Littera

Från Wikipedia
Version från den 12 september 2017 kl. 18.26 av 85.24.130.10 (Diskussion) (Att utföra litterering på ritningar, sätta littera, benämns att littrera eller litterera.)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Littera är latin och betyder bokstav. Ordet används på svenska ofta i sammanhang där en sak har en bokstavsbeteckning, och kan liknas vid användandet av ordet "nummer" i samband med saker som betecknas med siffror.

Inom bygg och anläggning

Vid redovisning för bygg och anläggning används termen littera för de beteckningar som sätts på ritningar och i CAD-filer för att ange typer av objekt. Ofta används SS 32202 Byggritningar – Beteckningar och förkortningar som grund för beteckningen ("litterat"). Arbetet med att skriva beteckningarna kallas "att litterera".

Exempel på littera: D (dörr), RÖK (rälsöverkant), STPR (stuprör). Vanligt är att man i tillägg anger typer, exempelvis F-1 (fönster typ 1).

Inom järnväg

I järnvägssammanhang kallas de typbeteckningar som ges olika typer av järnvägsfordon för littera och förkortas litt. Systemet med littera infördes hos Statens Järnvägar (SJ) 1876. Det finns inget allmänt litterasystem för lok utan det står varje fordonsägare fritt att beteckna sina fordon som man vill. Många av de mindre privatjärnvägarna införde aldrig något litterasystem, även om Svenska Järnvägsföreningen hade skapat ett system för privatbanorna. I och med förstatligandet av de privata järnvägarna kom SJ:s litterasystem att bli det dominerande.

Litterasystem har inte bara varierat mellan bolag, utan har också förändrats över tiden. SJ har flera gånger helt och hållet gjort om sitt litterasystem. Senaste gången var 1970.

Efter att järnvägen avreglerades har SJ:s dominerande ställning brutits och många nya aktörer har startat verksamhet. Vissa, som Hector Rail, har valt helt egna system medan andra har fortsatt att använda SJ:s. Detta leder till att samma loktyp mycket väl kan ha flera helt olika beteckningar. Exempelvis exporterades Rc-lok till Österrike på 1970-talet. Där fick de litt 1043. När de senare såldes tillbaka till Sverige fick det litt Rc2. Under 70-talet såldes även Rc-lok till Norge där de fick litt El16. Även denna loktyp har kommit tillbaka till Sverige men har behållit sitt littera. Ett annat sådant exempel är det lok från 2000-talet som kallas TRAXX av tillverkaren och Re av Green Cargo. Det säljs i många länder och har många littera.

Vagnar har däremot ett konsekvent system. Förstaklassvagnar betecknas med A, andraklass med B och så vidare. För godsvagnar är systemet från och med 1960-talet internationell standard. Svenska littera för motorvagnar och motorvagnståg börjar på X om de är eldrivna och på Y om de är dieseldrivna.

Fordon som trafikerar andra spårvidder än 1435 mm (normalspår) får en gemen tilläggsbokstav som berättar detta. p innebär 891 mm och t 1067 mm.

Fordon som får gå in i Norge får ofta en extra tilläggsbokstav N även om det är lätt att uppfylla då samma elspänning och ATC används. Fordon som får gå in i Danmark får en extra tilläggsbokstav K (för Köpenhamn). Det är fler tekniska skillnader mellan det danska järnvägssystemet och det i Sverige, jämfört med i Norge, bland annat en högre kontaktledningsspänning och ett annat säkerhetssystem.

Bokstävers betydelse i SJ:s litterasystem

Huvudlittera i bokstavsordning:

  • A = Första klass
  • B = Andra klass
  • C = Tredje klass
  • BC = Liggvagn (Andra/Tredje klass)
  • D = Postvagn
  • D = Ellok med koppelstänger
  • F = Resgodsvagn
  • M = Manövervagn (i loktåg)
  • M = Ellok med treaxliga boggier
  • R = Restaurang/Bistro
  • R = Ellok med tvåaxliga boggier
  • S = Servering/Specialvagn
  • T = Diesellok
  • U = Delar av motorvagnstågsätt
  • V = Mindre diesellok/växellok
  • WL = Sovvagn
  • X = Elektrisk motorvagn/rälsbuss
  • Y = Dieseldriven motorvagn/rälsbuss
  • Z= Lokomotor

Vanliga underlittera:

  • D = Anpassad för trafik i Tyskland
  • E = Anpassad för trafik under ERTMS
  • K = Anpassad för trafik i Danmark
  • N = Anpassad för trafik i Norge
  • P = Uppväxlad till 160 km/h
  • p = Spårvidd: 891 mm
  • t = Spårvidd: 1067 mm
  • tu = Spårvidd 1093 mm

Avskaffade huvudlittera:

  • X = Motorvagn
  • Y = Rälsbuss

Avskaffade underlittera:

  • a = Elektrisk drift på rälsbuss/motorvagn
  • o = Boggievagn

Exempel

Nuvarande system (1970-):

