Lofta socken

Från Wikipedia
Lofta socken
Socken
Lofta kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Härad Norra Tjusts härad
Koordinater 57°56′11″N 16°27′48″Ö / 57.93639°N 16.46333°Ö / 57.93639; 16.46333
Kyrkby Lofta
Area 113 km²[1]
Folkmängd 529 (2000)[2]
Befolkningstäthet 4,7 invånare/km²
Geonames 8127777
Sockenkod 0837

Lofta socken i Småland ingick i Norra Tjusts härad, ingår sedan 1971 i Västerviks kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Lofta distrikt.

Socknens areal är 113,13 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 529 invånare[2]. Kyrkbyn Lofta med sockenkyrkan Lofta kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Lofta socken har medeltida ursprung. 1609 utbröts Loftahammars socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lofta församling och för de borgerliga frågorna till Lofta landskommun. 1931 utbröts en del av församlingen och landskommunen till Överums församling och landskommun (hemmanen Överum, Rivenäs och Olserum samt lägenheten Järnvägstomtem 2). Landskommunen inkorporerades 1952 i Gamleby landskommun, som 1971 uppgick i Västerviks kommun[2] 1974 överföres jordeboksenheten Stäket till Gamleby socken (församling). Samtidigt överfördes till Västerviks församling det så kallade Norrlandet: jordeboksenheterna Segersgärde, Hälgsjö, Vålningebo, Sandebo, Gnällebo, Stuverum, Strömmen, Piperskärrskogen, Hagaberg, Lugnet, Ekdalen, Piperskärr, Tistedalen, Norrlandet, Gröndalen, Grantorpet, Vitudden, Ekvik, Rutsberg och Norrlandshage.

1 januari 2016 inrättades distriktet Lofta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Norra Tjusts härad. De indelta soldaterna tillhörde Andra livgrenadjärregementet, Tjusts kompani. De sexton indelta båtsmännen tillhörde Tjusts båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och natur

Lofta socken ligger nordost om Gamleby innanför Gudingefjärden och med sydöstra halvön Norrlandet söder om denna och norr om Gamlebyviken. Socknen är ett kustlandskap där bördiga slättområden omväxlar med bergiga skogspartier och med en innerskärgård med några öar. [5][6][1] De största insjöarna är Ryven som delas med Överums socken, Borgsjön som delas med Västra Eds socken och Dynestadsjön som delas med Gamleby socken.

Det finns två naturreservat i socknen: Segersgärde och Kvarntorpet som delas med Gamleby socken ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Bergholmen är ett kommunalt naturreservat.

Det har funnits hela sex sätesgårdar i socknen: Åkerholms säteri,[7][8] Överums bruk,[9] Nygårds säteri,[10][11] Vinö säteri,[12][13] Ottinge säteri[14][15] och Hasselby säteri.[16][17]

Gästgiverier fanns i Vida[18][19] och Fästad.[20]

Socknen genomkorsas av europaväg 22, från vilken länsväg 213 leder österut från Björnsholm mot Loftahammar. Riksväg 35 leder från Björnsholm mot nordväst.

Geografiska avgränsningar

I nordost avgränsas socknen av fjärden Syrsan. I öster ligger de små fjärdarna Bårlösen samt Bergholmsfjärden. Dessa båda avskiljs av Strömsholmen, över vilken länsväg 213 går. En bro leder från Strömsholmen österut över sundet mellan Bårlösen och Bergholmsfjärden. I sydost ligger den stora fjärden Gudingen.

Administrativt avgränsas Lofta socken i öster av Loftahammars socken. I nordost och norr ligger Västra Eds socken och i väster ligger Överums socken.

I sydväst avgränsas församlingen av Gamleby socken och längst i söder av Västerviks församling.

I Gudingens södra del, mellan Norrlandet (Västerviks församling) och Vidö (Loftahammars socken) ligger "tresockenmötet" Lofta-Västervik-Loftahammar.

Bland de större öarna inom socknen återfinns Stora Rätö, Lilla Rätö, Förö och Långö.

Fornlämningar

Kända från socknen är 15 hällristningar och ett flertal gravrösen från bronsåldern samt mer än ett dussin gravfält med domarringar och sex fornborgar från järnåldern. Även kända är två runristningar och en borglämning vid sjön Ryvens norra strand.[5][6][21][22]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 2 087 1810 till 3 296 1880 varefter den med någon variation minskade till 1 170 1970. Därefter mer än halverades befolkningen till följd av de administrativa förändringar som beskrivs ovan till 565 1980 och minskade ytterligare till 537 1990.[23]

Namnet

Namnet (1333 Loptho) kommer från kyrkbyn. Namnet är troligen baserat på ordet loft,'övervåning, upphöjning' syftande på höjden där kyrkan ligger. Alternativt har föreslagit tolkningen att ordet är taget från Loftaån, som dock inte går nära kyrkplatsen.[24]

Personer med anknytning till socknen

Levande

Döda

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lofta socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Lofta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Tjusts båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Åkerholm i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Åkerholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Öfverum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Nygård i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Nygård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Vinö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Winö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Ottinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Ottinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  16. ^ Hasselby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Hasselby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Vida i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Lofta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Fästad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lofta socken
  22. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lofta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  23. ^ Folkmängd 1810-1890 Lofta i Kalmar län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 3/8 2016)
  24. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 libris
  • Socknen i mitt hjärta : Lofta socken / Ivan Svanström 1974. libris

Externa länkar

v • r
Socknar i Norra Tjusts härad i Småland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lofta_socken&oldid=42298112”