Lunds kommun

Från Wikipedia
Version från den 28 november 2017 kl. 07.36 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Den här artikeln handlar om den svenska kommunen. För den norska kommunen med samma namn, se Lunds kommun, Norge.
Lunds kommun
Kommun
Kristallen, det nya kommunhuset.
Kristallen, det nya kommunhuset.
Vapen för Lunds kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Läge 55°42′N 13°12′Ö / 55.700°N 13.200°Ö / 55.700; 13.200
Centralort Lund
Areal 439,91 km² (2015-01-01)[1]
202:a största (av 290)
 - land 427,07 km²
 - vatten 12,84 km²
 - storstadsområde 2 520,85 km²(2023[2])
Folkmängd 130 288 (2023-12-31)[2]
12:e största (av 290)
 - centralort 87 244 (2015-12-31)12:e största tätort (av 1 979)
 - storstadsområde 773 630 (2023[2])del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet 305,07 invånare/km²[2][1]
25:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 307 invånare/km²
Kommunstyrelsens
ordförande 		Anders Almgren (S)
Geonames 2693555
Kommunkod 1281
Tätortsgrad (%) 95 (2015)[3]
Antal anställda 10 875 (2014-11)[4]
Webbplats: www.lund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Lunds kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Kommunen ingår i Stormalmö och Öresundsregionen. Centralort är Lund.

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne och gränsar i öster till Sjöbo kommun, i sydöst till Skurups kommun, i sydväst till Svedala kommun och Staffanstorps kommun, i väster till Lomma kommun, i nordväst till Kävlinge kommun och i nordöst till Eslövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.

Administrativ historik

Socknar i nuvarande Lunds kommun.

Kommunens område motsvarar socknarna: Bonderup, Dalby, Genarp, Gödelöv, Hardeberga, Håstad, Hällestad, Igelösa, Lund, Lyngby, Norra Nöbbelöv, Odarslöv, Revinge, Silvåkra, Stora Råby, Stångby, Sankt Peter kloster, Södra Sandby, Vallkärra, Veberöd, Vomb, och Västra Hoby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Lunds stad som 1863 bildade en stadskommun.

1914 uppgick Sankt Peters Klosters landskommun i Lunds stad. Den 13 juni 1919 inrättades Veberöds municipalsamhälle i Veberöds landskommun och den 7 november 1941 inrättades Dalby municipalsamhälle i Dalby landskommun. 1944 uppgick Lunds landskommun till del och helt i Lunds stad.

Vid Kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Dalby (av Bonderup, Dalby och Hällestad), Genarp (av Genarp, Gödelöv och Lyngby), Södra Sandby (av Hardeberga, Revinge och Södra Sandby), Torn (av Håstad, Igelösa och Odarslöv, Norra Nöbbelöv, Stångby, Vallkärra och Västra Hoby) samt Veberöd (av Silvåkra, Veberöd och Vomb). Samtidigt uppgick Stora Råby landskommun i Lunds stad.

Vid årsskiftet 1954/1955 upplöstes Dalby municipalsamhälle och tre år senare, vid årsskiftet 1957/1958 upplöstes även Veberöds municipalsamhälle.

1967 införlivades Torns landskommun i Lunds stad. Lunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lunds stad. 1974 införlivades kommunerna Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds domsaga.[6]

Alternativa omfattningar av kommunen

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig så långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet

Pungmes, Lunds kommunfågel.

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes för Lunds stad 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Pungmesen är Lunds kommunfågel

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2016
År Invånare
1970
  
 69 073
1975
  
 76 284
1980
  
 78 487
1985
  
 82 015
1990
  
 87 681
1995
  
 96 557
2000
  
 98 948
2005
  
 102 257
2010
  
 110 488
2011
  
 111 666
2012
  
 112 950
2013
  
 114 291
2014
  
 115 968
2015
  
 116 834
2016
  
 118 542
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 27 170, eller 23,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 115 968 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 195, eller 17,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 100 402 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lunds kommun 115 968 personer. Av dessa var 21 770 personer (18,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Geografi

Inom kommunens gränser finns det stora åkerarealer med monokulturer på Lundaslätten och, främst i kommunens östra delar, stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt i Lunds kommun från 2016

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på följande distrikt[9]:

Tätorter

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Lund &&&&&&&&&&087235.&&&&&087 235 (del av)
2 Södra Sandby &&&&&&&&&&&06306.&&&&&06 306
3 Dalby &&&&&&&&&&&06302.&&&&&06 302
4 Veberöd &&&&&&&&&&&04850.&&&&&04 850
5 Genarp &&&&&&&&&&&02962.&&&&&02 962
6 Stångby &&&&&&&&&&&01943.&&&&&01 943
7 Torna Hällestad &&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
8 Revingeby &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
9 Vallkärra &&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412

En mindre del av tätorten Lund tillhör Staffanstorps kommun.

Kommunikationer

Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av E22. Genom kommunens västra del sträcker sig riksväg 16 i nord-sydlig riktning. Kommunens östra del genomkorsas av riksväg 11 i väst-östlig riktning. Denna förbinds med europavägen av länsväg 102 som tar av åt söder i Veberöd.

I Lund delar sig söderifrån Västkustbanan mot nordväst och Södra stambanan norrut. De trafikeras av SJ:s och Öresundstågs fjärrtåg samt Pågatågens lokal- och regionaltåg med stopp även i Stångby mot Höör och Hässleholm C samt Gunnesbo mot Helsingborg.

Politik

Mats Helmfrid (m) Lunds kommunstyrelses ordförande mellan 2006 och 2014.

Lund är ett starkt fäste för Liberalerna och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket.

