München

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Münchner Kindl)
Hoppa till: navigering, sök
För filmen München, se München (film).
Koordinater: 48°8′N 11°34′Ö / 48.133°N 11.567°Ö / 48.133; 11.567
München
Stad
München Panorama.JPG
Muenchen Kleines Stadtwappen.svg
Stadsvapen
Motto: München mag Dich (München gillar dig)
Land  Tyskland
Delstat Bayern
Regierungsbezirk Oberbayern
Landkreis Kreisfreie Stadt
Flod Isar
Höjdläge 521[1] m ö.h.
Koordinater 48°8′N 11°34′Ö / 48.133°N 11.567°Ö / 48.133; 11.567
Area 310,69 km²[2]
 - storstadsområde 4 093,58 km²[2][3]
Folkmängd 1 330 440 (31 december 2009)[2]
 - storstadsområde 2 537 644 (31 december 2009)[2][3]
Befolkningstäthet 4 282 invånare/km²
 - storstadsområde 620 invånare/km²
Grundad 1158[4]
Borgmästare Dieter Reiter (SPD)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 80331–81929
Riktnummer 089
GeoNames 2867714
Relief Map of Germany.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://www.muenchen.de
München 1701

München är huvudstad i delstaten Bayern i södra Tyskland. Det är en kretsfri stad i regeringsområdet Oberbayern som är Tysklands tredje största stad och har omkring 1,3 miljoner invånare (2,5 miljoner invånare i hela storstadsområdet). Staden är en europeisk metropol som varje år lockar tusentals turister men är också en stor näringslivsstad.

München är känt för Oktoberfest, en fest som hålls varje år från och med september och oktober (den varar i två veckor och slutar första söndagen i oktober) och drar till sig mycket ölälskande folk. I centrala München finns också det stora tekniska museet Deutsches Museum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Münchens historia

Munkarnas plats[redigera | redigera wikitext]

Under 800- och 900-talen bebodde bönder och benediktinermunkar från Tegernsee ett område där en by växte fram. Den kallades Ze den Munichen, dialekt för zu den Mönchen, "munkarnas plats". Sedan 1200-talet är Münchens stadsvapen ett barn i munkkåpa, das Münchner Kindl. När större städer som Augsburg en av de gamla romerska borgstäderna, Nürnberg och Regensburg dominerade administration och handel i Bayern var München fortfarande en by befolkad av bönder och munkar.

År 1158 etablerade hertigan av Sachsen och Bayern Henrik Lejonet och kejsar Fredrik Barbarossas kusin en tullstation för att övervaka frakten av salt från Salzburg i Österrike. Henrik brände ner byn och byggde en ny stad med marknadsplats vid en förgrening av floden Isar. Salthandeln blomstrade och staden växte snabbt. 1180 intog Barbarossa München och gav staden till ätten Wittelsbach som kom att regera Bayern fram till år 1918. Den Wittelsbachska vapenskölden, med vita och blåa rutor, syns även i biltillverkaren BMWs symbol och på Bayerns flagga. Hertig Ludvig II av Bayern gjorde 1255 München till huvudstad i Oberbayern. München hade i slutet av 1200-talet utvecklats till Wittelsbacharnas största stad, och 1328 ökade stadens betydelse ytterligare, sedan hertig Ludvig IV av Bayern blev romersk kejsare med hov i München.[5]

Under dennes tid utvidgades stadsområdet till Karlstor 1315, till Sendlinger Tor 1319 och Isartor 1314, en omfattning staden behöll fram till 1795, då de gamla befästningarna revs.[5]

Pest och krig[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden genomled staden 1350 pesten. Ekonomiska problem och inflation ledde till revolter mot patricierfamiljer samt judeförföljelser. Till slut tog masspsykos grepp om stadens invånare, och man tog en rik klädhandlare Hans Impler och halshögg honom vid Marienplatz. Wittelsbacharna svarade med att dra dit tung militär och bygga ett skyddat och säkert administrativt borgssäte i staden.

Under 1400-talet upplevde staden en blomstring inom konst, hantverk och handel. Hertig Albrekt V av Bayern gjorde München känd som konststad genom de betydande konstnärer han samlade vid sitt hov.[5]

År 1632 intogs München av svenskarna under Gustav II Adolf, som blev så imponerad av residenset att han ville flytta hela byggnaden till Stockholm på hjul. Till slut nöjde han sig med en gisslan av 42 medborgare som skulle lösas ut mot 300 000 thaler för att täcka krigsskadeståndet. Alla utom sex återvände tre år senare. År 1634 drabbades München av pesten sedan spanska trupper besatt staden, varvid 7 000 människor (en tredjedel av stadens invånare) dog.

