Livsmedelssäkerhet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Livsmedelshygien.
En kvinna säljer mat på en marknad i Lilongwe, Malawi

Livsmedelssäkerhet är måttet på tillgång till mat och individers möjlighet att få tillgång till mat.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Hösten 1996 arrangerades Världslivsmedelstoppmötet i Rom (World Food Summit, WFS). Samtliga närvarande 187 stater kom överens om den så kallade Romdeklarationen och målet att halvera världshungern innan 2015. Romdeklarationen definierar livsmedelssäkerhet som att ”…alla människor vid alla tidpunkter har fysisk och ekonomisk tillgång till tillräckligt med näringsriktig och säker föda”[1][2][3]

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation talar om fyra dimensioner av livsmedelssäkerhet.[4]

  • Tillgänglighet: Mängden livsmedel som produceras och distribueras.
  • Tillgång: Möjligheten för människor att få tillgång till producerade livsmedel. Priser och fördelning av mat spelar stor roll. Hunger och undernäring beror ofta mer på fattigdom än på matbrist.
  • Stabilitet: Förmågan att få mat över tid. Matosäkerhet kan vara övergående, säsongsbetonad eller kronisk.
  • Utnyttjande: Kostens sammansättning och kroppens upptag av energi och näring. Tillgång till utbildning och hälsovård.

Utmaningar[redigera | redigera wikitext]

