Mälarbanan
Mälarbanan kallas den järnväg som går norr om Mälaren från Stockholm C via Västerås C till Hovsta norr om Örebro C. Den anslutande sträckan Jädersbruk-Frövi räknas också till Mälarbanan.[3] Dubbelspår finns på sträckorna Stockholm C–Kolbäck, Valskog–Arboga, Ökna-Alväng samt Frövi-Hovsta-Örebro. Övriga sträckor är enkelspåriga.
Historia
Det som idag kallas Mälarbanan bestod ursprungligen av flera enskilda järnvägar, med undantag av den nybyggda sträckan mellan Arboga och Örebro (Jädersbruk-Hovsta).
1876 färdigställdes sträckan Tomteboda–Tillberga (norr om Västerås)–Köping av bolaget Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB). SWB förstatligades 1945.
Delen Köping-Arboga invigdes 1867 som Arboga-Köpings Järnväg. Sträckan Arboga-Frövi-Örebro byggdes klar redan 1857 av Köping-Hults Järnväg. Hela sträckan mellan Köping och Frövi kom 1897 att tillhöra TGOJ, vars banor införlivades med det statliga järnvägsnätet 1989.[4] Det genande avsnittet mellan Jädersbruk och Hovsta färdigställdes 1997 av Banverket.
Under perioden 1990–2001 byggdes Mälarbanan om till dubbelspår i en rakare och snabbare sträckning Kallhäll–Kolbäck. Sträckan Arboga–Örebro har nybyggts enkelspårigt (med ett 10 km långt mötesspår), klart 1997. Den sträckan har byggts endast för persontrafik och har branta backar (upp till 25‰), men där finns den gamla banan via Frövi kvar parallellt. Järnvägen har fått 250 km/h som teoretiskt möjlig toppfart längs delar av banan, i första hand Kungsängen-Västerås, något som i praktiken kommer att kunna utnyttjas först då ett nyare signalsystem införts och höghastighetståg satts i trafik.
Framtid
 |
Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
Sträckan mellan Tomteboda och Bålsta på Mälarbanan är idag hårt trafikerad eftersom det går pendeltåg där förutom regional- och fjärrtåg. Sträckan Tomteboda–Kallhäll planeras byggas ut till fyra spår.[5] Då kan fjärr- och regionaltåg fritt köra om pendeltåg, och kapaciteten och medelhastigheten ökar och förseningsrisken minskar. Utbyggnaden är en del av Trafiksatsning Stockholm. Kostnaden är 13,9 miljarder beräknat år 2013.
Barkarby–Kallhäll. På sträckan Barkarby–Kallhäll, som är den första etappen i projektet, färdigställdes utbyggnaden av fyrspår under 2016[6]. I projektet ingick även ombyggnad av stationerna vid Kallhäll, Barkarby och Jakobsberg.
Tomteboda–Barkarby. Sträckan mellan Tomteboda och Barkarby beräknas vara klar runt 2025[7]. En sträcka genom centrala Sundbyberg kommer byggas genom en tunnel[8] där byten kan ske direkt till tunnelbanan samt på gångavstånd, Tvärbanan. Denna tunnel blir ganska kostsam, och en del byggnader kommer att behöva rivas. Marken som tidigare använts av järnvägen planeras byggas om med byggnader och torg[9]. Förberedande arbeten för fyrspårsutbyggnad har påbörjats i Spånga[6].
Tunnlar
Längs Mälarbanan finns mellan Västerås resecentrum och Kallhälls pendeltågsstation åtta tunnlar: Ullbrotunneln 321 meter, Håbotunneln 411 meter, Svartvikstunneln 540 meter, Dalkarlstunneln 142 meter, Stäksundstunneln 123 meter, Stäkettunneln 422 meter, Trappebergstunneln 130 meter och Båghustunneln 565 meter.[10]
Bilder
-
-
Stäkettunneln (422 m), södra sidan -
Stäksundstunneln (123 m) -
Båghustunneln (564 m), norra sidan -
-
Gamla banvallen på Stäksön -
Nya sträckningen på Stäksön -
Öster om Kungsängen
Referenser
- ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
- ^ Trafikverket
- ^ ”Mälarbanan”. Banverket. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Jarnvagen/Undersida-1-Jarnvagen/12-Jarnvagen/Malarbanan.aspx. Läst 23 augusti 2009.
- ^ Järnvägsdata. Malung: Svenska Järnvägsklubben. 1992. ISBN 91-85098-71-X
- ^ Mälarbanan, Tomteboda–Kallhäll
- ^ [a b] ”Mälarbanan Tomteboda-Kallhäll – fjärde byggåret 2016”. Trafikverket. 14 december 2016. https://www.youtube.com/watch?v=IdIXvMDBbeg. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Informationsbroschyr från Trafikverket”. Trafikverket. 22 maj 2015. http://www.trafikverket.se/contentassets/e5e193ddbae1487e9bca06c2d039a539/a6_broschyr_vi_bygger_ut_malarbanan_maj_2014_webb.pdf.[död länk]
- ^ ”Informationsvideo från Trafikverket”. 22 maj 2015. https://www.youtube.com/watch?list=UUuqNJEScCHb5T3pdi5HdQlA&feature=player_detailpage&v=ab7RrTWlVBE#t=395.
- ^ ”Informationsblad från Sundbybergs Stad”. 22 maj 2015. https://www.sundbyberg.se/download/18.ff67aea13f999476c22a7b/1374586746739/Nytt-2-2013-03.pdf.
- ^ Järnväg.net: (Stockholm-) Karlberg-Enköping-Västerås-Arboga-Hovsta (-Örebro).
Vidare läsning
- Carlsson, Magnus (2001). Det regionala särintresset och staten : en studie av beslutsprocesserna kring Mälarbanan och Svealandsbanan 1983-1992. Uppsala studies in economic history, 0346-6493 ; 53. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 7427614. ISBN 91-554-4965-4
- Jauring, Elin (1994). Väg- och järnvägsprojektet E18/E20 och Mälarbanan Köping/Kungsör - Arboga - Örebro. Arbetsrapporter / Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, 0283-622X ; 81. Uppsala: Univ. Libris 1966633
- Mälarbanan : idéprogram till ett snabbtåg Eskilstuna/Örebro - Västerås - Stockholm. Västerås: Kommunen. 1985. Libris 906820
- Mälarbanan : erfarenheter från dem som var med från Banverket. Västerås: Östra banregionen, Banverket. 2001. Libris 9453388
- Wållström, Lennart; Rosander, Tom; Richardsson, Anders (1997). Mälarbanan - då och nu : en bok om att bygga en järnväg för 100 år sedan och i nutid. Västerås: Mälarbanans intressenter AB. Libris 2353374
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mälarbanan.- Trafikverket - Mälarbanan
- Banguide på Järnväg.net
- Tidtabeller på Resrobot Se tabellerna 57 och 111.
| |||||||||||