Ljusne församling
| Ljusne församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Söderhamns kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Uppsala stift |
| Pastorat | Söderala pastorat[2] |
| Bildad | 1828 |
| av del av | Söderala församling |
| Medlemmar | 1 514 (63 %) ()[3] |
| Folkmängd | 2 387 ()[3] |
| Upphov till | Ljusne distrikt |
| Karta | |
 i Gävleborgs län.  Ljusne församlings läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinat | 61°12′50″N 17°08′00″Ö / 61.214°N 17.133416666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 211301 (–) 218204 (–) |
| Pastoratskod | 011302 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010114 (–) |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Ljusne församling är en församling i Hälsinglands södra kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ingår i Söderala pastorat och ligger i Söderhamns kommun i Gävleborgs län.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Församlingen bildades 1828 som en utbrytning ur Söderala församling med namnet Maråkers församling som bruksförsamling. Den 1 januari 1896 (enligt beslut den 8 juni 1894) ombildades bruksförsamlingen till Ljusne kapellförsamling inom Söderala församling, omfattande Ljusne och Ala sågverk, Ljusne och Maråkers bruk, byarna Ljusne, Hå, Mar och Kultebo, hemmanen Järfsböle, Sunneberg, Äsbo och Ellne nummer 7 samt lägenheterna Dymmesbo, Nybo, Storberget och Långmyran.[4] Den nya kapellförsamlingen hade separata kyrkoböcker från Söderala församling.[5] Enligt löneregleringsresolutionen den 13 oktober 1916, vilket trädde i kraft 1 maj 1917, fastställdes Ljusnes status som en särskild kapellförsamling.[6] Enligt samma löneregleringsresolution var komministern i Ljusne ansvarig för kyrkobokföringen i Ljusne kapellförsamling.[7] Mellan 1930 och 1940 övergick Ljusne kapellförsamling till en annexförsamling. 1 januari 1941 ingick Ljusne församling i en kyrklig samfällighet tillsammans med församlingarna Söderala och Bergvik.[8]
Pastorat[redigera | redigera wikitext]
- 1828 till 1 januari 1896: Bruksförsamling i pastoratet Söderala och Maråker.[9]
- 1 januari 1896 till 1 januari 1914: Kapellförsamling i pastoratet Söderala och Ljusne.[9]
- 1 januari 1914 till 1 maj 1917: Kapellförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne och Bergvik.[9]
- 1 maj 1917 till senast 1940: Kapellförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne och Bergvik.[9]
- Senast 1940 till 1 januari 1962: Annexförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne och Bergvik.[9]
- 1 januari 1962 till 1 januari 2006: Annexförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne, Bergvik och Mo församling.[9]
- Sedan 1 januari 2006: Annexförsamling i pastoratet Söderala, Ljusne och Mo-Bergvik.
Kyrkor[redigera | redigera wikitext]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Ljusne församling ligger i sydöstra Hälsingland längs Bottenhavskusten kring Ljusnans mynning. Den tillhör Söderhamns kommun. Största ort, tillika kyrkort är Ljusne. Söder om Ljusnefjärdens mynning ligger Vallvik.
Området består av småkuperad, sjörik bygd, som är delvis tättbebyggd. Församlingen genomkorsas av europaväg 4 samt Ostkustbanan.
Församlingens del av Ljusnans lopp sträcker sig från den skarpa udden mellan byarna Åsbro och Höljebro och ner till Ljusnefjärden av Bottenhavet. Här stupar terrängen tämligen brant. På en sträcka av cirka 8 kilometer faller Ljusnan 37 meter, från sjön Marmen (37,4 m ö.h.) ner till Ljusnefjärden.
Geografisk avgränsning[redigera | redigera wikitext]
Längst västerut i församlingen, nära gränsen till Söderala socken i väster, ligger Svarttjärnsberget. Här ligger Järvsjön (42 m ö.h.), vid vars södra strand bruket Gullgruva ligger.
Församlingen avgränsas i sydväst och söder av Skogs församling och når fram till nordöstra hörnet av sjön Norrbränningen (43,5 m ö.h.). Norrbränningens rastplats vid europaväg 4 ligger inom församlingen. Från denna sjö går församlingsgränsen mot sydost över Uvberget (84 m ö.h.) och korsar Ostkustbanan cirka en kilometer norr om Sunnäs i Skogs församling. Församlingsgränsen faller ut i Sunnäsfjärden. Öarna rakt utanför kusten, till exempel Storjungfrun tillhör dock inte Ljusne församling utan hör till Söderhamns församling.
I norr gränsar församlingen till Sandarne och Söderala församlingar. Gränsen mellan Ljusne och Sandarne församlingar går från havet över Furuskär via gårdarna Skallgårdssund (i Ljusne) upp till Storsjön i norr där den viker tvärt mot väster. Gränsen över land är cirka 3 kilometer lång. I övrigt avgränsas församlingen i norr av Söderala församling på en sträcka av cirka 15 kilometer mellan Gammelsågen och sjön Marmen. Vid Marmens sydöstra ände ligger byn Hå.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Inom Ljusne församling finns bland annat flera kuströsen. På bronsålderns kustnivå finns två stora långrösen vid Ljusne.
