Mörarps landskommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mörarps landskommun
fd kommun
LandSverige
LandskapSkåne
LänMalmöhus län
Kommun, nuHelsingborgs kommun
CentralortMörarp
Inrättad1 januari 1863
 urMörarps socken
InförlivatFrillestads landskommun (1952)
Kropps landskommun (1952)
Hässlunda landskommun (1952)
Välluvs landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iHelsingborgs kommun
Areal, befolkning
Areal89 kvadratkilometer ()
Läge
M1952 Mörarp.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°03′27″N 12°52′39″E / 56.057613888889°N 12.877403888889°Ö / 56.057613888889; 12.877403888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLuggude tingslag
Koder
Kommunkod1206
Redigera Wikidata

Mörarps landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.

Historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner. I Luggude härad i Skåne inrättades då Mörarps landskommun baserat på Mörarps sockens gränser. Socknen fick i sin tur sitt namn efter Mörarps kyrka och bestod vid tiden för kommunens bildande av centralorten Mörarp med de byarna Benarp och Lydestad i norr, Tollarp i öster, samt Yndesäte och delar av Hjortshög i väster. Strax öster om Mörarp låg gården Rosenlund. Kommunfullmäktige sammanträdde i ortens småskola. Genom invigningen av Helsingborg-Hässleholms järnväg (nuvarande Skånebanan) 1875 fick centralorten järnvägsförbindelse med Helsingborg och dess betydelse som centrum i bygden förstärktes.

Vid kommunreformen 1952 lades Mörarps landskommun samman med de omkringliggande landskommunerna Frillestad, Hässlunda, Kropp och Välluv till en storkommun med Mörarp som centralort. Genom detta ökades kommunens yta avsevärt och bland de nya orter som ingick i den nya kommunen fanns Påarp, Frillestad, Hässlunda, Kropp, Björka och Väla. Kommunens yta omfattade efter sammanslagningen 88 km² och folkmängden uppgick till 3825. I och med denna kommunreform infördes systemet med kommunkoder och den nya kommunen fick koden 1206.

Redan 10 år senare, vid 1962 års riksdag gjordes en ny översyn av kommunindelningen och våren 1964 fastställde Kungl. Maj:t en ny kommunindelning för riket. I denna föreslogs att Mörarps kommun tillsammans med landskommunerna Kattarp, Vallåkra och Ödåkra skulle läggas samman med Helsingborgs stad och bilda Helsingborgs kommun. Den nya indelningen var dock frivillig och förhandlingar mellan de olika kommunerna påbörjades. Mörarps kommun hade ingått ett avtal med Helsingborgs stad angående sophantering som innebar att kommunen fick nyttja Helsingborgs soptipp vid Filborna, samt ingick tillsammans med de tre andra kommunerna i ett brandförsvarsavtal med Helsingborg som innebar att man hade en gemensam brandchef och en heltidsanställd brandkår i Helsingborg tillsammans med deltidsbrandkårer i kommunerna. Samarbete skedde även om de äldre elevernas skolgång, samt inom orternas fysiska planering. En stor del av kommunens befolkning arbetspendlade också till Helsingborg. Kommunfullmäktige i Mörarp såg därför en sammanläggning som självklar och denna skedde den 1 januari 1971.

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Mörarps församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Frillestad, Hässlunda, Kropp och Välluv.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Mörarps landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 89,01 km², varav 88,48 km² land.[1]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort Folkmängd
Mörarp &&&&&&&&&&&&0650.&&&&&0650
Påarp &&&&&&&&&&&&0470.&&&&&0470

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 29,8 %.[2]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i köpingens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[3]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 47,0 % med jordbruk och boskapsskötsel och 7,1 % i metallindustrin. 352 av förvärvsarbetarna (21,2 %) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[3]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191920
20
20
19
1922812
812
20
19
1926812
812
20
19
1930614
614
20
20
1934713
713
20
20
1938911
911
20
20
19421010
1010
20
20
19461073
1073
20
20
19501889
1889
3585,4
34
19541997
1997
3584,9
33
19581619
1619
3587,1
32
196218143
18143
3589,5
33
196617738
17738
3590,4
33
  • Övriga 1919 var Den fria gruppen och Kommunalfullmäktige
  • Övriga 1922-1938 var Borgerlig lista
  • Övriga 1942-1946 var Högern och Folkpartiet
  • Övriga 1950-1954 var Kommunens Väl (m+fp)
  • Övriga 1958 var Kommunens Väl
  • Övriga 1962 var Kommunens Väl (m+c)
Källa för perioden 1919 till 1934: Ulfsparre (2012).[4]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  2. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 27 i pdf:en
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Ulfsparre (2012), ss. 174–175
  • Gustavsson, K. & Haas, J. (2004). Mörarp: Bevarandeprogram. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad. ISBN 91-87274-28-0
  • Lövgren, Anna-Brita (1992). "Goda administrativa gränser – inkorporeringar och sammanläggningar". I Ulfsparre, Anna Christina (red.). Helsingborgs historia, del VII:1 : Befolkning, förvaltning, kommunal service (ss. 283–295) Stockholm: Norstedts Förlag AB. ISBN 91-1-923152-0
  • Söderlind, T. & Thörnquist, M. (red.) Socknar och byar i Skåne. Skåne Runt. Läst 20 januari 2010.