Mölndals kommun eller Mölndals stad är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Mölndal, vilket är en del av tätorten Göteborg.
Kommunen är i huvudsak belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland med Lindome distrikt i norra Halland. Mölndals kommun är en del av Storgöteborg. I söder gränsar Mölndals kommun till Kungsbacka kommun i Hallands län, i väster och norr till Göteborgs kommun, i norr också till Härryda kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län samt i öster till Marks kommun i före detta Älvsborgs län. Genom kommunen rinner Mölndalsån mot norr där den rinner ut i Göteborgs kanaler och Gullbergsån.
Kommunens område motsvarar socknarna Fässberg, Kållered och Lindome. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Mölndals municipalsamhälle inrättades 7 juli 1911 i Fässbergs landskommun. Municipalsamhället upplöstes 1922 när landskommunen ombildades till Mölndals stad.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Mölndals kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mölndals stad samt landskommunerna Kållered och Lindome. Lindome överfördes samtidigt från Hallands län. [5]
Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 48 personer från Mölndals kommun och Fässbergs församling till Härryda kommun och Råda församling.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mölndals domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.[7]
Mölndals kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund och Räddningstjänsten Storgöteborg.
Mölndal är en av 14 svenska kommuner som beslutat att använda begreppet "stad". Beslutet togs av kommunfullmäktige den 18 maj 2004[8]. I vissa sammanhang används dock fortfarande begreppet kommun, bland annat i lagstiftning och i valkretsen som kommunen tillhör.
Mölndals kommun antog en ny logotyp i oktober 2016[9], trots kraftig kritik från den Svenska Heraldiska Föreningen[10]. Här beskrivs det tidigare vapnet.
Blasonering: En röd sköld med en bjälke av silver, åtföljd ovan av ett kvarnhjul och nedan av en skära, båda av nämnda metall.[uppdatering behövs]
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1924 för Mölndals stad. Efter kommunbildningen 1971 fanns även Kållereds landskommuns vapen inom den nya kommunen. Man beslutade dock att föra det äldre stadsvapnet vidare och registrerade detta i PRV år 1974.
| Befolkningsutvecklingen i Mölndals kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
44 769 |
| 1975 |
|
47 295 |
| 1980 |
|
47 788 |
| 1985 |
|
49 785 |
| 1990 |
|
52 028 |
| 1995 |
|
54 254 |
| 2000 |
|
56 137 |
| 2005 |
|
58 234 |
| 2010 |
|
60 973 |
| 2015 |
|
63 340 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Distrikt inom Mölndals kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:
Kommunen är 2014 indelad i följande kommundelar:[12]
Kommunen har har 2015 bara en tätort helt inom kommungränsen: Hällesåker med 683 invånare (2015).
Förutom denna finns flera kommunöverskridande tätorter:
Flera viktiga transportleder såsom E6/E20, riksväg 27/40 och Söderleden går genom kommunen. Det gör även Västkustbanan och Kust till kust-banan, men fjärrtågen har inga stationer i kommunen. Kommunen ligger nära Nordens största hamn i Göteborg och Landvetter flygplats. Spårbunden trafik utgörs av Göteborgs spårväg och Kungsbackapendeln med stopp vid Knutpunkt Mölndalsbro, Kållereds station samt Lindome station och med fortsättning mot Kungsbacka. Busstrafiken är väl utbyggd till alla kommundelar och grannkommunerna. Knutpunkt Mölndalsbro är ett kollektivtrafikcentrum med 3,5 miljoner resande per år. De stora transportlederna medför emellertid också problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Sven-Ove Johansson |
| Förste vice ordförande |
M
|
Maria Rantsi |
| Andre vice ordförande |
MP
|
Kader Hamakarim |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Social- och arbetsmarknadsnämnden |
S
|
Bernt A. Runberg |
FP
|
Carina Ekedahl |
| Skolnämnden |
S
|
Solveig Hallin |
M
|
Kajsa Hamnén |
| Byggnadsnämnden |
