Ljus lergeting
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-08) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Ljus lergeting Status i Sverige: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Vespoidea |
| Familj | Eumenidae |
| Släkte | Lergetingar Odynerus |
| Art | Ljus lergeting Odynerus melanocephalus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Odynerus melanocephalus | |
| Auktor | (Gmeling, 1790) |
| Synonymer | |
|
Hoplomerus luxuriosa Blüthgen, 1955 Hoplomerus combinata Blüthgen, 1940 Odynerus sareptanus André, 1884 Pterocheilus serripes Klug, 1866 Pterocheilus dentipes Herrich-Schäffer, 1839 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ljus lergeting (Odynerus melanocephalus)[2][3][4][5] är en stekelart som först beskrevs av Gmeling 1790. Ljus lergeting ingår i släktet lergetingar, och familjen Eumenidae.[6][7][8] Enligt den finländska rödlistan[9] är arten nationellt utdöd i Finland. Enligt den svenska rödlistan[1] är arten nära hotad i Sverige. Arten förekommer i Götaland, Öland och Svealand. Arten har tidigare förekommit på Gotland men är numera lokalt utdöd.[1] Artens livsmiljö är torra gräsmarker.[9]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Arten delas in i följande underarter:[6]
- O. m. armeniacus
- O. m. cypriacus
- O. m. latus
- O. m. robustus
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 7 augusti 2013 Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Antonio Giordani Soika (1970) Boll.Mus.Civ.Stor.nat.Venezia Contributo alla conoscenza degli Eumenidi del Medio Oriente. Missione Giordani Soika in Iran 1965, III., Volume: 20-21 Pages: 27-183
- ^ Antonio Giordani Soika (1952) Boll.Mus.Civ.Stor.nat.Venezia Sulle caratteristiche biogeografiche della Palestina, Arabia ed Egitto, con un contributo alla conoscenza degli Zethini ed Eumenini della Palestina, Volume: 6 Pages: 5-62
- ^ Horst-Günter Woydak (2001) Natur und Heimat Die solitären Faltenwespen: Eumenidae (Lehmwespen) und Masaridae (Honigwespen im Westfälischen Museum für Naturkunde Münster, Volume: 61 Pages: 85-95
- ^ Volker Haeseler (2003) Oldenburger Jb. Ameisen, Wespen und Bienen der Weserinsel Harriersand bei Bremen, Volume: 103 Pages: 333-363
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/odynerus+melanocephalus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ZOBODAT: Zoological-Botanical Database (Vespoidea). Gusenleitner J., 2006-07-20
- ^ Dyntaxa Odynerus melanocephalus
- ^ [a b] (på finska/engelska) Suomen lajien uhanalaisuus 2010= / The 2010 red list of Finnish species. Helsinki: Ympäristöministeriö. 2010. Libris 12130085. ISBN 978-952-11-3805-8. http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus__Punainen_kir%284709%29. Läst 15 oktober 2015 Arkiverad 9 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.