Television i Ukraina

Från Wikipedia
Ukrainas TV-tittare ser idag oftast på någon av de privatägda kanalerna Inter, 1+1, Ukrajina, STB eller ICTV. Ukrainas statsägda "TV1" (Persjyj Natsionalnyj), grundad 1965, har på senare år tappat det mesta av sin tittarskara.

Television i Ukraina sträcker sig tillbaka till 1939, då den första TV-sändningen genomfördes i Kiev. Regelbundna sändningar kom dock igång först 1951. Idag är minst åtta TV-bolag med flera kanaler samt ytterligare ett halvdussin fristående kanaler verksamma på den ukrainska TV-marknaden.

Det tidigare dominerande statsägda (i Ukrainska SSR) TV-bolaget (NSTU) har sedan 1990-talet förlorat sitt monopol. Det idag omfattande och svåröverblickbara ukrainska TV-utbudet präglas helt av kanaler kopplade till ett antal större företagskonglomerat med privata ägare.

Sändningarna sker omväxlande på ukrainska (mest i statliga, allmännyttiga kanaler) och ryska, och sedan mitten av 00-talet har även kanaler med engelsk textning eller programledarspråk startats. Förutom rikstäckande och satellitsända TV-kanaler finns regionala kanaler med både statligt och privat ägande. Ukraina har genomfört en långdragen övergång till digital-TV, samtidigt som vissa nya kanaler sänder uteslutande via Internet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den första officiella TV-sändningen i Ukraina ägde rum i Kiev 1 februari 1939.[1] Det var 40 minuter långt och presenterade ett porträtt av Sergo Ordzjonikidze.[1] Efter andra världskriget, den 6 november 1951, inledde ett Kievbaserat TV-center sina "direktsändningar". Den första sändningen bestod av den patriotiska filmen Den stora glöden.[1] Nästa dag kom en ny sändning, denna gång med en presentation av högtidlighållandet av den 34:e årsdagen av Oktoberrevolutionen.[1]

1 maj 1952 visade man en direktsändning av en konsert (presenterad i Studio B, den enda tillgängliga studion i TV-huset) med ukrainska sångare och musiker från Kievs Taras Sjevtjenko-operateater.[1] Programmet leddes av Novela Separionova, TV-husets första programpresentatör.

1953 färdigställdes bygget av Kievs TV-hus vid Chresjtjatyk,[1] efter att motsvarande TV-hus i Moskva och Leningrad blivit färdiga. Reguljära sändningar inleddes 1956;[1] dessförinnan visade man endast två kortare programblock per dag med antingen film eller dokumentärer.[1] Studiosändningarna var till att börja med endast direktsända, och eftersändningar av inspelat TV-material blev vanliga först i mitten av 1960-talet.[1]

Femen-demonstration juni 2010 mot de första 100 dagarna av Viktor Janukovytj presidentstyre (och inskränkt pressfrihet).

Tidiga kanaler[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Natsionalna suspilna teleradiokompanija Ukrajiny.

Den första nationella TV-kanalen (inom den ukrainska sovjetrepubliken) presenterades 20 januari 1965 under namnet UT-1 (idag Persjyj Natsionalnyj). 6 mars 1972 skapades en andra kanal – UT-2. 1983 började ett nytt TV-hus byggas upp vid Melnykgatan 42, men sändningarna tog sin början först 1993, efter Sovjetunionens upplösning.[1]

Kanaler sedan 1991[redigera | redigera wikitext]

Efter Ukrainas självständighet har en mängd privatägda kanaler tagit över de flesta TV-tittarna. Kanalerna, som ofta är samägda i TV-bolag kopplade till oligarkstyrda företagskonglomerat (se Ukrainas ekonomi#Företagsgrupper) har marginaliserat de tidigare dominerande statliga TV-kanalerna.[2] Situationen är inte helt olik den i USA, där allmännyttiga Public Broadcasting Service har en mycket låg tittarandel.

Först efter den orangea revolutionen 2005 blev ukrainsk TV-journalistik mer självständig.[3] Kontrollen över TV ökade dock från och med 2009, då det statliga TV- och radiorådet hävdade att "politiska påtryckningar på massmedierna har ökat på sistone, efter att nya lagar och andra regleringar inom massmedieområdet införts under Viktor Jusjtjenko period vid makten.[4]

Från januari 2009 vägrade Ukrainas premiärminister Julia Tymosjenko att framträda i Inter "så länge kanalens journalister, styrelse och ägare vägrar att respektera pressfriheten och glömt av själva kärnan i deras yrke – hederlighet, objektivitet och opartiskhet".[5]

TV-masterna i Donetsk, där strider stod under våren/sommaren 2014.

