Aleksandr Lukasjenko

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lukasjenko)
Aliaksandr Lukašenko
Александр Лукашенко
Aliaksandr Lukašenka
Аляксандр Лукашэнка


Lukasjenko april 2023.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
20 juli 1994
Premiärminister Vjatjaslaŭ Kebitj
Michail Tjyhir
Sjarhej Linh
Uladzimir Jarmosjyn
Henadz Navitski
Sergej Sidorskij
Michail Mjasnikovitj
Andrej Kobjakov
Sergej Rumas
Företrädare Mjetjyslaŭ Hryb
(Högsta sovjet ordförande)

Ordförande i Unionsstatens högsta statsråd
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
26 januari 2000
Företrädare Ämbetet etablerades

Född Aljaksandr Ryhoravitj Lukasjenko
30 augusti 1954 (69 år)
Sovjetunionen Kopys, Belarusiska SSR, Sovjetunionen
(idag Belarus)
Nationalitet Belarus Belarusisk
Politiskt parti Sovjetunionens kommunistiska parti (till 1991)
Kommunister för demokrati (1991–1992)
Obunden (1992–idag)
Religion Ateist
Maka Galina Zjelnerovitj
(1975–idag)
(Halina Zjaŭnjarovitj)
Barn Viktor Lukasjenko, född 28 november 1975 (48 år)
(Viktar Lukasjenka)
Dmitrij Lukasjenko, född 23 mars 1980 (43 år)
(Dzmitryj Lukasjenka)
Nikolaj Lukasjenko, född 31 augusti 2004 (19 år)
(Mikalaj Lukasjenka)
Militärtjänst
I tjänst för Sovjetunionen Sovjetunionen
Belarus Belarus
Försvarsgren Sovjet gränstrupper
Belarusisk krigsmakt
Tjänstetid 1975–1977
1980–1982
1994–idag
Grad Belarus marskalk

Aljaksandr Ryhoravitj Lukasjenko,[a] född 31 augusti 1954 i Kopys, Vitsebsk oblast, Vitryska SSR i Sovjetunionen, är Belarus president sedan 20 juli 1994.[1] Före sin politiska karriär var Lukasjenko officer i militären och chef på olika fabriker och jordbruk (sovchos). Under sina första två mandatperioder omstrukturerade Lukasjenko den belarusiska ekonomin genom att introducera ekonomisk integration med den Ryska federationen och bygga upp band med ledare från forna Sovjetunionen. Lukasjenko har vunnit alla sina omval, val som vissa organisationer och stater i västvärlden anser vara uppgjorda på förhand.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år och bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Lukasjenko föddes 1954 i byn Kopys i dåvarande Vitryska SSR. I officiella dokument uppgavs Lukasjenko tidigare som född den 30 augusti, vilket senare ändrades till den 31 augusti. Hans mor kom in till sjukhuset på kvällen den 30 augusti, men födde honom inte förrän efter midnatt. De administrativa oriktigheterna förklarades av att ingen nedtecknat tiden för nedkomsten utan enbart tiden då modern ankom till förlossningskliniken.[3]

Lukasjenko var son till Ekaterina Trofimovna Lukashenko (1924–2015), som i sin tur var dotter till ukrainskbördige Trokhym Ivanovich Lukashenko. Han växte upp faderlös.[4]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Lukasjenko tog examen vid universitetet i Mogilev år 1975 och vid den vitryska jordbruksakademin 1985, där han också var ledare för den lokala Komsomol-avdelningen. Åren 19751977 och 19801982[förtydliga] tjänstgjorde han i fronttrupperna i KGB och i den sovjetiska armén.[5] Efter sin armétjänst arbetade han som kolchoschef och i kommunistpartiets ekonomiska styrelser.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1990 blev han inröstad i det belarusiska parlamentet. Den 20 juli 1994, efter två valomgångar där Lukasjenko erhöll 80,1 procent i den andra omgången, valdes han till Belarus 3:e president.[6]

Lukasjenko har tidigare motsatt sig korruptionen hos nomenklaturan i landets kommunistparti och därefter har Lukasjenkos politiska bas blivit en partilös organisation av supportrar huvudsakligen från landsbygden. Trots detta har stödtrupperna stora likheter med ett traditionellt sovjetkommunistiskt parti med bland annat personkult av Lukasjenko och auktoritär toppstyrning.

