Luleå, Piteå och Haparanda valkrets

Från Wikipedia

Luleå, Piteå och Haparanda valkrets var en egen valkrets med ett mandat i andra kammaren från extravalet 1887 till valet 1893. Valkretsen, som utgjordes av städerna Luleå, Piteå och Haparanda men inte den omgivande landsbygden, avskaffades vid valet 1896 då Piteå fördes till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets medan de två andra städerna bildade Luleå och Haparanda valkrets.

Riksdagsmän[redigera | redigera wikitext]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

1887 (vår)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1887 (vår): Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Oskar Burman (frihandlare) 15 100,0
Antal giltiga röster 15
Kasserade röster 1
Totalt 16

Valet hölls den 16 april 1887.[1] Valkretsen hade 7 191 invånare den 31 december 1885, varav 711 eller 9,9 % var valberättigade. 505 personer deltog i valet av 16 elektorer som sedan förrättade det slutgiltiga valet, ett valdeltagande på 71,0%. Av dessa 16 elektorer deltog samtliga vid valet av riksdagsman.[2]

1887 (september)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1887 (september): Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Karl Husberg (frihandlare) 196 62,0
  Oskar Burman[3] (frihandlare) 61 19,3 80,7
  Otto Mauritz Holm[3] (protektionist) 59 18,7
Antal giltiga röster 316
Kasserade röster 0
Totalt 316

Valet hölls den 7 september 1887.[3] Valkretsen hade 7 255 invånare den 31 december 1886, varav 579 eller 8,0 % var valberättigade. 316 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 54,6 %.[4]

1890 (första valet)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1890: Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Karl Husberg (frihandlare) 102 98,0 36,0
  Oskar Burman[3] (frihandlare) 1 1,0 18,3
  Otto Mauritz Holm[3] (protektionist) 1 1,0 17,7
Antal giltiga röster 104
Kasserade röster 0
Totalt 104

Valet hölls den 26 augusti 1890.[3] Valkretsen hade 8 563 invånare den 31 december 1889, varav 701 eller 9,4 % var valberättigade. 104 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 14,8 %.[5]

Den valde riksdagsmannen Karl Husberg avsade sig mandatet då han samtidigt blivit vald till första kammaren för Västerbottens läns valkrets.[5]

1890 (andra valet)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1890: Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Magnus Alsterlund (moderat frih.) 138 54,3
  Johan Håkansson[6] (frihandlare) 74 29,1
  Henrik Sundström[6] (protektionist) 37 14,6
  Otto Mauritz Holm[6] (protektionist) 4 1,6
  Karl Sätterlund[3] 1 0,4
Antal giltiga röster 254
Kasserade röster 0
Totalt 254

Detta var ett fyllnadsval som hölls efter Karl Husberg för perioden till 1891 års riksdags öppnande.[6]

Valet hölls den 28 oktober 1890.[3] Valkretsen hade 8 563 invånare den 31 december 1889, varav 785 eller 9,2 % var valberättigade. 254 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 32,4.[7]

1890 (tredje valet)[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1890: Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Magnus Alsterlund (moderat frih.) 222 54,8
  Johan Håkansson[3] (frihandlare) 131 32,4
  Henrik Sundström[3] (protektionist) 49 12,1
  Karl Sätterlund[3] 3 0,7
Antal giltiga röster 405
Kasserade röster 1
Totalt 406

Den valde riksdagsmannen i det första valet hade avsagt sitt mandat på grund av inval till första kammaren, vilket ledde till ett nytt val.[5]

Valet hölls den 4 november 1890.[3] Valkretsen hade 8 563 invånare den 31 december 1889, varav 804 eller 9,4 % var valberättigade. 406 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 50,5 %.[5]

1893[redigera | redigera wikitext]

Andrakammarvalet i Sverige 1893: Luleå, Piteå och Haparanda städers valkrets
Kandidat Röster
Antal +− %
  Magnus Alsterlund (högerfrihandlare) 103 81,1 26,3
  Abraham Trysén[8] (protektionist) 23 18,1
  Övriga kandidater 1 0,8
Antal giltiga röster 127
Kasserade röster 1
Totalt 128

Valet hölls den 12 september 1893.[8] Valkretsen hade 9 547 invånare den 31 december 1892, varav 695 eller 7,3 % var valberättigade. 128 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 18,4 %.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387–389

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norrbottens-Kuriren den 19 april 1887
  2. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1885–1887 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sida 48 i pdf:en (Läst 20 januari 2019)
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Norrbottens-Kuriren den 4 november 1890.
  4. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1885–1887 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sida 57 i pdf:en (Läst 20 januari 2019)
  5. ^ [a b c d] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1888–1890 Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 33 (Läst 8 april 2016)
  6. ^ [a b c d] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 30 oktober 1890.
  7. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1888–1890 Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 26 (Läst 20 januari 2019)
  8. ^ [a b] Östgöta Correspondenten den 13 september 1893.
  9. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1891–1893 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 35 (Läst 8 april 2016)