Människans anatomi

Anatomin hos en kvinna respektive en man.

Betydelse – anatomin hos människans kropp
Indelning – enligt organ eller kroppsdelar
Exempel – muskulaturen, nervsystemet, skelettet

Människans anatomi är utformningen (anatomin) hos människans olika kroppsdelar. Den kan delas in efter flera olika principer. Nedan följer en förteckning och översikt som främst är strukturerad efter organ och organsystem.

Människans liv

Människans kropp påverkas av vilken ålder individen befinner sig i. Under livet växer personen både i längd och i vikt. Före och under tonåren förändras utseendet på könsorgan och kroppsbehåring.^[1]

Dr. Tulps anatomilektion (Rembrandt, 1632)
Befruktning
Äldre person i Sikkim

Organ

Organ är kroppsdelar med speciell funktion. De inre organen hjälper till med näringstillförsel, energiomvandling och avfallshantering, liksom med individens tanke- och beslutsförmåga och hanteringen av sinnesintryck. Individiden tar in intryck från omvärlden via olika sinnesorgan.

Sinnesorgan

Hjärnan

Limbiska systemet

Hjärtat

Lungorna

Levern

Njuren

Magsäck

Organsystem

Kroppens organ är beroende på funktion indelade i olika organsystem. Olika system hanterar syreintaget och näringstransporten till kroppens celler (respirationssystemet och kardiovaskulära systemet), matsmältning och avfallshantering (gastro-intestinala systemet och urinsystemet), skydd mot ovälkomna organismer (immunförsvaret), överföring av sinnesretningar (nervsystemet), fortplantningen, styrning av kroppsliga funktioner^[2] och kroppsutveckling (hormonsystemet) samt kroppens rörelseförmåga (rörelseapparaten), samt andra hjälpfunktioner (lymfsystemet och integumentsystemet).

Kardiovaskulära systemet

Immunsystemet

Nervsystemet


Vänster: Sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Höger: Människans dermatom, sensoriska zonindelning.

Lymfsystemet

Reproduktionssystemet

Respirationssystemet

Gastro-intestinala systemet

Hormonsystemet

Integumentsystemet

Omfattar: Hud, Naglar, Hår

Urinsystemet

När kroppen förbränner föda så bildas avfallsprodukter, bland annat urinämnen. Dessa ämnen förs bort från kroppen när vi kissar^[3] och svettas.^[4]

Urinen bildas i kroppens båda njurar. Man kan säga att njurarna fungerar som kroppens reningsverk. En njure är formad som en böna, är ungefär lika stor som en knuten hand och väger ca 150 gram.

Njurarna

Allt blod som strömmar genom kroppen kommer med jämna intervall passera njurarna. Under ett dygn passerar över tusen liter blod genom dina njurar.

När blodet passerar genom njurarna rensas det från urinämnen och vissa salter. Blodet renas således från potentiellt skadliga ämnen, som istället utsöndras i urinen.

Urinvägarna

Urinvägarna består av njurbäckenet, urinledarna, urinblåsan och urinledaren. I njurbäckenet samlas urinen upp och leds vidare till urinledaren, vardera njure har ett njurbäcken och en urinledare. I urinledarnas vägg finns det glatt muskulatur som hjälper till att pressa urinen ner i urinblåsan.

Urinen samlas upp i urinblåsan och när den blir fylld kommer en reflex utlösas och vi känner oss kissnödiga. Från urinblåsan kommer urinen ledar ut ur kroppen via urinröret.

Rörelseapparaten

Skelettet

Ben
Leder

Muskelapparaten

Litteratur som beskriver människan

David H. Ingvar, Stig Nordfeldt, Rune Pettersson, Se människan, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, augusti 1973, 250 sidars, Förord av Lennart Nilson och Jan Lindberg. (Bok som erbjuder en noggrann beskrivning av människokroppen med olika (mikro)fotografiska processer från början av 1970-talet, med kompletterande ritningar av Bernt Forsblatt).
Ing-Marie Höök (Skärhamn), Människans anatomi, H. F. Ullman Publishing sedan Stevali, 2013 sedan 2015, 439 sidars. ISBN 978-3848005451 sedan ISBN 978-3848009046 (Studentmanual)
Walter Nienstedt, Peter Franson, Ulrik Kvist, Människans fysiologi och anatomi : med histologi och fysiologisk kemi, Liber Utbildning, 2019, 462 sidars (Illustrerad grund för att förstå mänsklig fysiologi och anatomi, histologi och fysiologisk kemi)

Se även

Referenser

^ ”pubertet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pubertet. Läst 29 september 2021.
^ ”hormoner - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hormoner. Läst 29 september 2021.
^ ”urin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/urin. Läst 28 september 2021.
^ ”Hur mycket svett är lagom?”. Doktor.se. https://doktor.se/artiklar/hur-mycket-svett-ar-lagom/. Läst 28 september 2021.

Externa länkar

svensk webbplats Anatomi & Fysiologi
svensk webbplats anatomin Anatomin : eller liten inträde i den funktionella kroppen och anatomiens historia
Wikimedia Commons har media som rör Människans anatomi.
Bilder & media

[1] ”pubertet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pubertet. Läst 29 september 2021.

[2] ”hormoner - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hormoner. Läst 29 september 2021.

[3] ”urin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/urin. Läst 28 september 2021.

[4] ”Hur mycket svett är lagom?”. Doktor.se. https://doktor.se/artiklar/hur-mycket-svett-ar-lagom/. Läst 28 september 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]