Ett år efter sitt tillträde som president lät Lukasjenko år 1995 utöka sina befogenheter genom en hårt kritiserad folkomröstning till att kunna upplösa parlamentet. Följande år lät han genomföra en om möjligt än mer kritiserad folkomröstning, där han lät bryta protester bland parlamentsledamöterna med vapenmakt, som innebar att han ersatte Högsta Sovjet med ett tvåkammarparlament efter rysk modell. Han hade valts till president 1994 och nästa val skulle därmed ske 1999, men sköts genom den nya konstitutionen upp till 2001. Han omvaldes 9 september 2001 med 75,65 % av rösterna. Valet har blivit ifrågasatt av utländska observatörer på grund av trakasserier mot oppositionen, kontroll av media och påstått manipulerad rösträkning. År 2004 lät han genom ytterligare en folkomröstning avskaffa begränsningen att presidenter endast kunde sitta i två mandatperioder för att kunna ställa upp i valet 2006. Han vann sedan valet med 82,6% av rösterna.

Lukasjenko är överbefälhavare i den belarusiska försvarsmakten, han leder även säkerhetsrådet i Belarus.

Brott mot mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Mord och påtvingade försvinnanden[redigera | redigera wikitext]

Den 7 maj 1999 försvann oppositionspolitikern Juri Zakharanka och den 16 september samma år försvann hans vän, politikern Viktar Hantjar, som också var regimkritiker. Även deras affärspartner Anatol Krasoŭski försvann. Dessa försvinnanden skedde efter att president Lukasjenka beordrade den belarusiska säkerhetstjänsten att göra sig av med landets politiska opposition och samtliga tre förmodas ha blivit mördade av staten.[7] I december 2019 publicerade Deutsche Welle en dokumentärfilm där Juri Harauski, en tidigare medlem av en specialenhet vid det belarusiska inrikesministeriet med öknamnet "mördartruppen", bekräftade att det var hans enhet som hade kidnappat och mördat Zakharanka, och att de senare gjorde samma sak med Hantjar och Krasoŭski.[8]

Den 6 april 2000 avled Hienadź Karpienka, oppositionspolitiker och trolig presidentkandidat, efter att ha insjuknat under mystiska omständigheter.

Förtryck av journalister[redigera | redigera wikitext]

Den 7 juli 2000 försvann journalisten Dzmitri Zavadski, som förmodas ha blivit mördad av belarusisk underrättelsetjänst på order av Lukasjenko.[9]

Den 4 januari 2021 rapporterade Europeiska unionen att nya bevis, inklusive dokument och ljudinspelningar, har visat att belarusisk underrättelsetjänst planerade att mörda flera belarusiska regimkritiker utomlands.[10] I en ljudfil, som påstås vara en inspelning från ett avlyssnat möte år 2012, diskuterar Vadzim Zaytsaŭ, dåvarande ordförande för KGB i Belarus, en mordplott med två officerare från KGB:s Alpha Group, en elitenhet för bekämpning av terrorism. Översatt från ryska säger en av rösterna i inspelningen: "Vi placerar [en bomb] och så vidare så att den där jävla råttan äntligen sprängs i bitar, benen åt ett håll, armarna åt ett annat. Om det ser ut som om han dog av naturliga skäl så kommer folk inte fatta budskapet.”[11] Förutom att plantera en bomb diskuterade de också om de skulle förgifta Sjeremet.[12] Sjeremet var en belarusisk journalist som var känd för sin kritik mot makthavare. Han mördades i Ukraina år 2016.[13]

Den 23 maj 2021 gav Lukasjenko order om att kapa ett internationellt passagerarflygplan, Ryanair Flight 4978, där regimkritikern Raman Pratasevitj var ombord. Belarusiska militärplan tvingade planet att nödlanda på Minsks internationella flygplats, varpå Pratasevitj greps.[14]

År 2022 hade Belarus flest fängslade journalister i Europa efter Turkiet.[15] Sedan 2020 har över 600 journalister blivit frihetsberövade i Belarus och 300 har tvingats fly landet.[16]

Förtryck av homosexuella[redigera | redigera wikitext]

År 2012 offentliggjorde Tysklands utrikesminister och den första öppet homosexuella ministern i landet, Guido Westerwelle, att Tyskland återkallade sin ambassadör från Minsk. Westerwelle anklagade även Lukasjenko för att vara diktator.[17] I belarusisk TV svarade Lukasjenko: "Han ropar om diktatur... När jag hörde det, tänkte jag: hellre diktator än bög".[18][19] År 2023 höll Lukasjenko tal till nationen i belarusisk statlig TV och förklarade att han "förlåter lesbiska kvinnor, men gaymän är avskyvärda."[20]

Lukasjenko har förbjudit priderörelsen i Belarus.[21] Människor som deltar i pride-parader arresteras och misshandlas av belarusisk polis.[22][23][24]

Antisemitism[redigera | redigera wikitext]

