Lord Peter Wimsey

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lord Peter Wimsey eller till fulla namnet Lord Peter Death Bredon Wimsey, är en romanfigur i en serie detektivromaner och noveller av Dorothy Sayers. Lord Peter är något excentrisk och har brott som sin hobby. Han löser mysterier och mordgåtor med stor påhittighet, entusiasm och uppfinningsrikedom.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lord Peter, född 1890, är den yngre brodern till Gerald Christian, den 16:e hertigen av Denver, (Duke of Denver). Han har även en yngre syster, Lady Mary. Han är son till Mortimer Wimsey, den 15:e hertigen Denver och Honoria Lucasta Delagardie, dotter till Francis Delagardie of Bellingham Manor, Hants. Han gifte sig sedermera med Harriet Deborah Vane, (senare Lady Peter Wimsey) med vilken han fick tre söner.

Lord Peter har gått på privatskolan Eton och avslutade sina studier vid Oxford University (Balliol College) 1912. Han beskrevs av Sayers vara av medellängd, atletisk och smärt, med avlångt ansikte, grå ögon, halmfärgat hår och monokel. I andra sammanhang beskrivs han som kortvuxen. Dorothy Sayers skapade Lord Peter till något av en önskedröm: Rik, intelligent, artig, vaksam, underhållande, rolig, bildad, skarptänkt och känslig, alltid perfekt välklädd och med smak för det goda i livet. Han har likaså många talanger: är en skicklig diplomat, en begåvad detektiv, har känsla för konst och estetik, är en sensitiv och talangfull pianospelare, och kan även spela cricket, rida, och skjuta. Han samlar på förstahandsutgåvor av olika litterära och historiska skrifter, så kallade inkunabler. Han talar flera språk flytande, har ett utsökt sinne för humor och en god portion självironi. Lord Peter kör en lyxig fyrsitsig Daimler Double Six 1927 som han lekfullt har döpt till "Mrs. Merdle".

Dorothy Sayers skrev att när hon uppfann karaktären Lord Peter, var hon fattig och i mycket små omständigheter. Hon skrev i ”How I Came to Invent the Character of Lord Peter Wimsey” (Hur jag hittade på karaktären Lord Peter Wimsey),[1] att det roade och piggade upp henne att ge honom en stor inkomst och all tänkbar lyx.

Efter att ha varit vid fronten i första världskriget, där han tjänstgjorde som major, har Lord Peter drabbats av två personliga tragedier. Hans fästmö har lämnat honom och han fick granatchock, en fördröjd chockeffekt. Han plågades i flera månader av mardrömmar och hallucinationer. Hans trogna före detta armékamrat, sergeant Mervyn Bunter som blev Lord Peters betjänt efter kriget, vårdade honom på Denver, på släktgodset Bredon Hall, i Norfolk.

När han hämtat sig någorlunda, installerade Bunter Lord Peter i en lägenhet i London, en luxuös ungkarlsvåning på Piccadilly Street 110 A. Våningen, som hade ett gul-svart färgschema, med honungsfärgade Aubusson mattor, bibliotek med svarta bokhyllor, med venetiansk spegel ovanför den öppna eldstaden, Chesterfield soffor, bekväma fåtöljer och en svart piano, blev till Lord Peters högkvarter. Efter sitt tillfrisknande började Lord Peter intressera sig för kriminalgåtor. Åren 1920-30 löste han en del invecklade mordgåtor. Han hjälpte sin bror Gerald att bevisa sin oskuld efter att ha blivit orättvist anklagad för mordet på Lady Marys fästman (En sky av vittnen) och han rentvådde Harriet Vane, detektivromanförfattare, från anklagelsen att ha förgiftat sin älskare (Oskuld och arsenik). Lord Peters känslor för sin hobby är inte entydiga. Han har sina motsägelsefulla och ibland motsträviga känslor och tvivel kring tanken på att som hobby fånga kriminella element. Inte sällan får han en del inre strider att kämpa med när han väl lyckas.

Lord Peter Wimsey är inte någon ensamvarg, utan har många samarbetspartners och löser sina uppdrag med hjälp av många olika medhjälpare. Han har löst de flesta mordgåtorna i nära samarbete med Scotland Yard-detektiven Charles Parker, som också har blivit hans bästa vän. Förutom Parker har han en egen detektivbyrå och även Bunter är nära engagerad i de olika mysterierna.

Romanerna är fyllda av kulturhistoriska och litterära antydningar, samtidigt som de är skrivna på ett både underhållande och spännande sätt, med en skarpsinnig psykologisk insikt om människonaturen. De kan betraktas inte enbart som detektivromaner utan även som skönlitteratur.

Lord Peter Wimsey spelades av Ian Carmichael i flera populära brittiska TV-serier i början på 1970-talet.

Böcker och noveller om Lord Peter Wimsey[redigera | redigera wikitext]

  • The Wimsey Papers (1939–49 – publicerad av Sayers i The Spectator)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Barbara Reynolds - Dorothy L. Sayers: Her Life and Soul

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bo Lundin: Spårhundar, spioner och spännande personer, 1993