Kommunpolitiken i Lunds stad präglades under lång tid av politisk samsyn och samregerande mellan de politiska blocken där såväl borgerliga som socialdemokratiska politiker gavs ledande befattningar i kommunen. I samband med kommunsammanslagningen 1974 och Vänsterpartiet kommunisternas inträde till kommunfullmäktige skärptes dock den politiska konflikten mellan blocken. Till följd av Centerpartiets stora valframgång blev lektorn Gösta Lindeberg den första ordföranden för kommunstyrelsen efter sammanslagningen. De borgerliga partierna styrde fram till 1988. Mellan 1982 och 1985 styrdes kommunen dock i minoritet då det nyligen invalda Miljöpartiet inte ville binda sig till något block och var tungan på vågen.[11]

Den politiska majoriteten i kommunen har sedan 1980-talet ofta växlat. Efter valet 1988 tog Socialdemokraterna makten tillsammans med V och Mp. Vid valet 1991 skiftade makten tillbaka till de borgerliga för att 1994 återvända till Socialdemokraterna med samarbetspartier, för att sedan 1998 återigen växla till ett borgerligt styre. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och mellan 2006 och 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser.

I valet 2014 uppstod en otydlig situation i kommunfullmäktige när inget av de traditionella blocken fick majoritet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ valde att bilda ett rödgrönrosa samarbete.[12] Redan ett år senare på hösten 2015 valde dock Vänsterpartiet att lämna samarbetet p.g.a. oenighet om budgeten[13] och strax därefter hoppade även Feministiskt initiativ av.[14]

Kommunstyrelseordförande

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Hans Ingemanson 1971 1973 Moderaterna
  Gösta Lindeberg 1974 1976 Centerpartiet
  Sverker Oredsson 1977 1982 Folkpartiet
  Gun Hellsvik 1983 1988 Moderaterna
  Claes Göran Jönsson 1989 1991 Socialdemokraterna
  Annika Annerby Jansson 1991 1994 Moderaterna
  Lennart Prytz 1994 1998 Socialdemokraterna
  Christine Jönsson 1998 2002 Moderaterna
  Lennart Prytz 2002 2006 Socialdemokraterna
  Mats Helmfrid 2006 2014 Moderaterna
  Anders Almgren 2014 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Lunds kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPDVFISDKSFNLCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702471010
2471010
5190,1
447
197342715613
42715613
6592,3
5510
197662512913
62512913
6591,9
5114
19799238916
9238916
6590,5
4223
198272347519
72347519
6591,4
4124
1985622451018
622451018
6589,8
4322
198852185917
52185917
6586,5
4124
1991518649221
51864921
6587,0
4025
1994522648119
52264819
6586,6
3827
19986176138420
617638420
6582,34
4025
20027216312313
7216312313
6581,64
4025
2006418612510217
418651017
6583,00
3728
2010415913310218
4159331018
6584,11
4025
2014515925437213
5159543713
6584,74
3728
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2014

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 17 332 22,83 +0,91 15 +/−0
  Moderaterna 14 249 18,77 −9,27 13 -5
  Miljöpartiet de gröna 10 822 14,26 +1,28 9 +/−0
  Folkpartiet liberalerna 8 077 10,64 −2,79 7 −3
  Vänsterpartiet 5 646 7,44 +1,75 5 +1
  Sverigedemokraterna 5 525 7,28 +2,20 5 +2
FörNyaLund 4834 6,37 +6,37 4 +4
  Centerpartiet 3 557 4,69 +0,73 3 +/−0
  Feministiskt initiativ 2 750 3,62 +2,68 2 +2
  Kristdemokraterna 1 739 2,29 −0,64 2 +/−0
Demokratisk Vänster i Lund 0 0,00 −2,15 1 −1
Övriga partier 9 137 1,57 +1,12 0 +/−0
Totalt 75 906 100,00 +/−0 65 +/−0

Utbildning

Universitet

Kommunen är säte för Lunds universitet med därtill knutna institutioner såsom Lunds Tekniska Högskola.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 13 ytterligare gymnasieskolor: Consensum, Drottning Blankas Gymnasieskola, Humanus gymnasium, Jensen Gymnasium i Lund, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Lunds dans- och musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI Gymnasiet, Procivitas privata gymnasium, Realgymnasiet, Sveriges Ridgymnasium SRG och Thoren Innovation School.[15]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Lunds Europeiska vänorter.

Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lunds vänorter:[16]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ om Lunds rådhusrätt
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ Oredsson, Sverker (2012). Lunds historia - staden och omlandet, del 3. Modern tid 
  12. ^ ”Lunds nya ­styre är rödgrönrosa”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2014-10-23/lunds-nya-styre-ar-rodgronrosa. Läst 15 juni 2016. 
  13. ^ ”Rödgrönrosa koalitionen i Lund spricker”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2015-11-04/rodgronrosa-koalitionen-i-lund-spricker. Läst 15 juni 2016. 
  14. ^ ”Fi hoppar av röd-grön-rosa samarbetet i Lund”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/fi-hoppar-av-rod-gron-rosa-koalition-i-lund. Läst 16 juni 2016. 
  15. ^ Lunds kommuns webbplats (läst den 31 mars 2015)
  16. ^ ”Lunds vänorter och samarbetsavtal”. Lunds kommun. 28 juni 2013. http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Internationellt-arbete/Vanorter-och-samarbetsavtal/. Läst 6 februari 2014. 

Externa länkar

v • r
Lunds kommun i Skåne län
DistriktLunds kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Kommuner i Skåne län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lunds_kommun&oldid=42158721”