Människohandel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Människohandel av kvinnor i världen enligt womanstats.org

Människohandel, i Sverige ofta kallat trafficking, är en term definierad av FN som innebär rekrytering, transportering, överförande, husering av eller mottagande av vuxna människor genom användande av hot, våld eller andra former av tvång, kidnappning, bedrägeri, lurendrejeri eller genom att missbruka en maktposition/sårbarhet eller genom att ge betalning eller andra förmåner, för att uppnå kontroll över en annan person i utnyttjande syfte. Främst handlar det om tvångsarbete i prostitution, hushållsarbete eller industrier, men kan även handla om annan exploatering genom erbjudanden av bättre förhållanden. Huruvida någon ger sitt samtycke till detta är irrelevant om dessa kriterier uppfylls. All form av rekrytering, transportering, överförande, husering eller mottagande av barn (definierat som någon under 18) i exploateringssyfte räknas som trafficking, oavsett hur det går tillväga eller om tvång är inblandat.

Det är ofta en form av transnationell brottslighet. Flytten går ofta från utvecklingsländer till industriländer eller från landsbygd till stad. Då det rör sig om mörkertal så går det inte att ge en exakt siffra, men man uppskattar att det rör sig om mellan 0,6 och 4 miljoner människor som traffickeras varje år i världen. Offer för trafficking hamnar ofta i parallellsamhällen som är dolda för samhällets insyn, vilket försvårar ingripanden för offrens situation, och vilket leder till slavliknande förhållanden där offren berövas allt rättsligt skydd.[1]

Under påve Franciskus antog ledare för världsreligionerna 2014 en deklaration som definierar trafficking som modernt slaveri och som ett brott mot mänskligheten.[2]

Människohandel och liknande begrepp[redigera | redigera wikitext]

Slaveri har varit ett rättsinstitut i många länder, men är idag avskaffat i så gott som hela världen. Människohandel kan beskrivas som den moderna, illegala formen av slaveri.

Det finns tidvis en viss förvirring kring skillnaden mellan människohandel och människosmuggling. Trafficking innefattar ofta ett inslag av påtryckning, falska löften, ibland även våld och fysiskt eller psykiskt tvång mot personer som antingen aldrig samtyckt eller fått en förskönad bild av vistelsen i det andra landet. Vid statsgränserna möter människohandeln de svåraste hindren för vidare transport. Smuggling kan å andra sidan också omfatta migranter som har samtyckt till att transporteras till ett annat land.

Typer av människohandel[redigera | redigera wikitext]

Ofta erbjuds människor som lever under svåra förhållanden att få arbeta som inneboende hushållsarbetare hos välmående familjer. Då de kommit fram saknar de ofta uppehållstillstånd och vistas istället illegalt i det andra landet som svart arbetskraft, ofta utan myndigheternas vetskap. De omfattas då inte av några lagar och avtal på arbetsmarknaden och blir många gånger illa behandlade av sina arbetsgivare, då lönerna oftast är låga även om mat, bostad och kläder/arbetskläder/uniform är gratis. Svårigheter uppstår också om de vill lämna sin arbetsgivare, eller blir sjuka.

Det förekommer ibland handel med barn för adoption. Detta är något som seriösa adoptionsorganisationer försöker hindra, och det kan leda till att organisationer svartlistar ett helt land. Det finns uppgifter om att detta ska ha skett i Vietnam.[3]

Sexuell människohandel[redigera | redigera wikitext]

Ibland är människohandeln av sexuell natur. De drabbade har ofta erbjudits andra jobb men blir istället sexslavar. Olika aktörer mot sexuell människohandel förklarar problematiken på olika sätt. Till exempel betonar Unicef fattigdom som huvudskälet till varför personer blir offer för sexuell människohandel. ECPAT som arbetar mot barnsexhandel betonar snarare köparnas efterfrågan som den huvudsakliga drivkraften till handeln med människor.

Offren för den sexuella människohandeln får precis som vid slavhandeln löften om jobb i ett annat land, men saknar uppehållstillstånd och vistas illegalt. Arbetsgivaren ordnar bostad, mat och kläder men garanterar aldrig någon ytterligare ersättning då den ofta tar betalningen för sin egen vinnings skull. Offren ges ingen rätt att varken ifrågasätta sina arbetsvillkor eller att dra sig ur. Barn och unga är den målgrupp som oftast blir offer då det oftast är lättare att manipulera de yngre.