Lukasjenko har blivit anklagad för antisemitism. Under en direktsändning på statlig radio 2007 adresserade han det "bedrövliga tillståndet i staden Babrujsk" och sa: "Detta är en judisk stad, och judarna bryr sig inte om den plats de bor på. De har förvandlat Babrujsk till en svinstia... Jag var där och såg det själv... Jag uppmanar judar som har pengar att komma tillbaka till Babrujsk."[25] Från att ha utgjort omkring hälften av stadens befolkning år 1939, fanns det år 1999 endast drygt 1000 judar kvar i Babrujsk efter att 90% av judarna i Belarus mördades under förintelsen och majoriteten av de överlevande utvandrade på 1990-talet.[26][27] Många belarusiska medborgare som har sökt asyl i bland annat Sverige är judar som inte vågar bo i Belarus på grund av tilltagande antisemitism.[28]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Lukasjenko tillsammans med yngsta sonen Nikolaj. Hans äldsta son Viktor kan ses i bakgrunden.

Lukasjenko gifte sig med Galina Zhelnerovich 1975. I äktenskapet föddes två söner, Viktor (född 1975) och Dmitry (född 1980).[29]

År 2004 föddes Lukasjenkos tredje son, Nikolaj, vilket aldrig bekräftats av den belarusiska regeringen.[30]

