Luleå domkyrkoförsamling

Från Wikipedia
Luleå domkyrkoförsamling
Församling
LandSverige
KommunLuleå kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad18 augusti 1667
 av del avNederluleå församling
UtbrutetÖrnäsets församling (1962)
InförlivatÖrnäsets församling (2011)
Medlemmar27 898 (64 %) ()[2]
Folkmängd43 925 ()[2]
Upphov tillLuleå domkyrkodistrikt
Karta
Luleå domkyrkoförsamlings läge i Norrbottens län.
Luleå domkyrkoförsamlings läge
i Norrbottens län.
Luleå domkyrkoförsamlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°34′58″N 22°08′56″Ö / 65.582777777778°N 22.148944444444°Ö / 65.582777777778; 22.148944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258000 (–)
258001 (–)
258002 (–)
Pastoratskod110604
KyrkoarkivSE/HLA/1010117
Redigera Wikidata

Luleå domkyrkoförsamling är en församling i Lule kontrakt i Luleå stift. Församlingen, som är både till medlemsantal och folkmängd stiftets största församling, ligger i Luleå kommun i Norrbottens län och utgör ett eget pastorat.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 18 augusti 1667 som Luleå stadsförsamling genom utbrytning av Luleå stad ur Luleå församling, som samtidigt bytte namn till Luleå landsförsamling. Församlingen har senare även kallats bara Luleå församling och efter 1904 även Luleå domkyrkoförsamling, som 1962 blev den fastställda benämningen.[3]

Församlingens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes lägenheten Ön (också kallad Stadsön) i alla hänseenden till Nederluleå från staden; lägenheten hade tidigare tillhört Luleå stads donationsjord, och i vissa hänseenden tillhört Nederluleå. Samtidigt överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) i alla hänseenden till Luleå stadsförsamling från Nederluleå församling. Före 1893 hade Stadsön kyrkoskrivits i Nederluleå, betalat de kyrkliga och borgerliga kommunala avgälderna dels till landet och dels till staden samt räknats i administrativt och judiciellt hänseende till Nederluleå tingslag, förutom att civila rättsärenden rörande jorden handlades vid Luleå stads rådhusrätt.[4]
  • 1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes till Luleå stadsförsamling från Nederluleå församling hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen från Luleå till Nederluleå.[4]
  • 1933 - Enligt beslut den 31 mars 1932 överfördes till Luleå domkyrkoförsamling från Nederluleå församling vissa områden med 2 189 invånare, däribland Svartöstadens municipalsamhälle med 1 081 invånare och den så kallade Skurholmsstaden, med en areal av 4,92 km², varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning vissa obebodda skiften med en areal av 0,86 km², varav allt land.[5][6]
  • 1959 - Till Luleå domkyrkoförsamling överfördes från Nederluleå församling ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 km², varav 25,95 km² land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från Luleå domkyrkoförsamling till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 km², varav allt land.[7]

Luleå domkyrkoförsamling delades 1 januari 1962 genom utbrytning av Örnäsets församling med 17 052 invånare och omfattande en landareal av 40,00 km².[8] Den kvarvarande delen av Luleå domkyrkoförsamling hade 14 523 invånare den 31 december 1961.[9]

Den 1 januari 2011 gick Örnäsets församling åter upp i denna församling.

Pastorat[redigera | redigera wikitext]

Församlingen var till 1 maj 1888 annexförsamling i pastoratet Luleå landsförsamling (från 1831 benämnd Nederluleå) och Luleå stadsförsamling som till 1693 även omfattade Jokkmokks församling. Från 1 maj 1888 utgör församlingen ett eget pastorat.[3]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Luleå domkyrkoförsamling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 37,00 km², varav 36,10 km² land.[10] Den 1 januari 1952 omfattade församlingen en areal av 41,06 km², varav 40,16 km² land.[11] Dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[10][11] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 baserade på nya kartor (ekonomiska kartan i skala 1:10 000) samt områdesöverföringar omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 71,53 km², varav 56,94 km² land.[7] Luleå domkyrkoförsamling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 27,8 km², varav 16,9 km² land.[12]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Luleå domkyrkoförsamling 1805–2015[13][14][15][16][17][18][19]
ÅrFolkmängd
1805
  
947
1810
  
873
1820
  
1 028
1830
  
1 064
1840
  
1 139
1850
  
1 257
1860
  
1 516
1870
  
1 905
1880
  
3 120
1890
  
4 755
1900
  
9 484
1910
  
8 959
1920
  
10 545
1930
  
11 336
1935
  
13 509
1940
  
13 948
1945
  
17 134
1950
  
22 646
1955
  
27 767
1960
  
30 488
1965
  
17 129
1970
  
20 323
1975
  
18 777
1980
  
15 383
1985
  
14 952
1990
  
16 212
1995
  
17 854
2000
  
18 260
2005
  
18 262
2010
  
41 650
2015
  
43 183
Anm: Örnäsets församling utbruten 1962 och åter införlivad 2011.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Series pastorum[redigera | redigera wikitext]

