Lorensbergs Cirkus

Version från den 11 maj 2014 kl. 14.03 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (→‎Referenser: mallat ref.)
Lorensbergs Cirkus 1963, sedd från Engelbrektsgatan.

Lorensbergs Cirkus uppfördes i ett hörn av Lorensbergsparken 1884 på initiativ av landeriets dåvarande ägare och källarmästare på Lorensberg, Gustaf Lundstedt. Cirkusen startades tillsammans med den tyske cirkusdirektören Gotthold Schumann.

Historia

Cirkustomten nr 90 i 12:e roten, 26:e kvarteret Stegeborg,[1] var ett cirka 4 500 kvadratmeter[2] stort område som till en början uteslutande användes för cirkusändamål. Här uppfördes Göteborgs första fasta cirkusbyggnad. Själva cirkusen var byggd i trä, men stallet av sten. Kostnaden uppgick till 40 000 kronor.

Bland andra gästspelade Cirkus Orlando, störst i Sverige. I april 1898 spelade Cirkus du Nord på Lorensberg och då inträffade en spektakulär dödsolycka. Tragedin skulle ge upphov både till en svensk och en dansk biofilm; "Dödsritten under cirkuskupolen" respektive "Dödsspring fra cirkuskupolen" båda 1912. Huvudperson var den italienska dressören Corradini som lät hissa sig 15 meter upp i cirkuskupolen, sittande på den ståtliga vallacken Blondin. På en liten plattform utförde hästen en sorts dans som avslutades med ett fyrverkeri över manegen. En afton tog hästen ett steg utanför plattformen som omedelbart kapsejsade. Både Blondin och Corradiniomkom.

Den 9 januari 1900 brann cirkusbyggnaden ner (det var Cirkus Bergman som prövade att torka ett tält inne i cirkusbyggnaden). På grund av att hela våren var fullbokad ville man snabbt få till stånd en ny byggnad. Den 16 mars godkändes ritningarna till en ny träbyggnad och i slutet av februari stod grunden klar. Byggmästaren Herman Dähn lyckades därefter få färdig Lorensbergs nya cirkus på bara 26 dagar, och den 21 mars[3] kunde cirkus Ed. Wulff ha sin premiär. Från att enbart ha använts till cirkus utvidgades snart repertoaren till allehanda offentliga nöjen, som idrott, teater och revyer. Sista cirkusföreställningen i Lorensberg blev Cirkus Scott, den 28 september 1969.

De sista åren på 1960-talet hade cirkusen ett korttidskontrakt, och den 24 november 1969 revs den smutsgröna byggnaden. Idag finns ett parkeringshus på tomten.

Cirkusverksamheten i Göteborg övergick därefter till att cirkusarna fick ta med egna cirkustält. Staden upplät för detta en plats vid sydvästra hörnet av Heden (vid hörnet av Södra vägen och Engelbrektsgatan), där cirkusverksamhet fortfarande är tillåten, endast några hundra meter bort från den tidigare cirkusbyggnaden.

Några exempel på framträdanden

Även politiker höll möten på Cirkus som till exempel Hjalmar Branting och Per-Albin Hansson.

Referenser

Noter

  1. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  2. ^ eniro.se: Mät sträcka
  3. ^ I Myggans vänkrets, s. 29 anger 28 februari som invigningsdatum.
  4. ^ [a b] Teaterliv i Göteborg, Åke Pettersson, Tre Böcker, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-102-0, s. 102f
  5. ^ På bio i Göteborg : westerns, deckare och science-fiction, Hans Sidén, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 ISBN 91-7029-120-9, s. 112ff
  6. ^ Håwis Göteborg, Sören Skarback, Warne Förlag, Sävedalen 2005 ISBN 91-86425-78-1, s. 124f
  • Ericson, Uno (1984). I Myggans vänkrets. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 27ff. Libris 7235603. ISBN 91-29-56875-7 
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Libris 504662 
  • Strandner, Lennart; Wall, Bengt (2008). Lorensbergs cirkus 1884-1969 : och andra maneger i Göteborg. Cirkusakademiens cirkulära småskrifter, 0281-4935 ; 30. Klädesholmen: Sagt & gjort. Libris 11283474. ISBN 978-91-633-2217-4 

Externa länkar