Lukasjenko har beskrivit sig själv som ortodox ateist.[31] Han spelar ishockey två gånger i veckan.[när?]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ belarusiska: Аляксанд(а)р Рыгоравіч Лукашэнка, IPA: [alʲakˈsand(a)r rɨˈɣɔravʲit͡ʂ lukaˈʂɛnka]; ryska: Александр Григорьевич Лукашенко, tr. Aleksandr Grigoryevich Lukashenko, IPA: [ɐlʲɪkˈsandr ɡrʲɪˈɡorʲjɪvʲɪtɕ lʊkɐˈʂɛnkə].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Belarus - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/belarus/. Läst 8 augusti 2021. 
  2. ^ Observers deplore Belarus vote BBC News, 18 oktober 2004
  3. ^ ”БелаПАН. БелаПАН выяснил, почему изменилась дата рождения Александра Лукашенко” (på ryska). belapan.com. Arkiverad från originalet den 12 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210612003234/http://belapan.com/archive/2010/09/01/407760/. Läst 8 augusti 2021. 
  4. ^ ”В Минск из Канады летит троюродный племянник Лукашенко :: Хартия'97 :: Новости :: 15/08/2003”. web.archive.org. 31 juli 2008. Arkiverad från originalet den 31 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080731100026/http://www.charter97.org/rus/news/2003/08/15/rodstvennik. Läst 8 augusti 2021. 
  5. ^ ”President Visits New Swimming Complex in Minsk”. President of the Republic of Belarus. 20 september 2007. Arkiverad från originalet den 30 november 2012. https://archive.is/20121130162456/http://www.president.gov.by/en/press35803.html. Läst 13 oktober 2007. 
  6. ^ Country Studies Belarus – Prelude to Independence. Library of Congress. Retrieved 21 March 2007.
  7. ^ ”16 Years of Silence: Enforced Disappearances in Belarus Must Be Investigated”. web.archive.org. 21 september 2017. Arkiverad från originalet den 21 september 2017. https://web.archive.org/web/20170921193101/http://blog.amnestyusa.org/europe/16-years-of-silence-enforced-disappearances-in-belarus-must-be-investigated/. Läst 9 augusti 2023. 
  8. ^ ”Belarus: How death squads targeted opposition politicians”. Deutsche Welle. 16 December 2019. https://www.dw.com/en/belarus-how-death-squads-targeted-opposition-politicians/a-51685204. 
  9. ^ ”21 Years Since Abduction of Dzmitry Zavadski | baj.media” (på engelska). baj.by. https://baj.by/en/content/21-years-abduction-dzmitry-zavadski. Läst 9 augusti 2023. 
  10. ^ ”[Investigation Exclusive: Lukashenko plotted murders in Germany”] (på engelska). EUobserver. 4 januari 2021. https://euobserver.com/world/150486. Läst 9 augusti 2023. 
  11. ^ ”Avslöjande: Lukasjenka bakom mordet på journalist”. Global Bar Magazine. 5 januari 2021. https://globalbar.se/2021/01/avslojande-lukasjenka-bakom-mordet-pa-journalist/. Läst 16 augusti 2023. 
  12. ^ ”Exclusive: Lukashenko plotted murders in Germany”. web.archive.org. 13 januari 2021. Arkiverad från originalet den 13 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210113121946/https://euobserver.com/foreign/150486. Läst 9 augusti 2023. 
  13. ^ ”Journalist mördad i centrala Kiev”. Sydsvenskan. 20 juli 2016. https://www.sydsvenskan.se/2016-07-20/journalist-mordad-i-centrala-kiev. Läst 16 augusti 2023. 
  14. ^ ”Lukasjenko kapade flygplan för att gripa journalist | Journalisten”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/nyheter/lukasjenko-kapade-flygplan-att-gripa-journalist. Läst 9 augusti 2023. 
  15. ^ ”Rapport: Rekordmånga hot mot journalister i Europa”. www.europaportalen.se. https://www.europaportalen.se/2023/03/rapport-rekordmanga-hot-mot-journalister-i-europa. Läst 16 augusti 2023. 
  16. ^ ”Belarus journalister i exil – Belarus journalister i exil”. https://www.reportrarutangranser.se/belarus-journalister-i-exil/se/. Läst 16 augusti 2023. 
  17. ^ Foto: Sergej Grits/AP. ””Hellre diktator än gay””. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/20277/hellre-diktator-an-gay/. Läst 16 augusti 2023. 
  18. ^ ”Hellre diktator än bög”. Sveriges Radio. 6 mars 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5000862. Läst 16 augusti 2023. 
  19. ^ AFP (4 mars 2012). ”Lukasjenko: Hellre diktator än gay”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/7f8a23ad-21db-3585-98c7-8f1485d3fcd8/lukasjenko-hellre-diktator-an-gay. Läst 16 augusti 2023. 
  20. ^ ”Lukasjenka: ”Förlåter lesbiska tjejer – gaymän är avskyvärda””. www.expressen.se. 2 april 2023. https://www.expressen.se/tv/nyheter/lukasjenka-forlater-lesbiska-tjejer-gayman-ar-avskyvarda/. Läst 16 augusti 2023. 
  21. ^ United Nations High Commissioner for Refugees. ”Refworld | Belarusian police disperse gay-pride parade” (på engelska). Refworld. https://www.refworld.org/docid/4bfcfb35c.html. Läst 16 augusti 2023. 
  22. ^ B. T. L. Staff (20 maj 2010). ”Belarus bans gay pride, police beat defiant marchers” (på amerikansk engelska). Pride Source. https://pridesource.com/article/41496/. Läst 16 augusti 2023. 
  23. ^ ”Belarus police break up gay pride march” (på engelska). Reuters. 15 maj 2010. https://www.reuters.com/article/us-belarus-gay-parade-idUSTRE64E1W820100515. Läst 16 augusti 2023. 
  24. ^ ”Belarus: Amnesty International calls on the authorities to respect LGBT rights” (på engelska). Amnesty International. 14 maj 2010. https://www.amnesty.org/en/documents/eur49/005/2010/en/. Läst 16 augusti 2023. 
  25. ^ ”Belarus president attacks Jews - Israel News, Ynetnews”. web.archive.org. 20 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071020040806/http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-3461548,00.html. Läst 2 augusti 2023. 
  26. ^ ”Jewish Heritage Research Group in Belarus”. web.archive.org. 2 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181002103123/http://www.jhrgbelarus.org/AboutBelarus_articles.php. Läst 2 augusti 2023. 
  27. ^ ”Belarus”. European Jewish Congress. https://eurojewcong.org/communities/belarus/. Läst 7 november 2022. 
  28. ^ ”Mänskliga rättigheter i Vitryssland (Motion 2005/06:U214 av Cecilia Wigström m.fl. (fp))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/manskliga-rattigheter-i-vitryssland_gt02u214/. Läst 23 november 2023. 
  29. ^ ”Кто живет в бывшем доме Лукашенко”. The Village Беларусь. 2 november 2019. https://www.the-village.me/village/city/news-city/278317-kto-zhivet-v-byvshem-dome-lukashenko. Läst 8 augusti 2021. 
  30. ^ ”Belarus squirms as son accompanies dictator to meetings” (på engelska). the Guardian. 5 april 2009. http://www.theguardian.com/world/2009/apr/06/belarus-nikolai-lukashenko. Läst 8 augusti 2021. 
  31. ^ ”Belarus president visits Vatican” (på brittisk engelska). 27 april 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/8021513.stm. Läst 8 augusti 2021. 
  32. ^ ”А.Г. Лукашенко награжден орденом Хосе Марти. 5 Сентября 2000.”. web.archive.org. 27 september 2007. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927005335/http://www.newsvm.com/articles/2000/09/05/prez.html. Läst 8 augusti 2021. 
  33. ^ ”Президент России”. web.archive.org. 14 juli 2014. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714230237/http://archive.kremlin.ru/text/news/2001/04/136690.shtml. Läst 8 augusti 2021. 
  34. ^ ”OCCRP Lists Ghani Among 'Most Corrupt' People of 2021”. Tolo News. 28 december 2021. https://tolonews.com/index.php/afghanistan-176072. Läst 18 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Mjetjyslaŭ Hryb
Högsta sovjets ordförande
 Belarus president
20 juli 1994–
Sittande