Mértola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mértola
Kommun
Vy över Mértola
Vy över Mértola
Pt-mtl1.png
Flagga
MTL.png
Land Portugal Portugal
Distrikt Beja
Koordinater 37°38′25″N 7°39′40″V / 37.64028°N 7.66111°V / 37.64028; -7.66111
Yta 1 292,87 km²
Folkmängd 7 274 (2011)
Befolkningstäthet 6 invånare/km²
President Jorge Rosa (PS)
Tidszon WET (UTC+0)
 - sommartid WEST (UTC+1)
GeoNames 8010440
LocalMertola.svg
Webbplats: http://www.cm-mertola.pt/

Mértola är en kommun i distriktet Beja i södra Alentejo i Portugal med 7 274 invånare (2011). Själva staden som hade 2 824 invånare (2011) ligger på en höjd vid Guadianafloden och har varit en gammal handelsplats. Kyrkan är en ombyggd moské från 1100-talet och på en annan höjd ligger en borg från 1200-talet.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan fenicierna trängde in i den navigeringsbara floden och anlade en handelsstation i närheten av nuvarande Mértola. Romarna kom till Portugal på 200-talet f.K. och regionen Alentejo blev spannhålsleverantör åt det växande Romarriket.[2] På kejsar Augustus tid blev handelsstationen en stad som kallades Myrmilis Iulia. Vägar byggdes till städerna Beja och Évora.[3] Regionen Alentejo blev spannhålsleverantör åt det växande Romarriket och Mértola utskeppningshamn.

Islamiskt styre[redigera | redigera wikitext]

I början på 700-talet invaderades Lusitanien av morer från Nordafrika. Under islamiskt styre utvecklades Alentejo kulturellt. Myrmilis Iulia döptes om till Martulah och hamnen spelade en stor roll för handel mellan Alentejo och Nordafrika. På 900-talet bildades Kalifatet Córdoba som omfattade större delen Iberiska halvön upp till Kungariket León. Men från på 1000-talet föll kalifatet samman och i stället bildades små islamska riket, taifa. Taifa de Sevilla delades upp och 1044 bildades Taifa Mértola, som omfattade en stor del av nedre Alentejo.[3]

På 1100-talet hotades de islamiska rikena på iberiska halvön av Almohaderkalifatet som ockuperade Andalusien. Guvernören i Mértola, ibn Qasi, var sufi och ledde motståndet mot almohaderna. Han mördades i Silves, ett taifa i västra Algarve år 1151. Almonaderna ockuperade allt land från Medelhavet över Andalusien och Algarve till Atlanten. På 1150-talet byggdes moskén i Mértola som 350 år senare byggdes om till en kyrka. Mycket av den muslimska stilen finns fortfarande kvar.

Återerövringen av Alentejo[redigera | redigera wikitext]

Citadellet med omgivande byggnader, slutet på 1900-talet.
Pulo Do Lobo (Varghoppet)

Portugal blev ett kungarike 1139 då Alfons I av Portugal besegrat sin morfar Alfons VI av León och Kastilien och därefter besegrat morerna i juli 1139 i slaget vid Ouriqe, 40 kilometer väster om Mértola. Hundra år senare bekämpade Sancho II av Portugal morerna i Alentejo och Algarve och erövrade Mértola år 1248. Staden skänktes till den religiösa militärorden Jakobs Svärdsorden, som fortsatte att driva ut morerna från södra Portugal. Från denna tid byggdes den gamla befästningen ut till Castelo de Mértola. År 1386 återlämnades Mértola till den portugisiska kronan.

Hela Algarve styrdes av kungen i Lissabon, morerna fanns bara kvar i Andalusiens kärnområde Granada. Vid Guadianas nedre lopp växte fiskesamhällen upp. Fiskare sökte sig allt längre ut i Atlanten, båtarna blev större och navigationskonsten utvecklades. Kungahuset i Lissabon planerade ett fältslag mot den marockanska kusten. Prinsarna Edward och Henrik ledde en expedition och erövrade och ockuperade Ceuta. Handel med den nya afrikanska kolonin organiserades från Mértola.[4]

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

På 1800-talet upptäcktes en kopparfyndighet inom kommunen. Gruvan Santo Domingos gav Mértola ett ekonomiskt uppsving och befolkningen ökade. Detta varade till 1965 då kopparmalmen tog slut. Befolkningen minskade därefter och många flyttade till andra delar av Portugal eller emigrerade till europeiska länder, bland annat till Sverige som behövde arbetskraft till skeppsvarven.[5]

Naturpark[redigera | redigera wikitext]

Guadianadalens nationalpark sträcker sig utmed gränsfloden ner till gränsen mot Algarve, västerut i Alentejo och norrut. Södra Portugals strörtar vattenfall ner i en ravin norr om Mértola.

Många ovanliga fåglar finns i parken, såsom hökörn, grågam, berguv och svart stork. Längre in i landet kan man skåda kungsörn och den spanska kejsarörnen.[6] Floran är också mycket speciell, med en stor mängd rödlistade arter.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Mértola är den kommun som tillsammans med intilliggande Alcoutim har minst antal invånare.[7]

Befolkning i Mértola kommun (1801 – 2011)
1801 1900 1930 1960 2001 2011
9 617 18 910 26 310 26 026 8 712 7 274

Kända människor från Mértola[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mértola, 4 september 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Mértola i Alentejo". tripadvisor.se. Läst 1 september 2016.
  2. ^ Marques,1991, History of Portugal, sid 5-7
  3. ^ [a b] Marques,1991, History of Portugal, sid 11
  4. ^ Marques,1991, History of Portugal, sid 36-38
  5. ^ ”Arbetskraftsinvandring”. Hemsidan.com. Läst 4 september 2016.
  6. ^ ”Nationalparken Guadianadalen”. Läst 3 september 2016 {pt}.
  7. ^ Instituto Nacional de Estatística (Recenseamentos Gerais da População) - https://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Oliveira Marques, A. H. de: History of Portugal, Imprensa Nacionaö – Casa da Moeda, 1991. (engelska)
  • Torres, Cláudioe (1991), Museu de Mértola I: Núcleo do Castelo (Catálogo) (portugisiska), Mértola, Portugal