Mångfald (samhälle)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mångfald är i Sverige inom olika forskningsområden och i samhällsdebatten ett begrepp som ofta används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. Mångfald är i politiska sammanhang ett honnörsord som till vardags uppfattas som något positivt och eftersträvansvärt. Vad det egentligen innebär och hur det ska uppnås råder det däremot olika åsikter om.[1]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt Mångfaldsbarometern 2006 ansåg över 80% att invandrare är skyldiga att anpassa sig till landets vanor. Samtidigt svarade över 70% att invandrare ska ha samma rättigheter som medborgare i Sverige. Dessa resultat tolkades som att det finns en öppenhet i Sverige för andra kulturella inslag men att dessa måste integreras i en gemensam svensk kultur. Cirka två tredjedear av de svarande (66.9%) ansåg att vissa invandrargrupper har svårt att anpassa sig till det svenska samhället. Detta tolkades som att de som ej anpassar sig till svenska lagar är mindre välkomna till landet. 63-64% av de svarande 2005 och 2006 ansåg att alla utlänningar som begår brott borde lämna landet.[2]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Ordböcker[redigera | redigera wikitext]

Begreppet mångfald, i den betydelse som här avses, definieras av Svenska Akademiens Ordbok som ett förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad. Norstedts Svenska Ordbok definierar begreppet som en kulturell och åsiktsmässig mångfald i samhället, en organisation.[3]

Vardagsspråk[redigera | redigera wikitext]

Vilka egenskaper begreppet omfattar varierar, ibland avses enbart etnisk mångfald men ofta ges begreppet en bredare betydelse. I många sammanhang där man arbetar för att främja jämställdhet eller motverka diskriminering omfattar begreppet även kön, ålder och funktionshinder,[3] men det kan också utvidgas till att omfatta sexuell läggning[3][4] och klass[3]. Begreppet kan i andra sammanhang omfatta även bostadsort och social bakgrund.[1]

Mångfald i organisationer och samhället[redigera | redigera wikitext]

Förekomsten av mångfald i en verksamhet betraktas ofta[enligt vem?] som en viktig demokrati- och jämlikhetsfråga.[5][6] Inom en organisation kan mångfald ses som ett verktyg för att nå personalpolitiska mål som att medarbetarna ska känna arbetsglädje och stolthet, ha inflytande och möjlighet att utvecklas både i arbetet och som individer.[7]

Forskarna Paulina de los Reyes och Lena Martinsson menar att förståelsen för mångfaldsbegreppet gjort det möjligt att betrakta olikhet som något eftersträvansvärt och som en tillgång för individen och samhället.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Uppsala universitet "Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan" Arkiverad 23 november 2009 hämtat från the Wayback Machine., ISBN 978-91-554-7452-2, s. 45, Thérèse Hartman
  2. ^ ”Motståndet mot slöjan ökar”. forskning.se. 9 oktober 2007. https://www.forskning.se/2007/10/09/motstandet-mot-slojan-okar/. Läst 15 november 2019. 
  3. ^ [a b c d] Rådet för arbetslivsforskning, Svenska ESF-rådet, Integrationsverket "Mångfald i arbetslivet, Rapport 1" Arkiverad 23 november 2009 hämtat från the Wayback Machine., ISBN 91-88530-98-1, s. 10, Katarina Bjärvall
  4. ^ ”Vad menas med mångfald?”. https://www.unionen.se/Templates/Article____27343.aspx. Läst 13 mars 2010. [död länk]
  5. ^ ”Mångfald”. Lunds Universitet. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141007084426/http://www4.lu.se/o.o.i.s?id=526. Läst 13 mars 2010. 
  6. ^ Uppsala universitet, Sociologiska Institutionen "Handlingsplan för Mångfald 2006/2007" Arkiverad 9 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine., s. 4
  7. ^ ”Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning”. Landskrona kommun. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012234543/http://www.landskrona.se/Pages/Page.aspx?pageId=2839&versionId=1. Läst 13 mars 2010. 
  8. ^ Thérèse Hartman. ”Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, s 45”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:207657/FULLTEXT01. Läst 7 augusti 2010.