Luth & Roséns Elektriska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skylt på instrumentpanel i Avesta gamla kraftstation från 1898.

Luth & Roséns Elektriska AB var ett verkstadsföretag bildat 1885 med sin huvudsakliga verksamhet i Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arbetare vid Luth & Rosén, ca 1900.
Gjuteriet från 1906, ritat av Georg A Nilsson och Ivar Nyqvist.
Uddby kraftstation byggd 1898.

Luth & Rosén bildades 1885 i Stockholm av ingenjörerna John Luth och Ivar Rosén som Elektriska byrån Luth & Rosén. De flesta uppdrag man fick bestod i att installera elektrisk belysning i bostadshus och fabriker. Uppsvinget inom elektroindustrin i slutet av 1890-talet gjorde att firman ombildades 1891/1892 till Luth & Roséns Elektriska AB Ett år senare, 1893, startade man egen tillverkning av dynamomaskiner efter Siemens-Schuckerts konstruktioner.

År 1897 hade man en egen fabrik färdigbyggd i kvarteret Trumman vid RosenlundsgatanSödermalm. För att försörja fabrikslokalerna med elektricitet anlades Uddby kraftstation i Tyresö, varifrån en 20 kilometer lång elledning drogs till Södermalm. Under de följande åren fram till 1920-talet kom kvarteret bli i det närmaste fullbyggt av verkstäder tillhörande företaget; gjuteri, plåtslageri, maskinhall, kontorshus, ångpannehus, magasin, stall m.m. Tillverkningen bestod främst i elektriska och mekaniska maskiner på beställning. Från och med år 1900 kom hissar att bli en betydande del av produktionen och 1904 köptes den anrika Ludwigsbergs verkstad. Därifrån upptog man brandsprutor, kylmaskiner, luftkompressorer, pumpar och värmeradiatorer på tillverkningsprogrammet.

Krigsåren runt första världskriget kom att bli höjdpunkten i företagets historia, 1918 gjorde man en vinst på 2,7 miljoner kronor, hade över 500 anställda och bedrev en betydande tillverkning av elektriska driftmotorer, hissar, kranar, traverser m.m. Felaktiga investeringar gjorde dock att man redan ett år senare hade en förlust på 5,5 miljoner kronor. Luth & Rosén lyckades dock arbeta sig upp ur krisen och utvecklade en kuggväxelmotor som blev mycket efterfrågad. När detta blev kännbart började konkurrenten ASEA arbeta för ett uppköp, och 1930 övertogs aktiemajoriteten i bolaget. Vid denna tidpunkt fanns 1 500 anställda inom företaget. Luth & Rosén kvarstod som dotterbolag till 1940, då det inordnades i ASEA under namnet Stockholmsverken. Tillverkningen i fabriken på Södermalm lades slutligen ner 1968.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]