Hoppa till innehållet

Möja

Den här artikeln handlar om ön i Stockholms skärgård. För växterna, se Ranunkelsläktet.
Möja
Ö
Hamnen vid Löka på Möja
Hamnen vid Löka på Möja
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Värmdö kommun
Koordinater 59°25′29″N 18°53′23″Ö / 59.42472°N 18.88972°Ö / 59.42472; 18.88972
Area 12,85 km²[1]
Folkmängd 203 (2020-12-31)[1]
Befolkningstäthet 16 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 2691536
Möjas läge i Stockholms skärgård
Möjas läge i Stockholms skärgård
Möjas läge i Stockholms skärgård
Möja kyrka.
En av insjöarna med sötvatten på norra Möja.
Sjönära fritidsbebyggelse och båtliv vid Möjaström.

Möja är en ö i Värmdö kommun i den yttre delen av mellersta Stockholms skärgård. Den är huvudö för en grupp öar som kallas Möja-arkipelagen. Möja kallas även Stora Möja. Söder om Stora Möja ligger Södermöja. Öarna är åtskilda av sundet Möja ström. Ön har 203 bofasta invånare (2020), på en yta av 12,85 km².[1]

Möja omnämndes redan på 1200-talet i farledsbeskrivningen Kung Valdemars segelled under namnet Myghi. Namnet kan vara bildat till dialektordet moge, muga 'hög', 'massa' och kan syfta på ett avrundat berg mellan byarna Berg och Löka[2] eller från det estniska ordet för berg (Mägi)[3].

Rysshärjningarna 1719 drabbade ön hårt då alla byggnader utom kyrkan brändes ner. Ryssarna upprättade också ett etappläger på öns västra sida där ett tjugotal ryssugnar ännu finns kvar.

Möja ingick i Möja socken. Möja har haft en fast skärgårdsbefolkning sedan hundratals år. De bofasta försörjde sig på fiske, småskaligt jordbruk och diverse hantverkssysslor. Möjabor bedrev långt tillbaka i tiden omfattande fiske ute vid Nassa och Björkskärs skärgårdar. På 1950-talet efter andra världskriget började, liksom i övriga delar av Stockholms skärgård, den bofasta befolkningen stycka av mindre tomter från sina stamfastigheter som såldes för fritidsboende, en utveckling som fortgår än idag.

Möja var även känt för sina jordgubbsodlingar. Stora mängder jordgubbar levererades sedan slutet på 1800-talet sommartid in till huvudstaden. Kulmen nåddes under 1940-talet.

Dagens Möja

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen fördelar sig i huvudsak på byarna Långvik, Ramsmora, Norrsundshage, Löka, Berg och Hamn. Huvudhamnen med bränslestation, restauranger och livsmedelsbutiker ligger i byn Berg, i söder på stora Möja, där ett flertal skärgårdsbåtar i reguljärtrafik angör, däribland båtar från Waxholmsbolaget. Ångbåtsbryggor ligger i Ramsmora, Löka, Berg, Långvik, Möjaström och Södermöja. Reguljär bilfärja finns inte, men lokal motortrafik förekommer på vägarna på ön, dock främst i form av terränggående fyrhjulingar och flakmopeder.

Gästhamnar finns i den inre delen Kyrkviken söder om Berg, vid Löka en dryg kilometer norr om Berg, i Ramsmora på mellersta samt i Långvik på norra Möja. Under sommarmånaderna juni-augusti ökar Möjas befolkning mångfalt av sommarboende

På Stora Möja finns skola, idrottshall, två Coop-butik varav av en är obemannad och endast öppen på somrarna, flera restauranger, gästhem, kyrka, hembygdsmuseum, skärgårdsgalleri, vandrarhem samt dansbana. Möja dansbana var tidigare känd för sitt vilda midsommarfirande och har besjungits av Cornelis Vreeswijk i Ångbåtsblues. Dansbanan sköts idag av Möja Kulturella Ungdomsrörelse och under sommaren avlöser bio (Möja bio), musikarrangemang och konserter varandra. Bland annat har artister som Sten och Stanley, Niklas Strömstedt, Lotta Engberg och Tommy Nilsson spelat här.

Konstnären Roland Svensson tillbringade mycket tid på Stora Tornö, strax utanför Långvik. Där hade han sin sommarvistelse och ateljé. Många av hans motiv föreställer möjaskärgårdens kobbar och skär under alla årets årstider. År 2014 byggdes och öppnades Roland Svensson museet till minne av konstnären i vid Ramsmora ångbåtsbryggavpå Möja [4].

  1. ^ [a b c] ”Öar utan fast landförbindelse med minst 10 invånare. Korrigerad 2023-10-18” (XLSX). www.scb.se. Statistiska centralbyrån (SCB). 30 augusti 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/markanvandning/strandnara-markanvandning/pong/tabell-och-diagram/oar-utan-fast-landforbindelse-med-minst-10-invanare/. Läst 13 februari 2026. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 218
  3. ^ Åke Gehlin (1982). Kring ortnamn i Stockholms skärgård – Från Arholma till Landsort. Stockholm: Prisma. Libris 7407026. ISBN 91-518-1549-4 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141015020405/http://www.xn--rolandsvenssonsllskapet-97b.se/Ateljeprojektet-1.htm. Läst 8 oktober 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]