Lysekils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lysekils stad, Stångenäs landskommun och delar ur Skaftö landskommun (Skaftö församling, inklusive Grundsund och Fiskebäckskil).[5]
Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver.
Den dåvarande köpingen Lysekil antog den 6 december 1895 ett (ej fastställt) vapen med en delfin, vars blasonering löd en gyllene delfin i blått fält, där delfinen och den blå färgen syftar på ortens läge vid havet och fisket.
När sedan Lysekil blev stad år 1903 blev dock inte längre köpingens vapen använt, utan ett nytt vapen, det nuvarande, komponerades istället. Detta fastställdes två år senare för staden av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.
Efter sammanslagningen 1971 kom det sig naturligt att detta vapen fortsatte att föras även av den nuvarande kommunen, inte minst då det ej fanns några andra vapenförande enheter inom dess område.
Efter valet 2006 fick Lysekils kommun borgerligt minoritetsstyre för första gången sedan 1920-talet. Den tidigare röda dominansen inom politiken hänger samman med att Lysekil med omnejd under hela 1900-talet har dominerats av industrinäring. Det finns dock en klar politisk skillnad mellan kommunens delar norr och söder om Gullmarn: På Stångenäset, med sina industrisamhällen, dominerar de socialistiska partierna. På Skaftö däremot finns en lång borgerlig tradition. Här har småföretagsamhet inom fiske, turism etc. präglat bygden. I sammanhanget kan nämnas att Kommunistiska partiet har sitt starkaste fäste i Lysekils kommun.
Mandatperioden 2014-2018 styrdes kommunen av en fyrpartikoalition i minoritet bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet.[8] Efter valet 2018 valde Moderaterna att gå i opposition och Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet styr sedan dess vidare tillsammans med Miljöpartiet i minoritet.[9]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