  • Förstaklassvagn: A2, A7
  • Kombinerad första- och andraklassvagn: AB3, AB7, AB9
  • Andraklassvagn med resgodsutrymme: BF4, BF7
  • Andraklassvagn med resgodsutrymme och servering: BFS9
  • Post- och resgodsvagn: DF28
  • Dieseldriven rälsbuss/motorvagn: Y1, Y2, Y7, Y31
  • Eldriven rälsbuss/motorvagn: X1, X2, X16, X55
  • Dieseldriven rälsbuss med resgodsutrymme: YF1
  • Eldriven motorvagn för smalspår 891 mm: X7p, X10p
  • Mellanvagn med förstaklass: UA2
  • Mellanvagn med andra klass och bistro: URB2
  • Rälsbussläp med andra klass och gods: UBF
  • Diesellok: T21, T44, T45, Td
  • Lokomotor: Z65, Z70
  • Lokomotor för smalspår 1093 mm: Z4tu
  • Ellok uppväxlad till 160 km/h: Rc4P

Äldre system (före 1970):

  • 2-axlig förstaklassvagn: A1, A5
  • Andraklassboggievagn: Bo1, Bo5
  • Kombinerad andra- och tredjeklassvagn: BCo2, BCo7
  • Smalspårig rälsbuss 1067 mm, tredje klass med boggier: YCo4t
  • Elektrisk rälsbuss med andra klass och boggier: YBoa6, YBoa7
  • Dieseldriven rälsbuss med andra klass och boggier: YBo7, YBo8
  • Elektrisk motorvagn: Xa4
  • Elektrisk motorvagn med boggier: Xoa7
  • Släpvagn med boggier och tredje klass: Cox7

Danska DSB

  • E står för elektriska fordon, t.ex. loket EA och motorvagnen ET.
  • M står för dieselfordon, t.ex. loken ME, MZ och MZ, eller motorvagnen MF även kallad IC3.

Norge

Norska NSB och den avknoppade godsoperatören CargoNet har följande system:

  • Ellok har El och ett nummer, till exempel El 16.
  • Diesellok har Di och ett nummer, till exempel Di 8.
  • Motorvagnar heter Type och ett nummer, som är 60-79 för elektriska och 80-99 för dieselmotorvagnar. Det förekommer också beteckningen BM och nummer som bara avser enstaka motorvagnar i ändarna. Motorvagnståg som helhet heter Type.

Tyska DB

DB har nummer som littera på lok och motorvagnar. Vagnar har europeiska littera med bokstäver och siffror.

Inom övrig spårtrafik och busstrafik

Bruket av ordet "littera" som synonym för "typ" inskränker sig till järnvägen. Andra spårfordon, såsom tunnelbanevagnar och spårvagnar, har typbeteckningar men dessa kallas inte littera även om några numera nedlagda spårvägar använde bokstäver som typbeteckningar, till exempel Malmö stads spårvägar och Hälsingborgs stads spårvägar.

Övriga spårvägar använder en kombination av en bokstav och ett nummer som typbeteckning. AB Stockholms Spårvägar använde bokstäverna A för motorvagnar, B för täckta släpvagnar och C först för öppna släpvagnar och senare för tunnelbanevagnar. Vidare användes F för trådbussar, G för släpvagnar till trådbussar, H för förbränningsmotorbussar och J för släpvagnar till dessa. Detta system har i tillämpliga fall vidareförts av SL och Djurgårdslinjen. Till exempel så har de från Göteborg inköpta vagnar, som där hade typbeteckningen M23, vid Djurgårdslinjen typbeteckningen A31 och de tillhörande släpvagnarna typbeteckningen B31. De nyaste tunnelbanevagnarna har typbeteckningen C20.

Norrköpings spårvägar använder typbeteckningar där vagnens leveransår ingår, till exempel M06.

Spårvagnar och bussar hos Göteborgs spårvägar har typbeteckningar med bokstäverna M för motorvagn, S för släpvagn, B för buss, TB för trådbuss och SB för släpbuss. En siffra följer efter bokstaven som berättar vilken vagn- eller busstyp det gäller. Tidigare användes nummerserien 20-29 för spårvagnar och 30-39 för bussar och dessutom skulle även siffran vara unik för typen. Därför är det ett gap mellan motorvagnarna M25 och M28, då det redan fanns släpvagnar som hette S26 och S27. Som en konsekvens av denna ordning fick spårvagnen M21 som levererades efter M29 en återanvänd typbeteckning. Numera har man frångått dessa begränsningar så att den nyaste spårvagnen har typbeteckningen M32. När det gäller de museala vagnarna så har Göteborgs spårvägar, dåvarande Industrimuseet och Svenska Spårvägssällskapet skapat egna typbeteckningar som numera används i blandad form av Spårvägssällskapet Ringlinien och Göteborgs spårvägar.

Inom postväsendet

Inom postverksamhet är littera beteckningen för den bokstav som anger portuppgång i en adress. I exempelvis adressen Birger Jarlsgatan 57 B är "B" littera.

Se även