Lysekils kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lysekils kommun
Kommun
Lysekil kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Lysekils kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domkrets Uddevalla domkrets
Läge 58°17′0″N 11°26′0″Ö / 58.28333°N 11.43333°Ö / 58.28333; 11.43333
Centralort Lysekil
Areal 209,3 km² (2015-01-01)[1]
251:a största (av 290)
 - land 208,45 km²
 - vatten 0,85 km²
Folkmängd 14 603 (2018-03-31)[2]
161:a största (av 290)
Befolkningstäthet 70,06 invånare/km²[2][1]
78:e högsta (av 290)
GeoNames 2693300
Kommunkod 1484
Tätortsgrad (%) 76 (2015)[4]
Antal anställda 1 325 ()[3]
Lysekil Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.lysekil.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning
Den ursprungliga badanläggningen med Lysekil i bakgrunden.

Lysekils kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Lysekil.

Kommunen består dels av Stångenäset och dels av Skaftö. Lysekil ligger längst ut på Stångenäset vid inloppet till Gullmarsfjorden.

Lysekils kommun är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän invid Skagerrak och har Sotenäs kommun i nordväst, Munkedals kommun i nordost, Uddevalla kommun i sydost och Orusts kommun i söder, alla i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brastad, Bro, Lyse, Skaftö och en del av Morlanda socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn och i Morlanda socken dessutom Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner. I området fanns även från 1863 Lysekils köping som 1 april 1903 ombildades till Lysekils stad.

Grundsunds municipalsamhälle inrättades 29 januari 1886 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Slättens municipalsamhälle inrättades 6 oktober 1911 och upplöstes 1930, när området uppgick i Lysekils stad. Östersidans municipalsamhälle inrättades 30 augusti 1912 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Skaftö (av Bokenäs, Dragsmark, Fiskbäckskil, Grundsund och Skaftö) och Stångenäs (av Brastad och Bro) samtidigt som Lyse landskommun uppgick i Lysekils stad.

Lysekils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lysekils stad, Stångenäs landskommun och delar ur Skaftö landskommun (Skaftö församling, inklusive Grundsund och Fiskebäckskil).[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver.

Den dåvarande köpingen Lysekil antog den 6 december 1895 ett (ej fastställt) vapen med en delfin, vars blasonering löd en gyllene delfin i blått fält, där delfinen och den blå färgen syftar på ortens läge vid havet och fisket.

När sedan Lysekil blev stad år 1903 blev dock ej längre köpingens vapen använt, utan ett nytt vapen, det nuvarande, blev istället komponerat. Detta vapen fastställdes två år senare för staden av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.

Efter sammanslagningen 1971 kom det sig naturligt att detta vapen fortsatte att föras även av den nuvarande kommunen, inte minst då det ej fanns några andra vapenförande enheter inom dess område.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lysekils kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
13 766
1975
  
15 076
1980
  
15 037
1985
  
14 869
1990
  
15 197
1995
  
15 491
2000
  
14 848
2005
  
14 657
2010
  
14 521
2015
  
14 464
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Lysekils kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Öar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från Lysekil åt nordöst sträcker sig länsväg 162 som ansluter till E6 mellan Munkedal och Dingle. I höjd med den inre delen av Åbyfjorden avtar länsväg 171 åt väster och Kungshamn. Via bilfärjan Gullmarsleden över Gullmarsfjorden finns anknytning till riksväg 44 som sträcker sig österut mot Uddevalla.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Lysekils kommunhus

Efter valet 2006 fick Lysekils kommun borgerligt minoritetsstyre för första gången sedan 1920-talet. Den tidigare röda dominansen inom politiken hänger samman med att Lysekil med omnejd under hela 1900-talet har dominerats av industrinäring. Det finns dock en klar politisk skillnad mellan kommunens delar norr och söder om Gullmarn: På Stångenäset, med sina industrisamhällen, dominerar de socialistiska partierna. På Skaftö däremot finns en lång borgerlig tradition. Här har småföretagsamhet inom fiske, turism etc. präglat bygden. I sammanhanget kan nämnas att Kommunistiska partiet har sitt starkaste fäste i Lysekils kommun.

Efter valet 2014 styrs kommunen av en fyrpartikoalition i minoritet, bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet.[8]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Sven-Gunnar Gunnarsson
Förste vice ordförande
LP
Jeanette Jansson
Andre vice ordförande
M
Richard Åkerman

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Jan-Olof Johansson
Förste vice ordförande
L
Lars Björneld
Andre vice ordförande
LP
Ronald Rombrant

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Ricard Söderberg
LP
Ronny Hammargren
IT-nämnden
S
Christina Gustafson
C
Emanuel Bramfors
Byggnadsnämnden
S
Bo Göthesson
LP
Mikael Wennergren
Utbildningsnämnden
M
Kent Olsson
LP
Jeanette Janson
Valnämnden
Eivor Svensson
S
Göran Emanuelsson

Mandatfördelning i Lysekils kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPKPSDNYDLNUSköPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970123584
23584
4189,0
37
1973221675
221675
4190,8
356
1976121775
21775
4191,3
338
19791211576
21576
4190,5
2912
19821231457
23457
4190,4
3011
1985121113716
21376
4189,4
338
1988119323715
1932375
4185,7
3011
19911191122627
1922627
4186,4
3011
1994123222416
2322246
4187,2
2813
1998221222516
22122256
4179,58
2615
20022201211914
220294
4179,76
2417
2006172222916
17222296
4179,47
2318
2010114231212105
142322105
4181,93
2417
20142722371313
27223733
3183,07
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Den största industrin är Preemraff Lysekil, ett oljeraffinaderi beläget vid Brofjorden omkring 1,5 mil norr om Lysekil.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Rödblått styre på gång i Lysekil”. bohuslaningen.se. http://bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/1.3565928-rodblatt-styre-pa-gang-i-lysekil. Läst 25 april 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]