Ljus svandopping

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ljus svandopping
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Clark's grebe2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDoppingfåglar
Podicipediformes
FamiljDoppingar
Podicipedidae
SläkteAechmophorus
ArtLjus svandopping
A. clarkii
Vetenskapligt namn
§ Aechmophorus clarkii
Auktor(Lawrence, 1858)
Utbredning
Clarks grebe distribution map.png
Synonymer
  • Vitbrynad svandopping
Hitta fler artiklar om fåglar med

Ljus svandopping[2] (Aechmophorus clarkii) är en fågel i familjen doppingar inom ordningen doppingfåglar som huvudsakligen förekommer i västra Nordamerika.[3] Den är nära släkt med mörk svandopping (A. occidentalis) och de båda behandlades länge som en och samma art.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Ljus svandopping är en stor (51–74 cm), långhalsad och långnäbbad dopping med vit och svart till mörkt gråbrun fjäderdräkt utan någon tofs. Den är mycket lik sin nära släkting mörk svandopping, men har mer vitt i ansiktet så att det röda ögat är frilagt. Vidare har den i genomsnitt mer vitt även på flankerna och gråare rygg. Näbben är lysande gul eller orangegul snarare än sotfärgat gul. I flykten syns ordentligt med vitt på vingpennorna. Även lätet skiljer sig, ett enstavigt, ljus knarrande (mörka svandoppingens är tvåstavig).[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Ljus svandopping delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Aechmophorus clarkii transitionalis – förekommer i västra Nordamerika (sydöstra Alaska till norra Mexiko)
  • Aechmophorus clarkii clarkii – förekommer i kustnära västra Mexiko (Nayarit) och mexikanska platån

Vissa behandlar den som monotypisk, det vill säga inte delar upp den i några underarter.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men har en relativt liten population och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 11.000 och 21.000 individer.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Henry Clark (1830-1885), amerikansk zoolog på US/Mexican Boundary Survey 1850-1855 samt matematiker och samlare av specimen.[7]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aechmophorus clarkii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 32. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Llimona, F., del Hoyo, J., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2019). Clark's Grebe (Aechmophorus clarkii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52496 16 mars 2019).
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]