Under krigsåren minskade stadens befolkning från 24.000 till 9.000.[5]

Spanska tronföljdskriget[redigera | redigera wikitext]

Karta över München 1740.

Under spanska tronföljdskriget år 1701–1714 kämpade Maximilian II Emanuel av Bayern på den sedermera förlorande sidan och Bayern ockuperades av Österrike fram till 1714. Under prins Maximilian II Joseph av Bayerns tid tog ungerska husarer över stadens styrelse, och bönder och affärsfolk knotade kring det Österrikiska styvmoderlika behandlingen av Bayern. När Max dog år 1777 dog huvudgrenen av huset Wittelsbach ut med honom, och tronföljden övergick till Karl Theodor av Bayern, av Wittelsbacharnas gren från Mannheim.

Karl Theodor av Bayern vägrade lämna Mannheim och Münchenborna tyckte inte om honom. Folket svalt och Karl Theodor satte in grov militär för att kontrollera massorna. Ödet ville att en amerikan skulle lösa denna konflikt, en Benjamin Thompson, också känd som greve Rumford. Rumford skapade skolor och arbete för de oroliga soldaterna, och år 1789 grundade han Englischer Garten, den engelska parken som kom att bli en folkets park, åtgärder som något lugnade befolkningen. Under revolutionsåren i Europa ockuperades München år 1800 av den franske generalen Jean Victor Moreau som lade sitt högkvarter på Wittelsbacharnas landsslott Nymphenburg.

Efter att under några decennier återigen varit föremål för ekonomiska kriser och förtryck av bönder resulterande i upprepade väpnade militära bestraffningar steg åter Münchens fana högt vid Napoleons besök år 1805 när hans frus son, Eugene de Beauharnais, gifte sig med prinsessan Augusta av Bayern. Napoleon passade då på att befordra Maximilian I Josef av Bayern från Prins och ärkehertig till kung av Bayern. Bayern blev ett kungadöme, och Napoleon tog som tack för besväret år 1812 med sig många bayrare under den ryska kampanjen av vilka 30 000 man dog på slagfältet i slaget vid Austerlitz i kamp mot österrikare och ryssar. Under franskt tryck förbättrades villkoren för protestanterna och judarna i staden och ett mjukare liberalare statskick infördes.

Den 17 oktober 1810 gifte sig Max Josephs son Ludwig I av Bayern med prinsessan Theresia av Sachsen, och det bayerska folket bjöds in till hästtävlingar och ölfest vilket kom att bli en tradition som fortfarande firas under den så kallade oktoberfesten, men som nu istället förlagts till sista veckorna i september. Theresienwiese är denna månad fylld med ett stort antal öltält, karuseller och charterturister från hela världen.

München blev 1821 ärkebiskopssäte.[6]

Ludwig I och Ludwig II[redigera | redigera wikitext]

Münchens stadsplan från 1858.

Ludwig I av Bayern var född i Strasbourg och bestämde sig för att häva det franska trycket över Bayern och återinföra en patriotisk nationalistisk ådra. Han återinförde Münchner Kindl som stadsvapen, vilket under Napoleons ockupation bytts ut mot det kejserliga lejonet. Han flyttade universitet från Landshut in till München, byggde Odeonteatern och anlade museer och konstgallerier. Hans fall blev vid 60 års ålder hans mätress, den 28-åriga danserskan Lola Montéz. Han gav henne titeln grevinna av Landsfeld (Gräfin Marie von Landsfeld), vilket chockade regeringen och de radikala studenterna som till slut tvingade honom att lämna Lola, och han abdikerade i protest.

Den sista stora kungen av Bayern var romantikern Ludwig II av Bayern. Han lyfte kulturnivån i staden, anlade musikteatrar och i samarbete med Richard Wagner försökte han få München att bli ett centrum för musik i Europa. Han levde också ut sina fantasier genom att bygga sagoslottet Neuschwanstein vid foten av alperna, en romantisk borg som sträcker sina torn och tinnar mot himlen. Han gick dock lite för långt i sin romantik och den bayerska regeringen förklarade honom sinnessjuk. En chef för ett mentalsjukhus följde med honom till slottet Berg där båda hittades döda vid sjöstranden under mystiska omständigheter år 1886. Ludwigs bror var sedan flera år sinnessjuk, och deras farbror Luitpold I av Bayern tog över som regent. Under hans tid kom stadsdelen Schwabing att bli ett Münchens Montmartre, vilket en generation senare drog till sig konstnärer från hela Europa, bland dessa en bitter ung konstnär från Wien, Adolf Hitler.

Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Mariensäule.

Ett slumpfoto taget 1 augusti 1914 vid Odeonsplatz visar Hitler i folkmassorna lyckligt och yvigt applåderande nyheten att kriget börjat. Två dagar senare anhöll han till kung Leopold III av Bayern om att trots sitt österrikiska medborgarskap få inträda som frivillig i ett Bayerskt regemente. Ansökan bifölls och han skickades efter utbildning i München till den sjätte Bayerska divisionen i den Bayerska kronprinsen Ruprechts sjätte armé. Hitler befordrades till "Meldegänger", det vill säga meddelandeordonnans mellan kompaniet och regementsstaben, en inte helt ofarlig uppgift även om det var långt till skyttegravarna. I december 1914 fick han järnkorset av andra graden.

Vid första världskrigets slut fick den socialdemokratiska flanken vind i seglen, och i november 1918 under krigets sista dagar ledde Kurt Eisner arbetare och bönder från Theresienwiese genom Münchens gator till Mathäser Brauhaus där den Bayerska Rådsrepubliken stiftades. Man invaderade sedan det kungliga residenset och den sista kungen av huset Wittelsbach, Ludvig III av Bayern flydde i bil. Politiska våldsdåd präglade München de första sex månaderna år 1919.

Ölkällarkuppen[redigera | redigera wikitext]

Under år 1923 försämrades det allmänna läget i Tyskland, den franska ockupationen av Ruhrområdet ledde till vrede, inflationen ökade, penningvärdet föll, strejker och upplopp ökade, tåg och lastbilar plundrades, städerna svalt, och regeringen blev så förlamad att socialisterna i augusti krävde dess avgång. Missnöjet växte och NSDAP i München blomstrade. Man utlyste 14 massmöten bara i München och Bayerska regeringen utlyste undantagstillstånd och förbjöd Hitlers möten. I november hade partiet växt till 55 000 medlemmar. Detta gjorde att Hitler och partiet försökte sig på en revolution, den misslyckade så kallade ölkällarkuppen. Efterspelet hjälpte dock till att slutligen ge Hitler makten flera år senare.

Tredje riket och andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 1931 hissades hakkorsflaggan över bruna huset i München, men när Adolf Hitler utnämndes till rikskansler år 1933 kom Münchens betydelse att avta. Även om partiet tog sig fram till Berlin kom München att kvarstå som högkvarter för nazisterna, och var 1935 känd som deras huvudstad.

I juni 1938 förstördes den judiska synagogan, förebådande kristallnatten fem månader senare när judiska affärer och synagogor i hela Tyskland förstördes. Studenterna och syskonen Hans Scholl och Sophie Scholl ledde en grupp nazistmotståndare i München, men efter att de förråtts och avrättats var motståndet kvävt.

På en före detta krutfabrik i Dachau, en av Münchens förstäder, byggdes Tysklands första koncentrationsläger som genom sin existens effektivt kvävde opinionen mot nazisterna, detta när de fortfarande mest användes för politiska oliktänkare, innan de kom att användas som dödsläger. Andra världskriget kom för München att innebära 71 bombräder, ett flertal historiska byggnader förstördes, 6 000 civila medborgare dog och 16 000 skadades.

Münchens framväxt efter 1945[redigera | redigera wikitext]

München blev efter andra världskriget en av de viktigaste städerna i det nya Västtyskland. Staden hamnade under amerikansk ockupation 1945. Den under kriget svårt förstörda staden byggdes upp och till skillnad från de flesta andra tyska städer skedde återuppbyggnaden i en mer konservativ anda där man bevarade gatunätet som fanns innan kriget.

År 1957 hade München mer än en miljon invånare. Staden kom att gynnas av de stora bilindustriernas tillväxt, inte minst BMW. Den tyska försvarsindustrin, som återskapades efter Västtysklands inträde i NATO 1955, kom att i huvudsak koncentreras till staden.

År 1972 hölls de olympiska spelen i München vilket påskyndande byggandet av ny infrastruktur, som Münchens tunnelbana och pendeltåg som stod färdiga inför spelen. De olympiska spelen drabbades av ett terrordåd då elva israeliska idrottsmän mördades av den palestinska gruppen Svarta september.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsområden i München.

