Mästersångarna i Nürnberg

Operor av Richard Wagner
Den tidiga perioden Die Hochzeit (1832) Die Feen (1832) Das Liebesverbot (1835-36) Rienzi (1842) Mellanperioden Den flygande holländaren (1843) Tannhäuser (1845) Lohengrin (1850) Den sena perioden Tristan och Isolde (1859) Mästersångarna i Nürnberg (1868) Nibelungens ring Rhenguldet (1854) Valkyrian (1856) Siegfried (1871) Ragnarök (1874) Parsifal (1882)

Ferdinand Leeke (1859-1922)

Mästersångarna i Nürnberg, (tyska: Die Meistersinger von Nürnberg), är en tysk komisk opera i tre akter med text och musik av Richard Wagner.

Bakgrund

Mästarsångarna skiljer sig från Wagners andra verk, dels för att den är den enda komedin och dels för att den handlar om vanliga människor och inte om hjältar, gudar, jättar och dvärgar. Idén till operan föddes redan 1845 när Wagner kom i kontakt med Gervinius tyska litteraturhistorias avsnitt om det sjungande handverkargillet i 1500-talets Nürnberg och där mötte den sympatiske mästersångaren Hans Sachs (en historisk person). En annan inspirationskälla var Lortzings komiska opera Hans Sachs, vilken sattes upp 1840.

Wagner skrev librettot redan 1862 i Paris. Han inledde komponerandet redan i mars/april samma år och första fullständiga partituren blev klar först 7 februari 1867. Uruppförandet skedde i München på hovteatern den 21 juni 1868 under ledning av Hans von Bülow.

1872 hade operan premiär i Köpenhamn.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 2 april 1887 och den iscensattes åter med premiär den 7 april 1900 och den 23 oktober 1955.

Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 10 april 2010.

Personer

Mästersångare

• Hans Sachs, skomakare (bas)
• Veit Pogner, guldsmed (bas)
• Fritz Kothner, bagare (bas)
• Kunz Vogelgesang, körsnär (tenor)
• Konrad Nachtigall, bleckslagare (bas)
• Sixtus Beckmesser, stadsnotarie (bas)
• Balthasar Zorn, tenngjutare (tenor)
• Ulrich Eisslinger, kryddkrämare (tenor)
• Augustin Moser, skräddare (tenor)
• Hermann Ortel, såpsjudare (bas)
• Hans Schwarz, strumpvävare (bas)
• Hans Foltz, kopparslagare (bas)

Övriga

• Walter von Stolzing, en ung riddare från Franken (tenor)
• David, lärling hos Hans Sachs (tenor)
• Eva, Pogners dotter (sopran)
• Magdalene, Evas amma (sopran)
• En nattväktare (bas)

Borgare av alla skrån, borgarhustrur, gesäller, lärpojkar, flickor och folk.

Handling

Operan utspelar sig i Nürnberg i mitten av 1600-talet. Förspelet till operan är ett orkesterstycke med invävd fuga. Det är mycket populärt och framförs även fristående.

Akt 1: Riddaren Walter von Stolzing blir vid besöket i Nürnberg attraherad av Eva Pogner, guldsmedens dotter, och får veta från Magdalena att Eva är bortlovad till den som vinner mästarsångarnas sångtävling nästa dag. Walter bestämmer sig för att vinna tävlingen och därmed Evas hand. Magdalenas pojkvän David förklarar regelverket kring sångkonsten. Mästarna samlas och Walter framför sin sång, varvid Beckmesser, som också aspirerar på Evas hand, får agera som markerare. Walter sjunger på sitt sätt och utan att ta hänsyn till mästarnas stränga musikregler. Beckmesser klottrar fort ihop en hel tavla med felmarkeringar. Mötet avbryts i förvirring, och det är egentligen bara Hans Sachs som ser något nytt och intressant i Walters sång.

Akt 2: Det är midsommarafton och staden stänger sin kommers. Sachs, som är änkling, får besök av Eva som är nyfiken på tävlingen och försöker fråga ut honom. Sachs inser att Eva också är attraherad av Walter och bestämmer sig för att hjälpa de unga två. Beckmesser anländer och sjunger en tillgjord serenad för Eva. Sachs passar på att hamra på skor har gör klara för Beckmesser i takt han sjunger fel, vilket irriterar den senare och en stund senare provocerar den högljudde sångaren fram ett gatuslagsmål. Så småningom lugnar allt ner sig och nattväktaren sjunger att allt är lugnt.

Akt 3, Bild 1: På midsommardagens morgon sitter Sachs och mediterar i monologen Wahn! Wahn! Überall Wahn! (Överallt illusion!) över världens dumhet. Walter kommer in och berättar sin dröm (Morgentlich leuchtend in rosigem Schein - I morgonens lysande rosiga strålar). Sachs skriver ner denna, för det är en bra sång, och bara slutstroferna saknas. Medan Sachs och Walter byter om kommer Beckmesser in - och när han ser den nedskrivna sången, blir han orolig att Sachs kommer att ställa upp i tävlingen, och tar pappersarken. Sachs utnämner David till gesäll. Walter, Sachs, David, Magdalena och Eva gör sig klara för att gå till tävlingen med en av operalitteraturens mest finstämda ensemblestycken (Selig, wie die Sonne - Lycklig som solen).

Bild 2: Folket roar sig vid flodens strand och avbryts av mästarnas procession (Wach' auf - Vakna upp-kören). Vid sångartävlingen lurar Beckmesser sig att sjunga sången han stulit från Sachs, vilket slutar med ett fiasko, och när Walter sjunger upp sin segersång så har han säkrat ett lyckligt slut för operan. Avslutningsvis sjunger Hans Sachs om vikten att bevara den tyska kulturen och sången. Till folkets jubel flyttar Eva flyttar segrarkransen från Walters huvud till Sachs hjässa.

Bibliografi

• Wagner, Richard; Hedberg, Frans; Hyltén-Cavallius, Ragnar (1977). Mästersångarna i Nürnberg = Die Meistersinger von Nürnberg. Operans textböcker, 0282-0420 ; 20. Stockholm: Operan. Libris 439323 
• Wagner, Richard; Lenninger, Sven (2010). Mästersångarna i Nürnberg : [libretto]. Lund: Sven Lenninger. Libris 11786706. ISBN 978-91-978612-0-5 
• Wagner, Richard; Lundevall, Ingvar (1989). Rienzi : Mästersångarna i Nürnberg. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409647. ISBN 91-522-1685-3 

Västtyskt frimärke från 1968.

Referenser

• Rabe, Julius (1939). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. [1]. Stockholm: Radiotjänst. sid. [61]-92. Libris 8224610 

Vidare läsning

• Ralf, Klas (1955). Operakvällar : Gröna volymen. Stockholm: Forum. sid. 118-[131]. Libris 8222029 
• Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 2. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [271]-306. Libris 420181 

Externa länkar

• Lyssna till förspelet