Lulesamiska naturobjekt på kartorna
Lulesamiska naturobjekt på kartorna redovisar betydelsen av ortnamnsefterled och adjektiv i namn på naturobjekt, som används på kartor i lulesamiska områden, som de definierats av Lantmäteriet.[1]
Lulesamiska tecken[redigera | redigera wikitext]
Det lulesamiska alfabetet har två tecken som inte finns i det svenska alfabetet, Á och Ŋ (ng-ljud), markerat med gult i nedanstående figur.[2] Det lulesamiska området sträcker sig in i Norge och där följer man samma lulesamiska ortografi med undantaget att den norska motsvarigheten till bokstaven Ä får användas.
| Lulesamiska alfabetet | |||||||||||||||||||||||
| A | Á | B | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | Ŋ | O | P | R | S | T | U | V | Å | Ä |
| a | á | b | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | ŋ | o | p | r | s | t | u | v | å | ä |
| Bokstäver i svenska alfabetet som saknas | Alternativa tecken | ||||||||||||||||||||||
| C | Q | W | X | Y | Z | Ö | Norge | Æ | æ | Sverige | Ä | ä | |||||||||||
Kartor[redigera | redigera wikitext]
De tre kartorna visar en del av västra Padjelanta (Badjelánnda) i tre olika ortografier.
-
Generalstabskartan västra Padjelanta 1890 -
Fjällkartan västra Padjelanta 1968 -
Fjällkartan västra Padjelanta 2001
Lulesamiska naturnamnsefterled[redigera | redigera wikitext]
Tabellen visar de vanligaste naturnamnsefterleden på berg, sjöar, vattendrag och andra naturobjekt i det lulesamiska området.[3] Många av exemplen i tabellen har egna artiklar med länk till Topografiska kartan.
| Svenska | Lulesamiska | Exempel |
|---|---|---|
| Berg | ||
| Klippbrant | bákte | Vielggisbákte |
| Fjällsluttning | buollda | Láŋjekbuollda |
| Kalt lågfjäll | duottar | Duottar |
| Spetsig fjälltopp, brant högfjäll | gájsse | Darregájsse |
| Sidoberg till högre berg | huornnasj[4] | Huornnasj |
| Terrass, avsats i fjällsida | låpptå | Gierdolåpptå |
| Fjällutlöpare | njunjes[4] | Njunjes |
| Skoglös bergknalle | nulppe[4] | Vállenulppe |
| Litet runt berg | oajvásj | Nuortoajvásj |
| Berg med rund kontur | oajvve | Rávdoajvve |
| Mindre fjällaxel | oálgásj | Oalgásj |
| Fjällaxel från större fjäll | oalgge | Ridoalgge |
| Fjälltopp | tjåhkkå | Guovddelistjåhkkå |
| Fjällrygg, ås | tjårro | Jågŋåtjårro |
| Litet fjäll | várásj | Ráhkovárásj |
| Fjällhöjd med god utsikt | várddo | Gálavárddo |
| Berg, fjäll | várre | Guovddelisvárre |
| Sjöar | ||
| Sjö | ávrre | Gieddávrre |
| hávrre | Sáluhávrre | |
| jávrre | Vásstenjávrre | |
| Sjöar | jávre | Mávgojávre |
| Liten sjö | jávrásj | Rástesjávrásj |
| Tjärnar, småsjöar | jávrátja | Guovdoajvejávrátja |
| Vik | luokta | Sierggaluokta |
| Vattendrag | ||
| Vadställe | gáláv | Härrágáláv |
| Vattenfall | gårttje | Stuormuorkkegårttje |
| Bäck, å | jåhkå | Hurrejåhkå |
| Liten bäck eller å | jågåsj | Radtjejågåsj |
| Vidare del av å eller älv | luoppal | Gásakluoppal |
| Åmynning, älvmynning | njálmme | Änonjálmme |
| Lugnvatten i älv | savon | Vuojatsavon |
| Näs där vattendrag möts | skájdde | Njunnjása Skájdde |
| Simställe för renar | vuojat | Vuojatädno |
| Å, älv | ädno | Miellädno |
| Övrigt | ||
| Stor myr | áhpe | Guorásjáhpe |
| Litet kärr, liten myr, videsnår | råhto | Lådderåhto |
| Åsrygg (t.ex. drumlin) | gielas | Gålokgielas |
| Rund sänka, grop | gåhpe | Oarjep Gierisgåhpe |
| Glaciär | jiegŋa | Ålmåjjiegŋa |
| Högslätt | láhko | Gássaláhko |
| Krök | måhkke | Radtjemåhkke |
| Udde, näs | njárgga | Biellonjárgga |
| Skred, lavin | rido | Ridoalgetjåhkkå |
| Säckformad inbuktning i fjällsida | skåhppe | Biernnaskåhppe |
| Ö, holme | suoloj | Stuorsuoloj |
| Berg utan branta sidor | tjavdda | Suoŋertjavdda |
| Landrygg, bergrygg | tjavelk | Sievgoktjavelk |
| Fjälldal, dalgång | vágge | Viejevágge |
| Riktning, storlek | ||
| Västra | alep | Alep Njoatsosjávrre |
| Västligare | alemus | |
| Högre | badje | Badjelánnda |
| Övre | bajep | Bajep Áhppojávrre |
| Nedre, lägre | vuolep | Vuolep Áhppojávrre |
| Mellersta | gasska | Gasska Njoatsosjávrre |
| Lång | guhkes | Guhkesvágge |
| 30 | gålmmålåhke[5] | Gålmmålåhkjávrátja |
| Östligare | lulemus | |
| Östra | lulep | Lulep Njoatsosjávrre |
| Norra | nuortap | Nuortap Slahpetjåhkkå |
| Södra | oarjep | Oarjep Slahpetjåhkkå |
| Stora | stuor, stuorra | Stuor Dijdder |
| Liten, lilla | unna | Unna Dijdder |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Minoritetsspråk”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Minoritetssprak/. Läst 23 januari 2020.
- ^ Ann-Christin Mattisson (1993). ”Samiska ortnamn på fjällkartorna”. LMV-Rapport (Lantmäteriet, Gävle) (19). ISSN 0280-5731. https://www.lantmateriet.se/contentassets/41a7acabed464c519755771a3b760b84/ortnamn-och-namnvard_nr3.pdf. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”Laponia:Landskapsbegrepp”. http://www.laponia.info/landskapet/landskapsbegrepp/.
- ^ [a b c] Korhonen, Olavi & Anderson, Hans (2010). SAMISKA ORTNAMN vid vägar och färdleder i Lule lappmark. Förlag Hans Anderson, Jokkmokk. ISBN 9789163373251
- ^ ”Counting in Lule Sami”. https://www.languagesandnumbers.com/how-to-count-in-lule-sami/en/smj/. Läst 10 februari 2020.