Luleå domkyrkoförsamlings första kyrkoherde var Otto August Wester, som utnämndes 22 januari 1887 och tillträdde sin post 1 maj 1888. Kyrkoherden har från 1 januari 1904 även titeln domprost och rollen som vice ordförande i Luleå stifts domkapitel.[20]

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1888–1911 Otto August Wester 1852–1911 Utnämnd 22 januari 1887, tillträdde 1 maj 1888[20]
1913–1941 John Hanson[21] 1877–1941
1942–1959 Sam Perman 1892–1959
1959–1966 Stig Hellsten 1913–1999
1966–1980 Olaus Brännström 1919–2008
1980–1990 Nils Andersson[22] 1930–?
1991–2013 Lennart Edquist[23] 1942–?
2007–2013 Peder Jonson Tillträdde 1 augusti 2007[24]
2013– Charlott Rehnman 1963– Utnämnd 28 maj 2013, tillträdde 1 september 2013[25][26]

Domkyrkoorganister[redigera | redigera wikitext]

Period Namn Levnadstid Övrigt
1703-1706 Johan Planck -1706 Organist och notarie.
1707 Petter Wenström Organist.
1709-1717 Zackris Andersson Rödström 1688-1725 Organist.[27]
1736–1781 Johan Beckman 1706-1781[28] Organist och kantor.
1784-1799 Olof Markström Organist och kantor.[29]
–1762 Augustin Renstedt
1928–1965 Gösta Harlin
1964–1968 Bengt Sterner 1911–1990
1976–2001 Rolf Ericzon 1937–
Sedan 2001 Markus Wargh[30]

Klockare[redigera | redigera wikitext]

Period Namn Levnadstid Övrigt
1760–1787 Hans Bolin Klockare.[29]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läst: 23 juli 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ [a b] ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 72-73. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 105-106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1932. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1933. sid. 34 & 37. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1932.pdf. Läst 1 maj 2018 
  7. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 1 maj 2018 
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 65. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1961. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1962. sid. 32 & 35. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngden%20inom%20administrativa%20omr%c3%a5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%c3%a4ngden-inom-administrativa-omr%c3%a5den-1961.pdf. Läst 1 maj 2018 
  10. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6* & 125. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 1 maj 2018 
  11. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 444. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 1 maj 2018  Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 1 maj 2018. 
  14. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 1 maj 2018 
  15. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 1 maj 2018. 
  16. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 1 maj 2018. 
  17. ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 1 maj 2018 
  18. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  19. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 1 maj 2018. 
  20. ^ [a b] ”Luleå stad” ( PDF). Härnösands Stifts Herdaminne av L. Bygdén; Blästas Geneologi Hemsida. sid. 122-125. Arkiverad från originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315015912/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/luleastad.pdf. Läst 6 april 2018. 
  21. ^ Hanson, John i Vem var det? (1944)
  22. ^ Svenska kyrkan. i Sveriges statskalender 1984
  23. ^ Edquist, B A Lennart i Vem är det 1993
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Norrländska Socialdemokraten. 30 april 2007. Arkiverad från originalet den 2 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180502064942/http://www.nsd.se/nyheter/peder-jonsson-blir-ny-domprost-3551218.aspx. Läst 1 maj 2018. 
  25. ^ ”Charlott Rehnman blir stiftets första kvinnliga domprost”. Sveriges Radio. 28 maj 2013. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5547899. Läst 1 maj 2018. 
  26. ^ ”Pionjär som domprost i Luleå”. Norrbottens-Kuriren. 2 september 2013. http://www.kuriren.nu/nyheter/pionjar-som-domprost-i-lulea-6928710.aspx. Läst 1 maj 2018. 
  27. ^ LULEÅ STAD ÅREN 1690-1780 av Constantinus Lindfors
  28. ^ Luleå domkyrkoförsamling (BD) C:3 (1781-1809) Sida: 5
  29. ^ [a b] Luleå domkyrkoförsamling (BD) LIa:2 (1755-1805)
  30. ^ Gometz, Lotta (24 november 2001). ”"Saxofonen blir som ett med orgeln"”. Västerviks-Tidningen. 

https://www.doria.fi/xmlui/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


v • r
Luleå kommun i Norrbottens län
DistriktLuleå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Anmärkningar
v • r
Pastorat och församlingar i Lule kontrakt i Luleå stift
Bodens pastorat
–
–
–
–
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Luleå_domkyrkoförsamling&oldid=52035674”