Ljungs slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ljungs slott
Byggnad
Ljungs slott
Ljungs slott
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Kommun Linköping
Skapare Jean Eric Rehn
Stil Gustaviansk stil
Material kalksten
Grundad 1774
Ägare Familjen Nordenhed
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Riksväg 34
Webbplats: Ljungsslott.com

Ljung är ett slott i Ljungs socken i Linköpings kommun, Östergötland. Slottet är beläget vid Ljungssjön.

Beskrivning och läge[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden har tre ljusgula våningar, varav bottenvåningen är rusticerad. Den har ett valmat mansardtak och en konsolburen balkong med ett smidesräcke som accent över portalen. Huvudbyggnaden är flankerad av låga envåningsflyglar och är placerad på ett krön av Motala ströms strandsluttning. Göta kanal drogs över slottets marker söder om huvudbyggnaden under tidigt 1800-tal. Från huvudbyggnaden utgår tre alléer, där en leder fram till Ljungs kyrka, vilken därmed knyts till den feodala miljön. Mellan slottet och Motala ström finns en engelsk park.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i sten 1774 efter ritningar av hovintendenten Jean Eric Rehn. Byggherre var Axel von Fersen d.ä.. Byggnaderna uppfördes under en tjugoårsperiod. Stora delar av den ursprungliga inredningen från 1780-talet är bevarade och Ljungs slott anses vara en av de viktigaste slottsbyggnationerna från den gustavianska epoken och byggnadsminnesförklarades 1989.

Tidigare historia[redigera | redigera wikitext]

Den tidigare sätesgården i Ljung flyttades till Medevi brunn (där kallad Ljungbyggningen) från sin ursprungliga plats invid Ljungs kyrka. I början av 1600-talet var Ljung en obetydlig skattegård. Den köptes 1642 av friherre H. Hamilton och blev då frälse och bebyggdes till säteri. 1665 såldes det till friherre Lars Jespersson Kruus änka Agneta Horn (1629–1672) (som författade Agneta Horns lefverne). Säteriet övergick med hennes dotter Anna Kruus till presidenten friherre Claes Fleming och såldes efter hans son greve H. Flemings död 1730 till presidenten Hans von Fersen (1683–1736), greve till Ljung och friherre till Steninge.

Fersenska ätten[redigera | redigera wikitext]

Under Hans von Fersens tid tillökades godset med flera hemman och hans änka gjorde det till fideikommiss för yngste sonen Axel von Fersen d.ä. 1747. Denne tillökade godset genom köp. Hans söner Axel von Fersen d.y. och Fabian Reinhold von Fersen samt den senares bägge söner var efter annan ägare till Ljung fram till 1839, då grevliga fersenska ätten utgick på svärdssidan (manslinjen). Ljung övergick genom släktens spinnsida (kvinnolinje) till greve K. A. Gyldenstolpe. Denne förskingrade de stora fersenska fideikommissen och Ljung såldes, betydligt förminskat, till kammarherren K. von Mecklenburg (död 1890).

Senare ägare[redigera | redigera wikitext]

Kammarherre von Mecklenburgs änka, Helena von Mecklenburg avyttrade 1906 godset till herrar Elon Larsson och Fredrik Rosin. Deras ägartid blev dock ej lång.

I augusti 1908 såldes Ljung till ett konsortium, bestående av godsägaren A. Lindström, riksdagsmannen G. Andersson i Kolstad och brukspatronen O. Lundquist på Bona. Omedelbart efter detta köp övertogs huvudgården med utgårdarna Nybble, Släta postgård och Norrby av A. Lindström. De till egendomen hörande vattenfallen i Motala ström hade Larsson och Rosin sålt till Statens järnvägar och skogen till staten. De flesta utgårdar som förut hörde till Ljung övertogs av enskilda personer. Ljungs gods ägs numera (2009) av släkten Nordenhed.

Slottet idag[redigera | redigera wikitext]

De nu omöblerade rummen speglar slottets dramatiska historia. Mycket finns bevarat såsom kakelugnar och dekorerade dörrar, dörröverstycken och golv. Slottet är privatägt, men visas sommartid av Föreningen Ljung Slotts Bevarande.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]