V
|
Lennart Svensson |
M
|
Anders Enelund |
| Tekniska nämnden |
KD
|
Peter Berg Johnson |
M
|
Christer Brattås |
| Överförmyndarnämnden |
S
|
Jan Åke Johansson |
FP
|
Ulla Nilmander Jensen |
| Utbildningsnämnden |
MP
|
Annika Bjerrhede |
M
|
Johanna Rantsi |
| Krisledningsnämnden |
S
|
Marie Östh Karlsson |
M
|
Hans Bergfeldt |
| Miljönämnden |
MP
|
My Blomgren |
C
|
Ingemar Johansson |
| Kultur- och fritidsnämnden |
S
|
Karin Vedlin |
M
|
Ingvar Paulsson |
| Vård- och omsorgsnämnden |
S
|
Ove Dröscher |
FP
|
Margareta Krakowski |
| Valnämnden |
KD
|
Anders Karlsson |
C
|
Margareta Eklund-Jimar |
Mandatfördelning i Mölndals kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SPI |
KiM |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
4 |
25 |
|
|
|
|
|
8 |
18 |
|
6 |
|
61 |
88,6 |
|
| 1973 |
4 |
24 |
|
|
|
|
|
13 |
12 |
|
8 |
|
61 |
90,6 |
|
| 1976 |
4 |
25 |
|
|
|
|
|
12 |
11 |
|
9 |
|
61 |
90,7 |
|
| 1979 |
5 |
25 |
|
|
|
|
|
8 |
10 |
|
13 |
|
61 |
89,3 |
|
| 1982 |
5 |
25 |
2 |
|
|
|
|
8 |
5 |
2 |
14 |
|
61 |
90,5 |
|
| 1985 |
4 |
24 |
2 |
|
|
|
|
7 |
11 |
1 |
12 |
|
61 |
89,2 |
|
| 1988 |
4 |
23 |
6 |
|
|
|
|
5 |
11 |
2 |
10 |
|
61 |
85,5 |
|
| 1991 |
4 |
19 |
3 |
|
|
|
3 |
5 |
9 |
4 |
14 |
|
61 |
86,3 |
|
| 1994 |
4 |
25 |
4 |
|
|
|
|
5 |
7 |
2 |
14 |
|
61 |
85,8 |
|
| 1998 |
6 |
19 |
4 |
4 |
|
|
|
2 |
6 |
7 |
13 |
|
61 |
80,40 |
|
| 2002 |
6 |
19 |
4 |
2 |
|
2 |
|
2 |
10 |
6 |
10 |
|
61 |
80,25 |
|
| 2006 |
4 |
18 |
4 |
|
1 |
4 |
|
3 |
8 |
4 |
15 |
|
61 |
81,70 |
|
| 2010 |
3 |
16 |
6 |
|
|
4 |
|
3 |
8 |
4 |
17 |
|
61 |
83,74 |
|
| 2014 |
4 |
18 |
7 |
|
|
6 |
|
3 |
6 |
3 |
14 |
|
61 |
85,59 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Mölndals kommun har ett differentierat näringsliv med en struktur som präglas av framförallt medicin, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Några stora företag med tydliga varumärken är etablerade här, till exempel Ericsson och AstraZeneca. De bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher söker sig till kommunen. En hög andel av regionens utlandsägda företag finns i Mölndals kommun.
I Mölndals kommun finns cirka 35 000 arbetstillfällen. Varje dag pendlar cirka 45 400[13] personer till eller från kommunen och inpendlingsöverskottet är cirka 4 800 personer. Mölndals kommun har 5,1% arbetslöshet, lägre än riksgenomsnitt.[14]
I Mölndals kommun finns gymnasieskolorna Fässbergsgymnasiet, Krokslättsgymnasiet och Åby Travgymnasium. Skolorna erbjuder tillsammans ett stort antal av de nationella programmen samt lokala inriktningar och ett antal specialutformade program. Dessutom bedrivs undervisning inom gymnasiesärskola och individuellt program.
Gunnebo slott byggdes i slutet av 1700-talet.
Uppgifter hämtade från Mölndals stad hemsida.[15]
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Sammanträdesprotokoll 2004-05-18, Kommunfullmäktige, Mölndals kommun” (PDF). Mölndals stad. 18 maj 2004. http://www.molndal.se/download/18.6f53c693134872711ec80006793/kf040518.pdf. Läst 31 oktober 2012.
- ^ Ny visuell identitet för Mölndals stad Arkiverad 27 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [1]
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Gahrn, Lars (1999). Kulturhistoria och språkutveckling i Mölndals gatunamn. Mölndal: Lars Gahrn. Libris 11246219. ISBN 91-630-7780-9
- ^ ”Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)”. SCB. 2011. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110808025424/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23020.aspx. Läst 15 februari 2013.
- ^ ”Statistik”. SCB/AMS. 2012. http://www.molndal.se/medborgare/kommunochpolitik/faktaommolndal/statistik.4.47315bb7131d8f123cf800014653.html. Läst 15 februari 2013. [död länk]
- ^ ”Våra vänorter”. Mölndals stad. 2 december 2012. Arkiverad från originalet den 23 november 2012. https://web.archive.org/web/20121123201317/http://molndal.se/medborgare/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorter.4.16eccd66132d06f521880004416.html. Läst 15 februari 2013.
Sverige
