Ludvig Douglas
Hans Excellens Ludvig Douglas | |
Tid i befattningen 1 juni 1895–13 oktober 1899 | |
Monark | Oscar II |
---|---|
Statsminister | Erik Gustaf Boström |
Företrädare | Carl Lewenhaupt |
Efterträdare | Alfred Lagerheim |
Tid i befattningen 1911–1916 | |
Monark | Gustaf V |
Företrädare | Fredrik von Essen |
Efterträdare | Otto Printzsköld |
Född | 24 november 1849 Zürich, Schweiz |
Död | 20 juli 1916 (66 år) Lysekil, Göteborgs och Bohus län |
Gravplats | Vreta klosters kyrka |
Nationalitet | Svensk |
Yrke | Greve Godsägare |
Ministär | Regeringen Boström I |
Ludvig Wilhelm August Douglas, född 24 november 1849 i Zürich, död 20 juli 1916 i Lysekil, var en svensk greve, riksmarskalk, utrikesminister, landshövding, godsägare samt konservativ politiker.
Biografi
Bakgrund och karriär
Douglas var son till Carl Israel Wilhelm Douglas (1824-98) och grevinnan Lovisa Katarina von Langenstein und Gondelsheim, morganatisk dotter till storhertig Ludvig I av Baden. Ludvig Douglas blev kammarherre hos kronprins Gustaf 1881 men blev tjänstfri från hovet 1888.[1]
Douglas, som på mödernet var släkt (halvsyssling) med Sveriges drottning Victoria, var protektionist och starkt tyskorienterad. Han avgick därför att han vägrade acceptera norrmännens rätt till "det rene flag" (den norska flaggan utan unionsmärke). Douglas tog sedan de norrländska skogsböndernas parti mot skogsbolagen och krävde lagstiftning till deras skydd.
Douglas vas landshövding i Uppsala län 1893-1895 och i Östergötlands län 1901-1912. Den 1 juni 1895 till 27 oktober 1899 var Douglas minister för utrikes ärenden.[2]
1896 blev Douglas ledamot av Lantbruksakademien och 1912 blev han hedersledamot .[3][4]
Utrikesminister
Den som fäste statsminister Boströms uppmärksamhet på Douglas var Boströms vän, den framstående unionshöken Oscar Alin. Det föranledde Boströms utnämning av Douglas som delade Alins unionspolitiska ståndpunkter. Douglas blev därefter av Alin övertalad att acceptera utnämningen. Under hans tid som chef för Utrikesdepartementet, tillsattes den tredje blandade unionskommittén som senare utgav utlåtandet att de svenska och norska ståndpunkterna var oförenliga. Han blev hårt åtgången av andrakammarvänstern och Bjørnstjerne Bjørnson för sin unionspolitik. Flaggkrisen som uppstod mellan Sverige och Norge under början av 1898 angående unionsmärkets borttagande i den norska flaggan ledde till att kung Oscar II vägrade sanktionera stortingets beslut. Kungen gav med sig dock efter hård norsk press och lät i det norska statsrådet december 1898 promulgera lagen. Douglas fick därefter nog och lämnade regeringen i oktober 1899. Boström tog därefter över som tillförordnad utrikesminister och vidtog de nödvändiga åtgärderna för flagglagens tillämpning.Som utrikesminister var Douglas även livligt verksam för den svenska utrikeshandeln och konsulatsväsendets utveckling.
Riksmarskalk
Som riksmarskalk var han aktiv i kulisserna gällande borggårdstalet och bondetåget 1914. Efter världskrigets utbrytande 1914 var han en av de drivande krafterna bakom aktivismen som ville ha svensk uppslutning på tysk sida, särskilt i syfte för att åstadkomma Finlands befrielse från det tsaristiska Ryssland.
Ludvig Douglas ligger begravd i Douglaska ättens gravkor i Vreta klosters kyrka.
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 21 januari 1898.[5]
- Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 1906.[6]
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1896.[1]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 1895.[1]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1892.[1]
- Kommendör med stora korset av Vasaorden, 2 juni 1906.[7]
- Riddare av Carl XIII:s orden, 28 januari 1904.[8]
Utländska utmärkelser
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden, senast 1905.[9][10]
- Storkorset med briljanter av Danska Dannebrogorden, tidigast 1910 och senast 1915.[6][11]
- Storkorset av Danska Dannebrogorden, 1897.[1][9]
- Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 1914.[1][6][11]
- Riddare av första klassen av Preussiska Röda örns orden, senast 1905.[9]
- Storkorset av Spanska Karl III:s orden, senast 1905.[9]
- Storkorset av Österrikiska Leopoldsorden, senast 1905.[9]
- Första klassen av Osmanska rikets Osmanié-orden, senast 1905.[9]
- Första klassen av Japanska Uppgående solens orden, senast 1905.[9]
- Första klassen av Thailändska Vita elefantens orden, senast 1905.[9]
- Kommendör av andra klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, senast 1905.[9]
- Riddare av andra klassen av Preussiska Kronorden, senast 1905.[9]
- Kommendör av första klassen av Luxemburgska Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden, senast 1905.[9]
Källor
- Svenskt Biografisk Lexikon
- Svenskt biografiskt handlexikon/(1906)
- Douglas, Ludvig Vilhelm August i Vem var det? (1944)
- Ludvig Douglas i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
- ^ [a b c d e f] Ludvig Douglas i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201, s. 59
- ^ Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 585
- ^ Kungl. Lantbruksakademien. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ [a b c] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Konung CARL den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ [a b c d e f g h i j k] Kungl. Svenska Hofstaterne. i Sveriges statskalender 1905
- ^ Kungl. Svenska hofstaterna. i Svensk rikskalender 1908
- ^ [a b] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 45
Företrädare: Adolf Ludvig Hamilton |
Landshövding i Uppsala län 1893–1895 |
Efterträdare: Per Johan Bråkenhielm |
Företrädare: Carl Lewenhaupt |
Sveriges utrikesminister 1895–1899 |
Efterträdare: Alfred Lagerheim |
Företrädare: Robert De la Gardie |
Landshövding i Östergötlands län 1901–1912 |
Efterträdare: Eric Trolle |
Företrädare: Fredrik von Essen |
Sveriges riksmarskalk 1911–1916 |
Efterträdare: Otto Printzsköld |
|
- Personer från Zürich
- Födda 1849
- Avlidna 1916
- Svenska grevar
- Landshövdingar i Uppsala län
- Landshövdingar i Östergötlands län
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare för Första kammarens protektionistiska parti
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare för Förenade högerpartiet
- Svenska riksmarskalkar
- Svenska kammarherrar
- Sveriges utrikesministrar
- Män
- Ledamöter av Lantbruksakademien
- Hedersledamöter av Kungliga Lantbruksakademien
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Mottagare av Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Kommendörer med stora korset av Vasaorden
- Riddare av Carl XIII:s orden
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden
- Storkorset med briljanter av Dannebrogorden
- Storkorset av Dannebrogorden
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Mottagare av Röda örns ordens första klass
- Storkorset av Karl III:s orden
- Mottagare av Österrikiska Leopoldsorden
- Mottagare av Osmanié-ordens första klass
- Mottagare av Uppgående solens orden
- Mottagare av Vita elefantens orden
- Kommendörer av andra klassen av Zähringer Löwenorden
- Mottagare av Preussiska Kronordens andra klass
- Mottagare av Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden
- Douglas (ätt nummer 19)