Ludwig Herzer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ludwig Herzer (pseudonym för Ludwig Herzl), född 18 mars 1872 i Wien, död 17 april 1939 i Sankt Gallen, var en österrikisk läkare och librettist.

Herzer bedrev medicinstudier vid universitetet i Wien vilket ledde fram till en yrkeskarriär som gynekolog. Vid sidan av arbetet skrev han libretton till operetter, i samarbete med kompositörer som Edmund Eysler, Franz Lehár och Robert Stolz. Herzer arbetade även tillsammans med andra väletablerade librettister som Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda. Herzer skrev även dramer och texter för andra konstformer men merparten av hans arbete avsåg operetter.

I samband med Anschluss, anslutningen av Österrike till Det tredje riket, valde Herzer, som var jude, att fly till Schweiz 1938. Året efter avled han i landsflykt.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Herzer är författare, själv eller i samarbete med andra, till följande verk:

  • Gräfin Fifi. Operett i tre akter; 1913
  • Das Zimmer der Pompadour. Operett i en akt; 1915
  • Die goldene Tochter. Operett i tre akter; 1916
  • Der Aushilfsgatte. Operett i tre akter; 1917
  • Der dunkle Schatz. Operett i tre akter; 1918
  • Die Siegerin, ej tonsatt operett, omkring 1920
  • Morphium. En nocturne i fyra akter; 1921
  • Hallo Tommy!. Operett i tre akter; omkring 1925
  • Lady X.... Operett i tre akter 1927
  • Cagliostro in Wien. Operett i tre akter; 1927.
  • Friederike. Operett i tre akter; 1928
  • Leendets land. Operett i tre akter; 1929
  • Schön ist die Welt. Operett i tre akter; 1930
  • Das Lied des Liebe. Operett i tre akter; 1931
  • Katharina. Balladtext; 1932
  • Brautnacht. Komedi i tre akter 1932
  • Venus in Seide. Operett i tre akter; 1932
  • Der Prinz von Schiras. Operett i tre akter; 1934.
  • Eva im Pelz. Operett i tre akter; 1935
  • Verzeih', daß ich Dich lieb' ... Musikaliskt lustspel i tre akter; 1937

Källor[redigera | redigera wikitext]

Artikeln är en översättning av artikeln på tyskspråkiga wikipedia. Där anges följande litteratur:

  • Harry Zohn: Ich bin ein Sohn der deutschen Sprache nur. Jüdisches Erbe in der österreichischen Literatur. Amalthea, Wien 1986, S. 225, ISBN 3-85002-210-2.
  • Felix Czeike: Historisches Lexikon Wien, Band 3. Kremayr & Scheriau, Wien 1994, S. 382, ISBN 3-218-00547-7.
    (hier offensichtlich irrtümlicher Eintrag als "Ludwig Herzek")