Mångfald (samhälle)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mångfald är i Sverige inom olika forskningsområden och i samhällsdebatten ett begrepp som ofta används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. Mångfald är i politiska sammanhang ett honnörsord som till vardags uppfattas som något positivt och eftersträvansvärt. Vad det egentligen innebär och hur det ska uppnås råder det däremot olika åsikter om.[1]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Ordböcker[redigera | redigera wikitext]

Begreppet mångfald, i den betydelse som här avses, definieras av Svenska Akademiens Ordbok som ett förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad. Norstedts Svenska Ordbok definierar begreppet som en kulturell och åsiktsmässig mångfald i samhället, en organisation.[2]

Vardagsspråk[redigera | redigera wikitext]

Vilka egenskaper begreppet omfattar varierar, ibland avses enbart etnisk mångfald men ofta ges begreppet en bredare betydelse. I många sammanhang där man arbetar för att främja jämställdhet eller motverka diskriminering omfattar begreppet även kön, ålder och funktionshinder,[2] men det kan också utvidgas till att omfatta sexuell läggning[2][3] och klass[2]. Begreppet kan i andra sammanhang omfatta även bostadsort och social bakgrund.[1]

Mångfald i organisationer och samhället[redigera | redigera wikitext]

Förekomsten av mångfald i en verksamhet betraktas ofta[enligt vem?] som en viktig demokrati- och jämlikhetsfråga.[4][5] Inom en organisation kan mångfald ses som ett verktyg för att nå personalpolitiska mål som att medarbetarna ska känna arbetsglädje och stolthet, ha inflytande och möjlighet att utvecklas både i arbetet och som individer.[6]

Forskarna Paulina de los Reyes och Lena Martinsson menar att förståelsen för mångfaldsbegreppet gjort det möjligt att betrakta olikhet som något eftersträvansvärt och som en tillgång för individen och samhället.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Uppsala universitet "Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan" Arkiverad 23 november 2009 hämtat från the Wayback Machine., ISBN 978-91-554-7452-2, s. 45, Thérèse Hartman
  2. ^ [a b c d] Rådet för arbetslivsforskning, Svenska ESF-rådet, Integrationsverket "Mångfald i arbetslivet, Rapport 1" Arkiverad 23 november 2009 hämtat från the Wayback Machine., ISBN 91-88530-98-1, s. 10, Katarina Bjärvall
  3. ^ ”Vad menas med mångfald?”. https://www.unionen.se/Templates/Article____27343.aspx. Läst 13 mars 2010. [död länk]
  4. ^ ”Mångfald”. Lunds Universitet. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141007084426/http://www4.lu.se/o.o.i.s?id=526. Läst 13 mars 2010. 
  5. ^ Uppsala universitet, Sociologiska Institutionen "Handlingsplan för Mångfald 2006/2007" Arkiverad 9 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine., s. 4
  6. ^ ”Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning”. Landskrona kommun. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012234543/http://www.landskrona.se/Pages/Page.aspx?pageId=2839&versionId=1. Läst 13 mars 2010. 
  7. ^ Thérèse Hartman. ”Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, s 45”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:207657/FULLTEXT01. Läst 7 augusti 2010.