Lotta Lotass

Från Wikipedia
Lotta Lotass
Lotta Lotass 2006.
Lotta Lotass 2006.
FöddBritt Inger Liselott Hellberg
28 februari 1964 (60 år)
Mockfjärd, Sverige Sverige
YrkeFörfattare, dramatiker, kulturskribent, litteraturvetare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam2000

Britt Inger Liselott ”Lotta” Lotass, ursprungligen Hellberg, född 28 februari 1964 i byn Borgsheden i Mockfjärds församling i Dalarna,[1][2][3] är en svensk författare, dramatiker, kulturskribent och litteraturvetare bosatt i Ljusnarsbergs kommun.[4]

Lotass är filosofie doktor i litteraturvetenskap sedan 2002, då hon disputerade vid Göteborgs universitet med en avhandling om Stig Dagerman. Hon invaldes i Svenska Akademien den 6 mars 2009 och tog sitt inträde den 20 december samma år. Lotass efterträdde juristen Sten Rudholm på stol nummer 1.

År 2017 berättade Lotass i en intervju i Borås Tidning att hon sedan november 2015 inte längre deltar i akademiens arbete på grund av att hon mött missnöjda reaktioner mot sitt ledamotskap och sina personliga egenskaper, samt att hon själv kände att hon saknade den sociala bildning som krävdes.[5][6]

År 2010 invaldes hon som ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Hon sitter även i redaktionen för Litteraturbanken.

Författarskap

Lotass debuterade som författare år 2000 och har sedan dess utgivit ett tiotal böcker, dramatik och hörspel samt publicerat texter på internet. Hennes författarskap karaktäriseras av "det outsagdas estetik", där läsaren bjuds in som medskapare till verken.[3]

Efter den förhållandevis traditionella debuten Kallkällan följde ett par prosaverk om teknologiska landvinningar och drömmen om att överskrida människans jordiska begränsningar, Aerodynamiska tal (2001) och Tredje flykthastigheten (2004). Däremellan kom Band II. Från Gabbro till Löväng (2003) som istället handlar om fantasins överskridande kraft, och senare Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet (2006) där moraliskt överskridande står i centrum.[3]

Som huvudverket i författarskapet räknas en trilogi av romanexperiment baserade på Immanuel Kants tre kritiker: Den vita jorden (2007), Den röda himlen (2008) och Den svarta solen (2009). Den vita jorden väckte uppseende för att verket består av 148 onumrerade och opaginerade sidor i en låda istället för mellan vanliga bokpärmar.[7]

Lotass har även uppmärksammats för sin med Samuel Beckett besläktade dramatik, bland andra Samlarna (2005) och Arkipelag (2007), samt publicerat en rad prosatexter på internet.[3]

Bibliografi

Priser och utmärkelser

Nomineringar

Fotnoter

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2002
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  3. ^ [a b c d] Arnald, Jan. ”Lotta Lotass”. De Aderton. Svenska Akademien. Arkiverad från originalet den 9 september 2011. https://web.archive.org/web/20110909060129/http://www.svenskaakademien.se/akademien/de_aderton/lotta_lotass. Läst 29 september 2011. 
  4. ^ Lotta Lotass. Stol nr 1. Svenska akademiens ledamöter 2010 (s. 7–10)
  5. ^ ”Lotta Lotass lämnade Svenska Akademien - för två år sedan”. Dagens Nyheter. 25 november 2017. https://www.dn.se/dnbok/lotta-lotass-lamnade-svenska-akademien-for-tva-ar-sedan/. 
  6. ^ ”Därför lämnade Lotta Lotass Svenska Akademien” (Digital). Borås Tidning. http://www.bt.se/kultur/darfor-lamnade-lotta-lotass-svenska-akademien/. Läst 25 november 2017. 
  7. ^ A

Externa länkar