År 1930 hade Ljusne kapellförsamling 5 575 invånare på en yta av 112,49 km².
Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]
År 1540 skrevs i Lussne, vilket har ursprung i ånamnet Ljusnan.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Ljusne församling 1900–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 4 332 | |||
| 1910 | 4 359 | |||
| 1920 | 5 130 | |||
| 1930 | 5 604 | |||
| 1940 | 5 371 | |||
| 1950 | 4 969 | |||
| 1960 | 5 077 | |||
| 1970 | 4 740 | |||
| 1980 | 4 278 | |||
| 1990 | 3 691 | |||
| Anm: Källor: Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Nationalencyklopedin
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 13, 1930
- Terrängkartan 1:50000
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ läst: 18 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 62. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Åren 1896-1900, Gefleborgs län. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1901. sid. 1. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20H%20Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser/Fem%c3%a5rsber%c3%a4ttelser%20G%c3%a4vleborgs%20l%c3%a4n%201856-1905%20(BISOS%20H)/Befallningshavandes-femarsberattelser-H-Gavleborgs-lan-1896-1900.pdf. Läst 5 augusti 2016
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 72. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 28* & 180. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e f] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Anno 1671, Ström-Ljusne AB, Ljusne, 1967, LIBRIS-id 2293347
- Bylund, Lennart; Ljusne - historisk översikt 1671-1993, Eget förlag, Ljusne, 1994 (2:a upplagan, 2007), LIBRIS-id 10594906
- Bylund, Lennart; Vallviks historia - en kortfattad historik, Stenbergaskolan, Ljusne, 1988
- Falk, Göran; Greveparet som gjorde Ljusne rött, (Walther von Hallwyl och Wilhelmina von Hallwyl), LIBRIS-id 8736183
- Hellström, Annelie; Familjen Hallwyl och dess betydelse för Ljusne, Projekt Vågen, Ljusne, 1996
- Gagge, Carl-Magnus & Karlsson, Jan; Rapport över dokumentation av byggnader i Ljusne och Ala, Söderala socken, Söderhamns kommun, Länsmuseet i Gävleborgs län, Gävle, 1983
- Hovanta, Elise; Ostkustbanan, Kursil - Ljusne - arkeologisk utredning - Ostkustbanan, sträckan Kursil - Ljusne, Söderala socken och Söderhamns stad, Hälsingland 1994, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 1997, serie: Internrapport 1997:27
- Jansson, Svea; Glimtar från Ljusne, Eget förlag, Fagersta, 1995
- Ljusne arbetarkommun; Ljusne arbetarkommun tjugu år, Gävle, 1927, LIBRIS-id 2783456
- Ljusne konsumtionsförening; Vår verksamhet 1941 - Ljusne Konusm - En återblick 1932–1942, (illustrerad), Stockholm, 1942, LIBRIS-id 2783457
- Ljusne kyrka och församling 50 år (1896–1946), Söderhamnskuriren, Söderhamn, 1946, LIBRIS-id 1401815
- Ljusne mekaniska verkstad; Fjäderhammare "Thor", Ljusne, 1898, LIBRIS-id 8506160
- Ljusneglimtar - tidningen för Ljusne samhälle - en levande kustbygd, årlig utgivning, 1992–, LIBRIS-id 2316146
- Läkarefrågan i Ljusne - Meddeladt af Anton Holmberg - Skrifvelse till K. Maj:t från Medicinalstyrelsen med hemställan att den genom k. brefvet den 29 juli 1876 åt läkaren i Ljusne distrikt medgifna tjänstårsberäkningsrätten måtte förklaras skola upphöra, Stockholm, 1900, LIBRIS-id 2886713
- Nordlander, Frans Oskar Severin; Några meddelanden från en nervfeberepidemi i Ljusne 1911–1912, Stockholm, 1912, LIBRIS-id 2938860
- Pihl, Carl Thorsten; Tal vid festen för de värnpligtige i Ljusne kyrka den 22 april 1906, Stockholm, 1906, LIBRIS-id 2966756
- Rothelius, Birger (1911–); Ljusne och Ljusneverken - en krönika, Lidingö, 1996, LIBRIS-id 2866656
- Törnros, Helge; Sågverks avd. 270 - Träindustris avd. 567, Ljusne 50 år 1917–1967, Söderhamn, 1967
- Wennstedt Edvinger, Britta (1960–); Samer på Kåtudden i Järvsjön? - datering av en eventuell kåtatomt i Söderala sn, Hälsingland (Ljusne kapellförsamling), Arkeologicentrum i Skandinavien, Brunflo, 2005, ISBN 91-89640-14-4 (serie: Jämtarkeologi - 15), LIBRIS-id 9952092
- Willborg, Anders Gustaf; Människor jag mött och platser jag minns - Anders Gustaf Willborgs dokumentation om sin tid som lärare i Ljusne från år 1904 till 1948, Kustbyarnas bygdeforskare, Ljusne, 1999
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