Hallicken som är arbetsgivare tvingar sina offer både fysiskt och psykiskt till att genomföra sexuella handlingar med diverse personer mot betalning. När köparen är nöjd återlämnas offret till hallicken, som i många fall behåller betalningen själv för att köpa det mest nödvändiga offret och stoppar det mesta i egen ficka [källa behövs].

Vit slavhandel, rekrytering med tvång eller genom bedrägeri av kvinnor från Europa och USA till prostitution i Asien, Afrika eller Latinamerika var vanlig under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.[4] Vit slavhandel innebär att unga kvinnor under löfte om anställning lockas att resa till utlandet, där de tvingas eller förleds till prostitution. Vit slavhandel förekom under Första världskriget i stor utsträckning, särskilt från Europa till Sydamerika. I London bildades 1899 en internationell byrå för bekämpande av den vita slavhandeln. 1949 kom en konvention om bl.a. unga kvinnors in- och utvandring.[5] Boxaren Jack Johnson satt i fängelse mellan 1920 och 1921 för vit slavhandel.[6] Den polsk-judiska maffiaorganisationen Zwi Migdal hade sitt säte i Argentina och verkade inom prostitution och vit slavhandel i Europa, Sydamerika och Nordamerika mellan 1860 och 1939.[7][8][9][10][11]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Människohandel för sexuella ändamål blev 2002 uppmärksammat genom Lukas Moodyssons film Lilja 4-ever. Under 2003 gjordes 22 anmälningar, en siffra som genomsnittligt varit ganska konstant sedan dess.[12] Sju av anmälningarna 2010 rörde barn under 18 år. I genomsnitt har 2,2 fall lett till fällande dom per år.[13]

Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.[14]

Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år. För att räknas som människorov ska gärningsmannen ha ett särskilt uppsåt att skada, tvinga, utpressa eller senare våldta offret.

Den som, i annat fall genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för

  • sexuella ändamål,
  • avlägsnande av organ,
  • krigstjänst,
  • tvångsarbete eller
  • annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte,

döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år.[15]

Om offret är ett barn, d.v.s. en person under 18 år, så krävs det inte att något otillbörligt medel används. Detta eftersom man anser att barn är särskilt sårbara och automatiskt befinner sig i ett underläge i relation till vuxna.

En man som vid olika tillfällen rövat bort och våldtagit två nioåriga flickor har dömts för människorov och grov våldtäkt samt förpliktats att utge skadestånd med 250 000 kr i det ena fallet och 200 000 kr i det andra fallet.[16]

Palermoprotokollets definition användes av Sverige när man 1 juli 2002 införde människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott i Sverige.

Vid utredning om brott är hemlig rumsavlyssning (buggning) tillåtet.

Regeringen har den 26 mars 2010 överlämnat en ny proposition till riksdagen innehållande bland annat förstärkt skydd vid människohandel.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ García Schmidt, Armando. "spotlight europe 2008/04, April 2008: Human Trafficking: Europe's New Shame and Disgrace." (2008): 8
  2. ^ http://www.endslavery.va/content/endslavery/en/events/declaration.html
  3. ^ Dagens Nyheter Arkiverad 22 november 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Nationalencylopedin
  5. ^ Focus uppslagsbok, Almqvist & Wiksell, 1970
  6. ^ Sensationell boxningsmatch: Dempsey slår ut Jack Johnson, Dalpilen 1922-01-13”. Arkiverad från originalet den 16 april 2016. https://web.archive.org/web/20160416072518/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:174244&recordNumber=3&totalRecordNumber=4. Läst 1 februari 2010. 
  7. ^ Stockholmskällan: Rapport rörande Zwi Migdal i Argentina
  8. ^ Stockholmskällan: Diverse handlingar angående vit slavhandel 1915-1931
  9. ^ Engelska Wikipedia: Zwi Migdal
  10. ^ Welcoming the undesirables: Brazil and the Jewish question
  11. ^ Stockholmskällan: Handlingar rörande vit slavhadel 1905-1923[död länk]
  12. ^ http://statistik.bra.se/solwebb/action/index
  13. ^ Måste man vara okunnig för att vara EU-kommissionär?
  14. ^ https://lagen.nu/1962:700#K4P1
  15. ^ https://lagen.nu/1962:700#K4P1a
  16. ^ https://lagen.nu/dom/nja/1996s687
  17. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/12165/a/142419

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]