I början på mars 2014 stängde Krim av Kiev-baserade TV-kanaler, inför folkomröstningen senare i månaden.[6] Senare under mars månad beslöt Ukrainas statliga TV- och radioråd om åtgärder mot vissa ryska TV-kanaler som anklagades för att sända falsk information om Ukraina. Dessa kanaler togs bort från utbudet i kabel-TV.[7][8]

Sändningstekniker[redigera | redigera wikitext]

Digital-TV[redigera | redigera wikitext]

2007 och 2008 gjorde några Kiev- och Odessa-baserade kanaler framgångsrika testsändningar enligt den digitala DVB-T-tekniken. Planerna för att införa marksänd digital-TV över landet godkändes dock inte av regeringen, så hela övergången lades (tillfälligt) på is. Två versioner av den digitala övergången presenterades – en av Transport- och kommunikationsministeriet och en av TV- och radiorådet. 26 november godkände ministeriet till slut en digital-TV-plan, under förutsättning att inga statliga medel skulle läggas på det hela.

Därutöver fanns/finns en tredje part bestående av kommittén för TV-industrin och föreningen för TV-kanaler, vilka representerar TV-kanalerna på respektive nationell och regional nivå. Båda organisationerna hjälper till så övergången skulle bli så smidig som möjlig för de över 20 rikstäckande och 150 regionala TV-bolagen.

Till slut beslutades att införa rikstäckande marksänd digital-TV från september 2011.[9][10] Den skulle använda DVB-T2-standarden. Dessförinnan hade Ukraina testat både DVB-T/MPEG-2 och DVB-T/MPEG-4.

Annan teknik[redigera | redigera wikitext]

Kommersiella digitala TV-sändningar via MMDS fungerar i Kiev och i några andra städer.

DVB-C-sändningar (digital kabel-TV) för betal-TV-kanaler har etablerats i kabelnätverken i Kiev, Odessa, Krementjuk, Poltava, Donetsk och några andra städer.

Satellit- och kabel-TV-distribution[redigera | redigera wikitext]

Utländska TV-kanaler[redigera | redigera wikitext]

Många utländska TV-kanaler med ukrainsk tal sänds till ukrainska hushåll via kabel eller satellit. Juli 2014 var Discovery Channel, TLC och National Geographic Channel de tre utländska kanalerna med störst ukrainsk tittarandel, ingen dock i närheten av 1 procent. TV-kanaler baserade i Ryska federationen kan tas emot via parabol[11] och IPTV och har en stor mängd tittare i främst de ryskspråkiga områdena av landet. I samband med Rysslands annektering av Krim mars 2014 togs (ett antal) ryska TV-kanaler bort från de ukrainska kabel-TV-näten[7][8] och TV-kanalernas internetsidor blockerades 2017. I Ukraina kringgås blockeringarna av det här slaget, exempelvis genom att använda IPTV och så kallade VPN-tjänster - privata nätverk.

Distributörer[redigera | redigera wikitext]

Svenskägda Viasat etablerade sig 2008 som Ukrainas första licensierade distributör av satellit-TV-kanaler via dotterbolaget Viasat Ukraina. Man inledde distribution av egna kanaler, större ukrainska kanaler samt västerländska satellit-TV-kanaler. Det ukrainska bolaget är ett samriskbolag mellan Viasat och det lokala bolaget Strong Media Group.[12]

Större kanaler och TV-bolag[redigera | redigera wikitext]

Populära TV-kanaler[redigera | redigera wikitext]

Juli 2014 hade följande kanaler högst tittarandel, enligt en undersökning gjord av den nationella TV-industrikommittén.[13] Se även något annorlunda siffror (publicerade på Tampanel.com.ua) i den större kanaltabellen längre ner.

