nation
1928 Erik Arrhén Västmanlands-Dala Nation
1929 Jarl Hjalmarson Uplands Nation[17]
1930 Karl–Erik Gillberg Norrlands Nation[18]
1930 Erik Gustaf Westman Smålands Nation
1930–1931 Gunnar Heckscher Stockholms Nation[19]
1931 Karl Georg Arrhénius Värmlands Nation[20]
1932 Karl–Gustaf Lagerfelt Stockholms Nation[21]
1933 Kjell Mellander Uplands Nation
1933–1934 Rutger Palme Uplands Nation[22]
1934–1935 Karl Sidenbladh Stockholms Nation[23]
1935–1936 Sven Ulric Palme Uplands Nation
1937 Olof Rydbeck Stockholms Nation
1937–1938 Olof Kaijser Norrlands Nation[24]
1938 Erik Anners Västmanlands-Dala Nation[25]
1939–1941 Igor Holmstedt Värmlands Nation[26]
1941–1942 Adolf Hamilton Västgöta Nation[27]
1942 Nils Andrén Västmanlands-Dala Nation
1943 Sven Ersman Västmanlands-Dala Nation[28]
1944 Erik Anners Västmanlands-Dala Nation[29]
1945–1946 Olof Bruun Kalmar Nation[30]
1946 Gösta Rönn Västgöta Nation
1947 Gunnar Arpi Västmanlands-Dala Nation
1948 Knut Medin Norrlands Nation
1949 Lennart Lilja Uplands Nation
1950 Frans–Erik Berglöf Gästrike-Hälsinge Nation
1951 Lars Gröndal Göteborgs Nation
1951–1952 Åke Liljefors Uplands Nation[31]
1952 Carl Reinhold Tersmeden
1952–1953 Hans von Friesen
1953–1954 Leif Carlsson
1954–1955 Håkan Winberg Norrlands Nation[32]
1955–1956 Stig Arne Hedlund
1956–1957 Ola Carlsson Västgöta Nation
1957–1958 Bengt Fredriksson
1958–1959 Eva Heckscher
1959–1960 Allan Eriksson
1960–1961 Bryn Widmark
1961–1962 Jan Backman
1962–1963 Bo Eklöf Södermanland-Nerikes Nation[33]
1963–1964 Lennart Arvedsson
1964–1965 Lars Ahlmark
1965–1966 Göran Lennmarker
1966–1967 Per Jennische
1967–1968 Jan Wallin
1968–1970 Leif Vindevåg
1970–1971 Ulric Müllern–Aspegren
1971–1972 Per Ledin
1972–1973 Mats Ödman Östgöta Nation
1973–1974 Håkan Müntzing
1974–1975 Sten Bergström
1975–1976 Hans Birger Ekström
1976–1977 Inger Karlsson
1977–1978 Christoffer Hamilton
1978–1979 Per Dahl
1979–1980 Krister Allard (dåv. Jonsson)
1980–1981 Sten R Nordin Stockholms Nation
1981–1982 Emil Uddhammar Östgöta Nation
1982–1983 Ulla Hamilton (dåv. Ericson) Västgöta Nation
1983–1984 Michael Lundholm Östgöta Nation
1984–1985 Lars Niklasson Norrlands Nation
1985–1986 Carl–Gustaf Lundin Uplands Nation
1986–1987 Susanne Wallmark (dåv. Lundh) Västgöta Nation
1987–1988 Hans Wallmark Norrlands Nation
1988–1989 Susanne Karlsson Enger
1989–1990 Anders Borg Östgöta Nation
1990–1991 Henrik Toremark Värmlands Nation
1991–1992 Johan Sundeen Stockholms Nation
1992–1993 Erik Kristow Norrlands Nation
1993–1994 Anna Borg (dåv. Johansson) Östgöta Nation
1994–1995 Fredrik Haage Stockholms Nation
1995–1996 Björn Olsson Norrlands Nation
1996–1997 Eva Strömer (dåv. Danielsson) Västmanlands-Dala Nation
1997–1998 Johan von Zweigbergk Södermanland-Nerikes Nation
1998–1999 Per Selstam Norrlands Nation
1999–2000 Daniel Engberg Västmanlands-Dala Nation
2000–2001 Niclas Thorselius Stockholms Nation
2001–2002 Fredrik Hardt Stockholms Nation
2002–2003 Emma Jakoby
2003–2004 Mikael Haglund
2004–2005 Mathias Persson Västmanlands-Dala Nation
2005–2006 Christopher Lagerqvist Norrlands Nation
2006–2007 Kristin Wisell (dåv. Forsberg)
2007–2008 Li Jansson Västmanlands-Dala Nation
2008–2010 Anders Montelius Västmanlands-Dala Nation
2010–2011 Daniel Bergström Västmanlands-Dala Nation
2011–2012 Robert Vickström Stockholms Nation
2012–2013 Alexandra Braf Södermanland-Nerikes Nation
2013–2014 Erik Hårdén Västmanlands-Dala Nation
2014–2015 Christoffer Orméus Östgöta Nation
2015–2016 Balder Jonsson Västgöta Nation
2016 Fredrik Sixtensson Smålands Nation
2016–2017 Stefan Tovesson Södermanland-Nerikes Nation
2017– Pontus Westerholm Östgöta Nation

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://heimdal.nu/?page_id=26
  2. ^ Tergel, Alf Ungkyrkomännen: arbetarfrågan och nationalismen 1901-1911 sid. 104-105.
