Lombardiska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lombardiska
lombard, lumbaart, lombart
Talas iItalien Italien
Schweiz Schweiz
RegionEuropa
Antal talare3 500 000[1]
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Officiell status
Officiellt språk iLombardiet Lombardiet
Språkkoder
ISO 639-3lmo
Lombard language situation map.svg
Karta över regioner där lombardiska talas i.

Lombardiska (på lombardiska lombard, lumbaart, lombart) är en dialektgrupp eller samling av språkvarianter som talas i huvudsak i norra Italien (mestadels i Lombardiet och i angränsande områden) och södra Schweiz (Ticino och Graubünden). Lombardiska tillhör den gallo-romanska gruppen av de romanska språken.[2].

De två huvudsakliga varianterna västlombardiska och östlombardiska uppvisar stora skillnader och de går inte alltid att ömsesidigt förstå.[3] Tidigare har man enbart talat dialekt, men idag talar nästan alla även italienska eller franska. Lombardiskan har en starkare ställning i Schweiz än i Italien. Litteratur på lombardiska finns sedan gammalt. En ordbok i fem större volymer finns, men den har liten spridning. Många som talar lombardiska talar italienska med främlingar.

Herrens bön på lombardiska, i Milans dialekt, i Pater Noster kyrka, Jerusalem.
Talad lombardiska

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Bilabial Labiodental Dental Alveolar Postalveolar Palatal Velar
Nasal m n ɲ
Klusil p | b t | d k | g
Affrikat ʧ | ʤ sk | zg
Frikativ f | v s | z ʃ | ʒ
Tremulant r
Approximant l j w

Källa:[3]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Central Bakre
Sluten i | y u
Halvsluten e | ø o
Halvöppen ɛ ɔ
Öppen a

Källa:[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]