Mörk jordhumla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mörk jordhumla
Bombus terrestris - Tilia cordata - Keila-crop.jpg
Mörk jordhumla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteBombus sensu stricto[1]
ArtMörk jordhumla
B. terrestris
Vetenskapligt namn
§ Bombus terrestris
Auktor(Linnaeus, 1758)[1]
Mörk jordhumla från Irland
Mörk jordhumla från Irland
Hitta fler artiklar om djur med

Mörk jordhumla (Bombus terrestris) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea). Även kallad stor jordhumla eller, tidigare, bara jordhumla[2].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Drottningen blir 20 till 23 millimeter lång, arbetaren 11 till 17 millimeter och hanen 14 till 16 millimeter[3]. Drottning, arbetare och hane är svarta med rödgul krage och ett rödgult band långt framme på bakkroppen samt med vit bakkroppsspets. Hanen har bredare krage än honorna. Humlan är korttungad.[4]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den mörka jordhumlan är vanlig i trädgårdar, jordbruksmark och slättbygd. Den uppträder även i stadsbebyggelse. Humlan besöker ofta långpipiga blommor, men då den med sin korta tunga inte kan komma åt nektarn på vanligt sätt, biter den hål på blomman vid nektargömman.[5]

Favoritväxter är fruktträd, sälg, stockrosor, maskros, vresros, malvor, vallört, fibblor, tistlar, timjan och väddklint[5] [4].

Boet inrättas ofta i övergivna sorkbon under jord, men kan även inrättas i hus - i grunden, bland isolering eller på vinden.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Humlan är vanlig i större delen av Europa. Arten är mindre bunden till ett tempererat eller subpolärt klimat än många andra humlor, och återfinns även i Främre Orienten, Medelhavsöarna och Nordafrika (inklusive Kanarieöarna).[6] Populationerna på Kanarieöarna och Madeira ansågds tidigare vara egna arter (B. canariensis respektive B. maderensis), men betraktas nu som geografiska former (eller, av en del auktoriteter som underarter[7])[8].

Den är dessutom inplanterad i Nya Zeeland (1885 och 1906), på Tasmanien (1992) och i Chile. Arten har även oavsiktligt införts till Israel under 1960-talet. En intressant detalj är att den första inplanteringen, på Nya Zeeland, skedde för att man trodde den skulle hjälpa till vid pollineringen av rödklöver; med sin korta tunga klarar den emellertid inte av att pollinera denna ört, utan stjäler nektarn i stället.[9]

Arten är mycket vanlig i södra Sverige. Humlan har vandrat norrut åtminstone upp till området kring Siljan och längs kusten upp till Sundsvall.[5] Den är dock mindre vanlig längre norrut[4].

Kommersiellt utnyttjande[redigera | redigera wikitext]

Bon av mörk jordhumla säljs för pollinering av plantor, främst tomater, i växthus[5].

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bombus (in the strict sense)” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/bo.html. Läst 11 januari 2015. 
  2. ^ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000 Jordhumla
  3. ^ ”Dunkle Erdhummel - Bombus terrestris (på de). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/b-terres.htm. Läst 11 november 2012. 
  4. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 78-79. ISBN 978-91-7139-776-8 
  5. ^ [a b c d e] ”Mörk jordhumla”. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. http://www.artdata.slu.se/Humlor/las-terrestris.htm. Läst 11 november 2012. 
  6. ^ Widmer, A., P. Schmid-Hempel, A. Estoup och A. Scholl (1998). ”Population genetic structure and colonization history of Bombus terrestris s.l. (Hymenoptera: Apidae) from the Canary Islands and Madeira”. Heredity 81. doi:10.1046/j.1365-2540.1998.00407.x. 
  7. ^ Pierre Rasmont (28 februari 2011). Bombus (Bombus) terrestris (L., 1758)” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3042. Läst 5 maj 2017. 
  8. ^ Williams, Paul H.; Brown, Mark J.F.; Carolan, James C.; An, Jiandong; Goulson, Dave; Aytekin, A. Murat; Best, Lincoln R.; Byvaltsev, Alexandr M.; Cederberg, Björn; Dawson, Robert; Huang, Jiaxing; Ito, Masao; Monfared, Alireza; Raina, Rifat H.; Schmid-Hempel, Paul; Sheffield, Cory S.; Šima, Peter; Xie, Zenghua. ”Unveiling cryptic species of the bumblebee subgenus worldwide with COI barcodes (Hymenoptera: Apidae)”. Systematics and Biodiversity 10 (1). doi:10.1080/14772000.2012.664574. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14772000.2012.664574?scroll=top&needAccess=true. Läst 5 maj 2017. 
  9. ^ Goulson, Dave (2010). Bumblebees: behaviour, ecology, and conservation. Oxford: Oxford University Press. sid. 219-220. ISBN 978-0-19-955307-5