  3. ^ Ibid. sid. 117
  4. ^ Arvid Fredborg, Destination Berlin (1985), s. 74-75. Fredborg använder själv ordet "kupp" för att beskriva aktionen.
  5. ^ Ola Larsmo, Djävulssonaten: ur det svenska hatets historia (2007).
  6. ^ Expressen: "Ur det svenska hatets historia".
  7. ^ Dagens Nyheter: Heimdal vid Mimers brunn.
  8. ^ Egen rapport: Heimdal inte med vid Bollhusmötet[död länk]
  9. ^ ”82 (Inbjudningsskrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet av Upsala möte kommer att firas den 5-7 september 1893 / Promovendi & Inbjudan af Anton N Sundberg (1818-1900), Thore M Fries (1832-1913))” (på sv). runeberg.org. http://runeberg.org/upsalam300/prominbjud/0090.html. Läst 21 maj 2017. 
  10. ^ ”82 (Inbjudningsskrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet av Upsala möte kommer att firas den 5-7 september 1893 / Promovendi & Inbjudan af Anton N Sundberg (1818-1900), Thore M Fries (1832-1913))” (på sv). runeberg.org. http://runeberg.org/upsalam300/prominbjud/0090.html. Läst 21 maj 2017. 
  11. ^ ”237 (Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934)” (på sv). runeberg.org. http://runeberg.org/bioprast/1934/0237.html. Läst 21 maj 2017. 
  12. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1917. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1917/345?search=Georg%20Achates%20Gripenberg. Läst 17 maj 2017. 
  13. ^ ”717 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)” (på sv). runeberg.org. http://runeberg.org/vemardet/1969/0733.html. Läst 27 februari 2017. 
  14. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1920. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1920/186?search=Nils%20Quensel%201920. Läst 17 maj 2017. 
  15. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/150?search=g%C3%B6ran%20hultin. Läst 17 maj 2017. 
  16. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/151. Läst 17 maj 2017. 
  17. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1929. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1930/221?search=Jarl%20Hjalmarsson%201929. Läst 17 maj 2017. 
  18. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1928. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1928/622?search=Karl%E2%80%93Erik%20Gillberg. Läst 17 maj 2017. 
  19. ^ Gunnar Heckscher; Student under mellankrigstiden” (på sv-se). Svensk Tidskrift. http://www.svensktidskrift.se/gunnar-heckscher-student-under-mellankrigstiden/. Läst 17 maj 2017. 
  20. ^ ”NOTISER. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1932/501. Läst 17 maj 2017. 
  21. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1932. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1933/103. Läst 17 maj 2017. 
  22. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1934. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1935/209. Läst 17 maj 2017. 
  23. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1933. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1934/207. Läst 17 maj 2017. 
  24. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Olof%20Kaijser%201939. Läst 17 maj 2017. 
  25. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1941. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1942/286?search=Erik%20Anners. Läst 17 maj 2017. 
  26. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Igor%20Holmstedt. Läst 17 maj 2017. 
  27. ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/668. Läst 17 maj 2017. 
  28. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1943. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1943/653. Läst 17 maj 2017. 
  29. ^ ”Juridiska examina höstterminen 1941. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1942/286?search=Erik%20Anners. Läst 17 maj 2017. 
  30. ^ ”Juridiska examina vårterminen 1944. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1944/830. Läst 17 maj 2017. 
  31. ^ ”Juridiska examina andra halvåret 1953. | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1954/208. Läst 17 maj 2017. 
  32. ^ ”Riksdagens lagutskott | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1960/159. Läst 17 maj 2017. 
  33. ^ ”Juridiska examina första halvåret 1965 | SvJT” (på sv). svjt.se. http://svjt.se/svjt/1965/461. Läst 17 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.