  • Global vattenkris: Vattenbrist leder redan till brist på spannmål i många mindre länder, och kan snart göra samma sak i större länder som Kina och Indien.[5]
  • Jordförstöring: Intensivt jordbruk leder ofta till en ond cirkel där marken blir mindre bördig vilket minskar jordbrukets avkastning. Andra orsaker till jordförstöring inkluderar avskogning och överbetning. Ungefär 40 procent av världens jordbruksmark är allvarligt förstörd.[6]
  • Den globala uppvärmningen: Under de kommande decennierna kommer den globala uppvärmningen att få betydande effekter på livsmedelsförsörjningen.[7] Extrema händelser, såsom torka och översvämningar, förutspås öka med ett förändrat klimat. Detta kommer ha en rad effekter på både jordbruket såväl som vilka växter som är möjliga att odla.
  • Jordbrukssjukdomar: Sjukdomar som påverkar boskap eller grödor kan ha förödande effekter på tillgången på mat, särskilt om det inte finns några beredskapsplaner på plats.[8]
  • Mat vs bränsle: Jordbruksmark och andra jordbruksresurser har länge använts för att producera icke-livsmedelsgrödor inklusive industriella material som bomull, lin och gummi; droger som tobak och opium, och biobränslen som ved, och så vidare. Under 2000-talet har produktionen av bränslegrödor ökat.
  • Politik: Nobelprisvinnande ekonomen Amartya Sen har sagt att "det inte finns något sådant som ett opolitiskt livsmedelsproblem."[9] Även om torka och andra naturligt förekommande händelser kan utlösa svältförhållanden, är det statliga åtgärder eller passivitet som avgör dess svårighetsgrad, och ofta till och med om hungersnöd kommer att inträffa eller inte.
  • Matsuveränitet: Ramverket som kallas matsuveränitet ser multinationella företags affärspraxis som en form av nykolonialism. Den hävdar att stora företag har ekonomiska resurserna för att köpa upp jordbruksresurserna från fattiga nationer.[10][11]
  • Matförlust och slöseri: Orsakerna till matsvinn, det vill säga mat som inte äts, är många och förekommer i hela livsmedelssystemet, under produktion, bearbetning, distribution, detaljhandel och matserviceförsäljning och konsumtion. Sammantaget slängs ungefär en tredjedel av världens mat.[12][13]
  • Väpnade konflikter: Rysslands invasion av Ukraina 2022[14] och konflikter kopplade till uttorkandet av Tchadsjön[15] är exempel på väpnade konflikter som har påverkat livsmedelsförsörjningen regionalt och globalt.
  • Överfiske: Överexploatering av fiskbestånd kan innebära allvarliga risker för livsmedelsförsörjningen.[16] I Östersjön hotas bland annat torsk och strömming av överfiske.[17][18] År 2022 uppmärksammade FN "avsevärt negativ inverkan" på livsmedelsförsörjningen för fiskolje- och fiskmjölsindustrin i Västafrika.[19]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Utrota svälten; Livsmedelssäkerhet, ett nationellt och globalt ansvar.”. regeringen.se. WFSfyl-kommittén. 1 augusti 2002. sid. 13. https://www.regeringen.se/49bbaf/contentassets/0d8e47407c6642bcb582b7e3be86693b/utrota-svalten-livsmedelssakerhet-ett-nationellt-och-globalt-ansvar. Läst 25 mars 2022. 
  2. ^ ”Food security”. International Food Policy Research Institute. https://www.ifpri.org/topic/food-security. Läst 25 mars 2022. ”all people, at all times, have physical, social, and economic access to sufficient, safe, and nutritious food that meets their food preferences and dietary needs for an active and healthy life.” 
  3. ^ ”Rome Declaration and Plan of Action”. www.fao.org. https://www.fao.org/3/w3613e/w3613e00.htm. Läst 25 mars 2022. 
  4. ^ Lundqvist, J., Grönwall, J. och Jägerskog, A. (1 april 2016). ”Vatten, tryggad livsmedelsförsörjning och mänsklig värdighet – ett nutritionsperspektiv”. Näringsdepartementet, Svenska FAO-kommittén. sid. 31. https://www.regeringen.se/49a459/contentassets/c0368660801144a29bcfe206e2cdb459/fao_svenska_vatten-tryggad-livsmedelsforsorjning-och-mansklig-vardighet.pdf. Läst 25 mars 2021. 
  5. ^ Brown, Lester R. (27 september 2006). ”Book Bytes - 19: Water Scarcity Crossing National Borders | EPI”. Earth Policy. http://www.earth-policy.org/book_bytes/2006/pb2ch03_ss6. Läst 25 augusti 2022. 
  6. ^ ”UN says up to 40% of world’s land now degraded” (på engelska). the Guardian. 27 april 2022. https://www.theguardian.com/environment/2022/apr/27/united-nations-40-per-cent-planet-land-degraded. Läst 25 augusti 2022. 
  7. ^ Jägermeyr, Jonas; Müller, Christoph; Ruane, Alex C.; Elliott, Joshua; Balkovic, Juraj; Castillo, Oscar (2021-11). ”Climate impacts on global agriculture emerge earlier in new generation of climate and crop models” (på engelska). Nature Food 2 (11): sid. 873–885. doi:10.1038/s43016-021-00400-y. ISSN 2662-1355. https://www.nature.com/articles/s43016-021-00400-y. Läst 25 augusti 2022. 
  8. ^ Mackenzie, Debora (3 april 2007). ”Billions at risk from wheat super-blight” (på amerikansk engelska). New Scientist. https://www.newscientist.com/article/mg19425983-700-billions-at-risk-from-wheat-super-blight/. Läst 25 augusti 2022. 
  9. ^ ”You Are What You Eat” (på amerikansk engelska). Harvard Political Review. 20 mars 2012. https://harvardpolitics.com/you-are-what-you-eat/. Läst 25 augusti 2022. 
  10. ^ Kilcooley, Anna (2 oktober 2015). ”What’s in a seed? The critical role of seed politics in the food sovereignty movement” (på brittisk engelska). Sustainable Food Trust. https://sustainablefoodtrust.org/news-views/food-sovereignty-seed/. Läst 25 augusti 2022. 
  11. ^ ”Food security and sovereignty”. Issue paper. Food and Agriculture Organization of the United Nations. 2013. https://www.fao.org/policy-support/tools-and-publications/resources-details/ar/c/1268249/. Läst 25 augusti 2022. 
  12. ^ Gustavsson, Jenny (2011). ”Global food losses and food waste : extent, causes and prevention : study conducted for the International Congress "Save Food!" at Interpack 2011 Düsseldorf, Germany”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://worldcat.org/title/1126211917. Läst 25 augusti 2022. 
  13. ^ Wire, Fourth Estate (4 oktober 2021). ”UN Calls for Action to End Food Waste Culture” (på amerikansk engelska). Daily Newsbrief. https://dailynewsbrief.com/news/un-calls-for-action-to-end-food-waste-culture/. Läst 25 augusti 2022. 
  14. ^ Glauber, Joseph; Laborde, David (24 februari 2022). ”Issue Post How will Russia’s invasion of Ukraine affect global food security?”. IFPRI Blog. International Food Policy Research Institute. https://www.ifpri.org/blog/how-will-russias-invasion-ukraine-affect-global-food-security. Läst 25 augusti 2022. 
  15. ^ Jellason, Nugun P.; Conway, John S.; Baines, Richard N.; Ogbaga, Chukwuma C. (2021-03-01). ”A review of farming challenges and resilience management in the Sudano-Sahelian drylands of Nigeria in an era of climate change” (på engelska). Journal of Arid Environments 186: sid. 104398. doi:10.1016/j.jaridenv.2020.104398. ISSN 0140-1963. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140196320302974. Läst 25 augusti 2022. 
  16. ^ ”Överfiske”. Värt att veta. Havet.nu. https://www.havet.nu/overfiske-. Läst 25 augusti 2022. 
  17. ^ ”Så påverkas torsk av överfiske och övergödning”. Hav och vatten. Naturskyddsföreningen. 25 mars 2022. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/sa-paverkas-torsk-av-overfiske-och-overgodning/. Läst 25 augusti 2022. 
  18. ^ Strömmingsfiskare larmar: Läget är akut i Östersjön”. SVT Nyheter. 15 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/strommingsfiskare-larmar-laget-ar-akut-i-ostersjon. Läst 25 augusti 2022. 
  19. ^ McVeigh, Karen (10 februari 2022). ”Fish oil and fishmeal industry harming food security in west Africa, warns UN” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2022/feb/10/fish-oil-and-fishmeal-industry-harming-food-security-in-west-africa-warns-un. Läst 25 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]