Ludvig Teodor Almqvist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ludvig Teodor Almqvist
Ludvig Almqvist.jpg
Född4 januari 1818[1]
GrännaSverige[1]
Död26 augusti 1884[1] (66 år)
Överselö församlingSverige[1]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, ämbetsman, jurist, domare
BefattningHäradshövding
Justitiesekreterare (1848–1853)
Sveriges civilminister (1856–1860)
Justitieråd i Högsta domstolen (1860–1867)[2]
Förstakammarledamot (1867–1869)[3]
Hovrättspresident för Svea hovrätt (1867–1870)[2]
Justitieråd i Högsta domstolen (1870–1879)[2]
Sveriges justitieminister (1879–1880)[2]
Justitieråd i Högsta domstolen (1880–1883)[2]
FöräldrarSven Johan Almqvist
SläktingarJohan Magnus Almqvist (syskon)[1]
UtmärkelserKommendör med stjärna av Sankt Olavs orden (1858)
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1860)
Kungliga Serafimerorden (1882)
Redigera Wikidata

Ludvig Teodor Almqvist, född 4 januari 1818 i Gränna, död 26 augusti 1884Algö gård på Selaön, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var son till kyrkoherden Sven Johan Almqvist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Almqvist blev 1835 student i Uppsala, 1846 assessor i Svea hovrätt, 1848 revisionssekreterare, 1853 häradshövding i Öster- och Västerrekarne, Daga, Åkers och Selebo härads domsaga och utsågs 1854 till justitieombudsmannens suppleant. 1856 köpte han gården Algö i Överselö.

Almqvist var civilminister i Louis De Geers första ministär 1856–1860 och ledamot av första kammaren 1867–1869, där han var vice talman 1867. Den 2 november 1860 tog Almqvist plats som ledamot i Högsta domstolen, blev 1867 president i Svea hovrätt och 1868 juris doktor; 1870 åter ledamot av högsta domstolen. Han var justitieminister i Louis De Geers andra ministär 1879–1880.

Almqvist blev 1857 hedersledamot av Lantbruksakademien och 1882 serafimerriddare. Han blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 5 maj 1860, samt var kommendör av storkorset av Sankt Olavs Orden.[4]

Han var sedan 1851 gift med Sophie Antoinette Eugénie Björkman. Hans dotter Carolina "Lina" Almqvist gifte sig med den senare statsministern Erik Gustaf Boström. Hans bror Johan Magnus Almqvist var teolog och politiker, bland annat som riksdagsman för prästeståndet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, kort författarnamn: N. Forssell, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712, läs online, läst: 19 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Ludvig T Almqvist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5712.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges och Norges stats-kalender för år 1869, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Wetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1868 s. 525

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska titlar
Företräddes av
Johan Fåhræus
 Sveriges civilminister
1856 – 1860
Efterträddes av
Gerhard Lagerstråle
Ny titel
 Första kammarens vice talman
1867
Efterträddes av
Olof Fåhræus
Företräddes av
Louis De Geer
 Sveriges justitieminister
1879 – 1880
Efterträddes av
Nils von Steyern
Juridiska titlar
Företräddes av
Gustaf Sparre
 President för Svea hovrätt
1867–1870
Efterträddes av
Louis De Geer