Ljungby kyrka, Kalmar län

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ljungby kyrka
Kyrka
Ljungby kyrka 106.JPG
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Ljungbyholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Ljungby församling
Koordinater 56°37′56.77″N 16°10′8.27″Ö / 56.6324361°N 16.1689639°Ö / 56.6324361; 16.1689639
Invigd 1100-talet
Interiör
Interiör
Webbplats: Sv kyrkan i Södra Möre pastorat

Ljungby kyrka är en kyrkobyggnad i Ljungbyholm sydväst om Kalmar. Kyrkan som ligger strax norr om Ljungbyån, har varit sockenkyrka i Ljungby socken. Den är nu församlingskyrka i Ljungby församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Runsten i kyrkans gavel

Den ursprungliga kyrkan som uppfördes i natursten i början av 1100-talet, har betraktats som en sannolik stormannakyrka knuten till ett lokalt gods, som enligt olika källor lär ha funnits i Ljungby under tidig medeltid. Detta understryks också av den runsten som sitter inmurad i kyrkans torn vars text lyder översatt:"Fet voch Ragna,de läto rista stenar efter Vinterlide".[1].Kyrkan utvidgades kraftigt vid 1200-talets slut. Den treskeppiga medeltidskyrkan var en av de största i Kalmarbygden.[2].Den var under medeltiden prostkyrka för prosten i Möre. Ljungby stod även i nära förbund med biskopsbordet i Linköping. Vid senare utvändiga renoveringsarbeten kunde murverksanalyser visa att Ljungby kan betraktas som systerkyrka till grannen Hossmo.

Kyrkan har under tidernas lopp genomgått flera om- och tillbyggnader. Kyrkan eldhärjades 1654. Efter ett åsknedslag 1757 omgestaltades kyrkans grundligt. När biskop Karl Gustav Schröder den 1:a Advent 1767 återinvigde kyrkan var det i stort sett en nästan ny kyrka som stod färdig efter en radikal ombyggnad.[3].Vad interiören beträffar ersattes valv och pelare av trävalv.[2].

År 1857 genomgick kyrkan en omfattande renovering. Vid detta tillfälle tillkom kyrktornet som ersatte en klockstapel från 1500-talets slut. Arkitekt för denna renovering var ingen mindre än professor Carl Georg Brunius som bland annat svarade för omdaningar av såväl Lunds som Växjö domkyrkor. Brunius hyste ett stort intresse för medeltidens arkitektur och blev pionjär för den medeltidsinspirerade byggnadskonsten[4] I Ljungby kommer detta till uttryck genom att såväl tornet som långhuset och koret försågs med trappgavlar. Även domkyrkan i Växjö erhöll trappgavlar, som dock togs bort i slutet på 1950-talet. Vid renoveringen 1988, ledd av arkitekterna Lennart Arvidsson och Ivar Petersson, förändrades Ljungby kyrkas interiör genom att det stora koret omvandlades till en ”lillkyrka”. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt långhus med kor i öster och tornbyggnad i väster.

Ljungby var sedan 1600-talet prebendepastorat åt teologie lektorer vid gymnasiet i Kalmar samt från ock med 1830 för Kalmar stifts biskopar. Det innebar att dessa var kyrkoherdar i församlingen vid sidan om sin ordinarie tjänst och uppbar löneförmån från pastoratet. Några av biskoparna bebodde dessutom Ljungby prästgård. Den siste innehavaren kyrkoherdetjänsten i av Ljungby prebende pastorat var biskop Henry William Tottie som avled 1913.I ock med Kalmar stifts införlivande i Växjö stift 1915 upphörde pastoratets rang som prebende och erhöll egen kyrkoherde.[3].

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgeln med nygotisk fasad.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8’ Gedakt 8’ Subbas 16’ I/P
Rörflöjt 8’ Fugara 8’ Principal 8’ II/P
Oktava 4’ Principal 4’ Gedakt 8' II/I
Traversflöjt 4’ Koppelflöjt 4’ Nachthorn 4'
Oktava 2’ Gedaktflöjt 2' Basun 16'
Sesquialtera 2 ch Nasat 1 1/3' Skalmeja 4'
Mixtur 5 ch Cymbel 2 ch
Dulcian 16' Vox Humana 8'
Trumpet 8'
Crescendosvällare

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ur Foldern Smålandskustens kyrkor,utgiven av Svenska kyrkan i Växjö stift
  2. ^ [a b] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid . 400
  3. ^ [a b] Min Hembygds kyrka av prosten Pehr Edwall och konstnären Erik Bojs. Barometerns Civiltryckeri,Kalmar 1978.
  4. ^ De nya kyrkorna. Om C G Brunius i boken: ”Ett Herranom värdigt tempel” sid 105-107 av Siegrun Fernlund, Lund 1982
  5. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 297. Libris länk 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]