Plats Kanal Tittarandel (%)
1 Inter 9,52
2 Ukrajina 8,98
3 STB 8,66
4 ICTV 7,68
5 1+1 7,24
6 Novyj Kanal 6,90
7 NTN 4,33
8 TET 3,48
9 2+2 (TV-kanal) 2,67
10 5 Kanal 2,45

Större TV-bolag[redigera | redigera wikitext]

De ukrainska TV-kanalerna är antingen stats- eller privatägda. Sedan Ukrainas självständighet har ett stort antal privata kanaler startats, och dessa står idag för större delen av andelen av TV-tittandet i Ukraina. De större kanalbolagen är:

Listning av bolag och kanaler[redigera | redigera wikitext]

Företag Tittar-
andel för bolaget[a]
Tittar-
andel (juli 2014[13])
Kanalnamn Startår Webbplats Noter
Natsionalna Telekompanija Ukrajiny + andra statsorgan 0,94 % Persjyj (UT-1) 1965 1.tc.com.ua Hette UT-1 fram till 2004.
0,42 % Era TV-morgonprogram, delar kanalplats med UT-1.
Rada TV 1998 tv.rada.gov.ua Officiell TV-kanal för Ukrainas parlament.
Kultura 2003 cultureua.com Helt ukrainskspråkig.
UTR 2005 utr.tv Textas på engelska för en internationell publik. Ersatte nedlagda UT-2 ("TV2").
BTB 2012 btbtv.com.ua Ägd av Ukrainas nationalbank.
Regionala statskanaler (ODTRK)
Tonis Television 0,45 % Tonis 1989[16] https://web.archive.org/web/20141028024411/http://www.tonis.ua/ Marknadsför sig som "den första sociala TV-kanalen".
Goldberry 2008 Satellitkanal (Astra 1G).[17]
Vintage 2012
Eskulap 2012
StarLightMedia (kontrollerat av Viktor Pintjuk) 30,17 % 7,68 % ICTV 1992 http://ictv.ua/
8,66 % STB 1997 http://www.stb.ua/
6,90 % Novyj Kanal 1998 http://www.novy.tv/
1,14 % M1 2001 http://m1.tv/
0,24 % M2
0,83 % QTV
Media Group Ukraine (kontrollerat av Rinat Achmetov) 10,6 % 8,98 % Ukrajina 1993 http://kanalukraina.tv/
1,58 % NLO-TV 2012 http://nlotv.com/
0,55 % Futbol 1
0,21 % Futbol 2
Regional Media Group (regionala kanaler)
1+1 Media[18] (ingår i Privat-gruppen) 15,49 % 3,48 % TET 1992 http://tet.tv/ Målgrupp: 14–30 år. Hette ursprungligen Tet-a-tet. Del av 1+1 Media sedan 2009.
7,24 % 1+1 1996 http://www.1plus1.ua/
2,67 % 2+2 2006 http://2plus2.ua/ Hette ursprungligen Kino.
0,82 % PlusPlus 2006 http://www.plus-plus.tv/ Barn-TV-kanal. Hette ursprungligen CITI; relanserad under nytt namn 2012.
1+1 International 2006 http://int-en.1plus1.ua/ Internationell kanal.
Ukraine Today 2014 http://uatoday.tv/ Första engelskspråkiga nyhetskanalen baserad i Ukraina (jämför ryska Russia Today), lanserad augusti 2014.[19]
0,09 % Unian TV Kopplad till nyhetsbyrån Unian.[18]
0,27 % Bigudi
Inter Media (kontrollerat av Dmytro Firtasj) 20,35 % 9,52 % Inter 1996 http://inter.ua/ Kanalen med flest tittare. Fram till 2013 minoritetsägd av Rysslands statsägda Pervyj Kanal.
1,20 % Enter-Film 2001 https://web.archive.org/web/20180519094316/http://enterfilm.com.ua/
Inter+ 2003 Internationell satellitkanal.
4,33 % NTN 2004 http://ntn.ua/
2,36 % K1 2005 http://k1.ua/
0,46 % K2 2005 http://k2.ua/
1,68 % Mega 2005 http://megatv.ua/ Var fram till 2010 en sportkanal under namnet Megasport.
1,14 % Piksel 2012 http://pixelua.tv/
0,39 % Zoom 2013 https://web.archive.org/web/20150101035408/http://zoomua.tv/ Ungdomskanal, sänder bara på ukrainska.
