Mönsterkort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Datordesign av ett mönsterkort (vänster) och det färdiga kretskortet (höger)
Färdigt kretskort

Ett mönsterkort (ibland "tryckt krets" i äldre litteratur) är en platta av ett isolerande material med ett mönster av elektriska ledare.[1] I facklitteraturen förekommer även den engelska förkortningen PCB (printed circuit board). Med kretskort menas ett mönsterkort med påmonterade elektroniska komponenter, men i många fall används benämningen mönsterkort synonymt med kretskort.

Mönsterkort kan ha elektriskt ledande mönster på bara en sida (enkelsidigt kort), två sidor (dubbelsidigt kort) eller i fler än två lager (flerlagerkort, engelska multilayer board). Kort med upp till 30 lager tillverkas medan mer vanligt förekommande varianter typiskt har 1, 2, 4 eller fler lager. Dataprodukter och mobiltelefonmarknaden driver utvecklingen framåt. Ett kort kan vara ytmonterat eller hålmonterat eller en blandning av båda. Komponenter kan vara monterade på en sida eller båda. För att fästa vissa komponenter innan lödning används ibland lim.

Mönsterkort har tidigare tillverkats av bakelit men numera används oftast laminat av glasfiberepoxi. Fenolplast/papper används mest till konsumentprodukter och glasfiberepoxi mest till professionell elektronik men även i mobiltelefoner, dataprodukter mm. Det ledande mönstret är i stort sett alltid av koppar. För speciella ändamål används mönsterkort av andra material, till exempel teflon (höga frekvenser eller höga temperaturer), polyimid (böjliga kort) eller aluminium, koppar, mässing (hög värmeledning). De sistnämnda är mönsterkort i mycket tunt basmaterial som sedan limmas på plåt. Sådant material används för ytmonterad elektronik med stor effektutveckling, som till exempel PowerLED, spänningsomvandlare, motorstyrningar etc.

Vissa mönsterkort tillverkas specifikt som en egen slutprodukt för användning som breakout board för att på ett enkelt sätt kunna koppla in vissa chips till grovare anslutningar vid utveckling och testverksamhet.

Mönsterkort är vanligen 1,6 mm tjocka. Flerlagerkort med upp till mer än 20 lager är tjockare, exempelvis 3 mm.[2]

De flesta kort är hårda, så kallade rigida, men det finns även böjliga mönsterkort, flexkort. En kombination av flexibelt material tillsammans med rigida material kallas för flex-rigid.[2]

Design[redigera | redigera wikitext]

Först används ett EDA datorprogram som till exempel KiCad (fritt) för att konstruera ett Kopplingsschema därefter används ett (PCB) program för att placera ledare fysiskt på mönsterkortet med hänsyn till strömstyrka, isolationsavstånd, impedans, interferens, längdmatchning, jordplan, korsningar, osv. En gerberfil skapas sedan för utskrift eller leverans till tillverkningsföretag av mönsterkort.

Svensk industri[redigera | redigera wikitext]

Företag med tillverkning i Sverige (2013):

Fram till 2006 tillverkades laminat för mönsterkortsproduktion i Sverige (Perstorp). Tidigare fanns många företag som producerade mönsterkort men under 90-talet försvann cirka 2/3 av företagen i branschen. Exempel på nedlagda tillverkare är:

  • Printec AB (Huddinge) Nedlagt 1999
  • Gävle Mönsterkort (Gävle), nedlagt ?
  • Abri-produkter AB (Stockholm), nedlagt 2003
  • Circon AB (Bromma), konkursansökan inlämnad 5 juli 2011[3]
  • Cromtryck (Stallarholmen), nedlagt 2001[4]
  • Stockholms Mönsterkort (Stockholm), nedlagt 2002?[5]
  • Elektrotryck (Timrå), nedlagt 2003[6]
  • Multek Sweden (Kumla), nedlagt 2003
  • Electroprocess (Borlänge), nedlagt 2004
  • Elektrotryck (Ekerö), nedlagt 2007[7]
  • ES Mönsterkort (Järvsö), nedlagt 2008[8]
  • Norrköping Printed Circuit Boards (Norrköping), nedlagt
  • TP Mönsterkort (Stockholm), nedlagt 2006[9]
  • RPC Teknik, uppköpt och nedlagt av Malmö Mönsterkort AB

Hobby[redigera | redigera wikitext]

Mönsterkort kan tillverkas hobbymässigt genom att det önskade mönstret ritas på metallsidan av ett metallklätt laminat med till exempel tuschpenna, nagellack eller speciell tejp. Plattan utsätts sedan för en etsvätska, till exempel järnklorid, ammoniumpersulfat eller väteperoxid/saltsyra, vilket gör att de icke-bestrukna delarna fräts bort (kortet etsas) och kvar blir ett elektriskt ledande mönster. Sist borras hål. Enkelsidiga kort kan tillverkas på detta sätt med framgång men dubbelsidiga går även om mönstret inte är alltför komplicerat. Om flera exemplar ska tillverkas skapas oftast mönstret på genomskinlig plastfilm och överförs till kortet med fotoresist vilket är något besvärligare men fullt möjligt på hobbynivå. Det finns dock laminat att köpa som redan har ett lager med fotoresist.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Printed Circuit Board Imaging Process - PCB imaging”. http://www.trianglecircuits.com/imaging-process.html.  2008-04-30 trianglecircuits.com
  2. ^ [a b] ”Kemiska ämnen i elektroniska komponenter”. Kemikalieinspektionen. april 2012. http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/PM/PM3-12-Kemiska-amnen-i-elektroniska-komponenter.pdf. Läst 27 juni 2012. 
  3. ^ evertiq.se - Mönsterkorts-tillverkaren AB Circon i konkurs
  4. ^ ”evertiq.se :: Mönsterkort - Cromtryck - R.I.P”. http://www.evertiq.se/news/1991.  2010-08-26 evertiq.se
  5. ^ ”evertiq.se :: Mönsterkort - Electroprocess utrustning igång”. http://www.evertiq.se/news/3280.  2010-08-26 evertiq.se
  6. ^ ”evertiq.se :: EMS - Elektrotryck formar nytt koncept”. http://www.evertiq.se/news/4480.  2010-08-26 evertiq.se
  7. ^ ”Elektrotryck i konkurs”. http://www.elektroniktidningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=22741&Itemid=126.  2010-08-26 elektroniktidningen.se
  8. ^ ”ES Mönsterkort blir säljkontor”. http://www.etn.se/index.php?option=com_content&task=view&id=22201&Itemid=126.  2010-08-26 etn.se
  9. ^ ”Konstaterade kundförluster”. http://insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-04-15/Dagordning/9/9%20Bilaga%201.pdf.  2010-08-26 insyn.stockholm.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]