Lycke socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lycke socken
Socken
Lycke kyrka.jpg
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradInlands Södre härad
KommunKungälvs kommun
Bildadmedeltiden
Area37 kvadratkilometer
Karta
Lycke sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Lycke sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°52′31″N 11°43′14″E / 57.87527778°N 11.72055556°Ö / 57.87527778; 11.72055556
Koder, länkar
Sockenkod1573
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127825 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Lycke socken i Bohuslän ingick i Inlands Södre härad, ingår sedan 1971 i Kungälvs kommun och motsvarar från 2016 Lycke distrikt.

Socknens areal är 36,64 kvadratkilometer varav 36,52 land.[1] År 2000 fanns här 1 311 invånare.[2] Tätorten Tjuvkil, småorterna Bremnäs, Kulperöd och Kroken samt sockenkyrkan Lycke kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Lycke socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lycke församling och för de borgerliga frågorna bildades Lycke landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hermansby landskommun som 1971 uppgick i Kungälvs kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lycke, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Södre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Södra kompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Lycke socken ligger väster om Kungälv vid Västerhavet och omfattar förutom fastland även en skärgård och öarna kring Marstrand som Kråkerön, Instön och Älgön. Socknen består av dalgångsbygd mellan mindre och kala bergshöjder.[5][1][6]

I socknen finns tre naturreservat. Klåverön och Älgön ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Tofta är ett kommunalt naturreservat. Dessutom finns naturvårdsområdet Nordön.

En sätesgård var Tofta herrgård[7]

I Tjuvkilshuvud fanns förr ett gästgiveri.[8]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen varva några långrösen. Från järnåldern finns ett par gravfält och en fornborg.[5][9][10][6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen minskade från 1 011 till 893 mellan 1810 och 1820. Mellan 1830 och 1880 höll sig folkmängden någorlunda konstant strax över 1 000 personer med toppnoteringen 1 084 1850. Därefter sjönk befolkningen till 461 1960 varpå den vände uppåt igen till 1 064 1990.[11]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1354 Lykkia och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller lycka, 'inhägnat markstycke'.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lycke socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  4. ^ Adm historik för Lycke socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Tofta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  8. ^ Lycke i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lycke socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lycke socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Folkmängd 1810-1890 Lycke i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/6 2016)
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]