(Petro Porosjenko) 2,45 % 5 Kanal 2003 http://www.5.ua/ Nyhetsbaserad; räknades 2010 som en av få TV-kanaler med balanserade nyheter.[20] Sänder på ukrainska.[21]
Atigo Media 0,16 % Business 2007 https://web.archive.org/web/20140413184527/http://tv.business-tv.com.ua/ Hette UBC till 2011.
Dobro 2012 http://www.dobro-tv.com/ Familjeunderhållning[22]
A-One http://a-one.com.ua/ Musikkanal (tillgänglig via satellit[23] sedan 2011.[24])
(Borys Kolesnikov) 0,27 % Xsport 2012 http://xsport.ua/ Sportkanal.
UBG KRT
100 https://web.archive.org/web/20140701202515/http://tv100.com.ua/
fristående 11 Kanal 1998 http://www.11channel.dp.ua/ Lokalkanal i Dnipropetrovsk, sänder både på ryska och ukrainska.
1,03 % 24 http://24tv.ua/ Sägs vara den första dygnetruntsändande ukrainska nyhetskanalen.[19] Ryska och ukrainska.
0,79 % 112 http://112.ua/ Nyhetskanal.
0,38 % Espreso 2013[19] Främst nyheter.
Gamma 2006 http://www.gamma.tv/ Räknar sig som den första marksända digital-TV-kanalen. Underhållning, TV-serier. Ukrainskspråkig.
Glas Dokumentärer, utbildningsprogram och underhållning[19]
Hromadske.TV 2013 https://web.archive.org/web/20140831232131/http://www.hromadske.tv/ Resultatet av ett medborgarinitiativ av ukrainska journalister som tidigare arbetade för TVi.[25] Sänder dokumentärer, politik, ekonomi och kultur via Internet.[19]
0,08 % Maljatko TV http://malyatko-tv.com.ua/ Barn-TV-kanal.
Maxxi TV http://maxxi.tv/ Marknadsför sig som en kanal för kvinnor.
MSK 1994 https://web.archive.org/web/20100313160153/http://www.slav.tv/ En internationell "slavisk" kanal (sänder på ukrainska, ryska och engelska) med program om ukrainsk kultur och historia. Kallar sig på engelska "Slavonic Channel International".
0,13 % Music Box UA http://www.musicboxua.tv/ Kallar sig för den första dans-TV-kanalen. Populärmusikinriktad, ryskspråkig.
0,17 % OTV 1998[26] http://o-tv.tv/ Vid starten 1998 den första ukrainska musikkanalen. Främst ukrainskspråkig.
0,43 % RU Music https://web.archive.org/web/20140811061453/http://rumusic.tv/ru/ Kievbaserad kanal med rysk popmusik och nyheter från nöjesvärlden.
0,19 % Sontse http://www.sonce.tv/ Ukrainskspråkig underhållningskanal.
Tysa 1 2005 https://web.archive.org/web/20140713044316/http://www.tysa1.tv/tysa1/index.php/en/ Regional ukrainskspråkig kanal baserad i Uzjhorod. Distribueras sedan 2006 även via satellit.
0,31 % TVi 2008 https://web.archive.org/web/20140829223854/http://tvi.ua/ Tidigare oberoende kanal för nyheter och samhällsbevakning. Oegentligheter april 2013 ledde till att en mängd journalister lämnade kanalen och startade Hromadske TV.[25]
0,55 % UBR 2009[19] Affärsnyheter.
0,08 % ZIK http://zik.ua/ Nyhetskanal på ukrainska, främst om västra Ukraina.[19]
lokala kanaler på Krim (2014 annekterat av Ryssland) ATR 2006–15[27] http://atr.ua/ Sände på ryska och krimtatariska,[28] baserad i Simferopol. Lades ner i april 2015 efter att Ryssland förvägrat sändningstillstånd.[29]
Krym (1959[19]) Baserad i Simferopol.[19]

Noter: Utöver ovanstående kanaler har utländska TV-kanaler en viss mängd tittare i Ukraina. Juli 2014 hade exempelvis Discovery Channel en ukrainsk tittarandel på 0,36 %, TLC 0,13 % och National Geographic Channel 0,10 %.[13] Även Rysslands TV-kanaler har en stor mängd tittare i Ukraina, via parabol och IPTV, främst i de ryskspråkiga områdena.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ År 2013, i åldrarna 14–49 år.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Television in Ukraine, 18 augusti 2014.
  1. ^ [a b c d e f g h i j] "Про канал: Історія каналу". Arkiverad 22 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine. 1tv.com.ua. Läst 31 augusti 2014. (ukrainska)
  2. ^ "Ukraine profile". Bbc.com. Läst 30 augusti 2014. (engelska)
  3. ^ http://www.jamestown.org/single/?no_cache=1&tx_ttnews[tt_news]=30800 ("UKRAINIAN PARTIES SCRAMBLE FOR MEDIA, FOREIGN ALLIES, AHEAD OF PARLIAMENTARY ELECTIONS"). Jamestown.org, 2006-08-17. (engelska)
  4. ^ "National TV Council Claims Harder Political Pressure On Mass Media". Ukranews.com, 2009-02-06. (engelska)
  5. ^ "Inter TV Channel Denies Businessman Firtash's Being Among Shareholders Of Company". Ukranews.com, 2009-01-23. (engelska)
  6. ^ ”Crimeans urged to vote against "neo-Nazis" in Kiev”. BBC News. 13 mars 2014. http://www.bbc.com/news/world-europe-26552066. 
  7. ^ [a b] Ennis, Stephen (12 mars 2014). ”Ukraine hits back at Russian TV onslaught”. BBC News. http://www.bbc.com/news/world-europe-26546083. 
  8. ^ [a b] Barry, Ellen; Somaiya, Ravi (5 mars 2014). ”For Russian TV Channels, Influence and Criticism”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/03/06/world/europe/for-russian-tv-channels-influence-and-criticism.html?_r=0. 
  9. ^ http://mediasat.net.ua/content/news_all/5358/
  10. ^ http://mediasat.net.ua/content/news_all/5626/
  11. ^ "Local Television of Ukraine". Ukraine.com. Läst 30 augusti 2014. (engelska)
  12. ^ "MTG LANSERAR SATELLITPLATTFORMEN VIASAT UKRAINA". Mtg.se, 2008-04-16. Läst 31 augusti 2014.
  13. ^ [a b c] "ТОП-канали замовити дані". Tampanel.com.ua, 2014-07. Läst 30 augusti 2014. (ukrainska)
  14. ^ [a b] "В 2013 расклад сил на украинском телевидении не поменялся – год завершился лидированием StarLightMedia". Sostav.ua, 2014-01-13. Läst 29 augusti 2014. (ryska)
  15. ^ "About us". Mgukraine.com. Läst 29 augusti 2014. (engelska)
  16. ^ tonis.ua. Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Tonis.ua. Läst 29 augusti 2014. (engelska)
  17. ^ "Goldberry TV - Satellite TV from Ukraine". Satellit-key.ru. Läst 31 augusti 2014. (engelska)
  18. ^ [a b] "1+1 media". Linkedin.com. Läst 29 augusti 2014. (engelska)
  19. ^ [a b c d e f g h i] wwitv.com/television/215.htm. Läst 31 augusti 2014. (engelska)
  20. ^ Onyshkiv, Yuriy (2010-03-10): "Media expert: Only two TV stations still give viewers fair news coverage". Kyivpost.com. Läst 29 augusti 2014. (engelska)
  21. ^ wwitv.com/tv_channels/b6394-5-TV.htm. Läst 31 augusti 2014. (engelska)
  22. ^ "Концепція телеканалу". Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dobro-tv.com. Läst 31 augusti 2014. (ukrainska)
  23. ^ "A-One - Satellite TV from Ukraine". Satellit-key.ru. Läst 31 augusti 2014. (ryska)
  24. ^ "Ukrainian Business Group to Start a New Digital Television Offer on ASTRA". Arkiverad 31 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. Bloomberg.com. Läst 31 augusti 2014. (engelska)
  25. ^ [a b] "Найєм оголосив про старт нового проекту колишніх журналістів ТВі". Pravda.com.ua, 2013-04-30. Läst 31 augusti 2014. (ukrainska)
  26. ^ "O-TV: Про нас". Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. O-tv.tv.. Läst 31 augusti 2014. (ukrainska)
  27. ^ "ATR TV channel starts twenty-four-hour broadcast". Arkiverad 24 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. Qtmm.org, 2011-06-06. Läst 1 september 2014. (engelska)
  28. ^ "News Real Time". Arkiverad 15 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine. Atr.ua. Läst 31 augusti 2014. (ryska, krimtatariska)
  29. ^ Andersson, Bo Inge (2015-04-01): "Oberoende Krim-tv läggs ner". svt-se. Läst 23 juli 2015.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]