Efter en reform 1992 består München av 25 stadsdelsområden.

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Många invånare i närregionen pendlar in till arbeten och utbildningar i staden med närmaste omgivningar. Hela det huvudsakliga pendlingsområdet omfattar München samt ytterligare 137 städer och kommuner (dessutom ingår 11 obefolkade kommunfria områden inom avgränsningen),[3] med totalt 2,5 miljoner invånare.

Områdestyp[3] Areal (km²)[2] Invånarantal 31 december 2009[2] Densitet (inv/km²)
Kärnstad (München) 310,69 1 330 440 4 282,22
Kärnstadens närområde 597,02 546 838 915,95
Närliggande pendlingsområde 3 185,87 660 366 207,28
Totalt 4 093,58 2 537 644 619,91

Större förorter är Dachau, Erding, Freising, Fürstenfeldbruck och Germering. Münchens yttre pendlingsregion omfattar ytterligare 105 städer och kommuner (bland annat Landshut och Rosenheim), vilket gör att hela pendlingsregionen (inre och yttre) hade 3 185 682 invånare 2009, på en yta av 7 743,92 km².[2][3]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Rådhuset vid Marienplatz.
Hofgarten.
BMW:s högkvarter i München.
Vy över Englischer Garten mot innerstaden med Frauenkirche i mitten.

Efter kriget restaurerades staden och den växte till Tysklands tredje största med en befolkning på cirka 1,3 miljoner invånare och välkomnade berlinare och flyktingar från öst. München arrangerade de olympiska sommarspelen 1972. Överhuvud för ätten Wittelsbach, prins Luitpold von Bayern, bor på slottet Kaltenberg nära Augsburg som blivit centrum för ölsorterna Kaltenberg och König Ludwig Dunkel samt musikkoncerter och de bästa tornerspelen i Europa.

Sedan begynnelsen var Marienplatz stadens viktigaste samlingsplats. Där hölls spannmålsmarknad, där hölls rådstuga och där hängdes förbrytare. Idag är platsen en knutpunkt för tunnelbana och pendeltåg. Vid rådhuset står Mariakolonnen, uppförd sedan staden överlevt pesten som härjade efter Gustav II Adolfs ockupation av München. I centrum ligger även Frauenkirche, en av Münchens mer kända byggnader. Kvar av den medeltida ringmuren finns tre stadsportar: Isartor, Karlstor och Sendlinger Tor. Sendlinger Tor är en av stadens kända platser och en port in till innerstaden och ett stort affärsområde. Under platsen ligger en av Münchens största tunnelbanestationer. Porten Siegestor restes av Ludvig I av Bayerns triumfbåge den Bayerska armén till heder. Porten restaurerades delvis 1958 och fick sin nya inskription: "Dem Sieg geweiht, im Krieg zerstört, zum Frieden mahnend - förärad segern, förstörd i krig, manande till fred". Siegestor gränsar till Schwabing, som sedan gammalt är konstnärernas, bohemernas och den folkliga kulturens stadsdel, och kan jämföras med Chelsea i London, Montparnasse i Paris och Greenwich Village i New York. Här ligger universitet, konstgallerier, konstnärscaféer, ett antal biografer, teatrar och kabaréer.

En av Münchens större sevärdheter är Münchens olympiapark med landmärket Olympiatornet. På området, som byggdes upp inför till de olympiska spelen 1972, ligger Olympiastadion och den stora olympiska simhallen.

Västerut utgör Nymphenburg Slott med tillhörande slottspark en stor yta med parker och kanaler.

Parken Englischer Garten är ett välbesökt turistmål i stade . Under Tivolibron rinner en biflod till Isar, Eisbach (Isbäcken), ut i parken. På platsen kastar den strida vattenströmmen tillsammans med en vågbrytare i bäcken, upp en våg som surfare försöker bemästra. I Englischer Garten finns också generöst med Biergärten, hundratals bord fylls på sommaren av öldrickare som avnjuter. Vid Der Chinesische Turm (Kinesiska tornet) i parken finns en av stadens mest besökta Biergarten populär bland såväl bofasta som turister. En annan känd stadspark är Hofgarten.

Alte Pinakothek samt Neue Pinakothek är välkända konstmusséer. Alte Pinakothek visar äldre konst medan Neue Pinakothek har en nyare samling. Ett tredje konstmuseum, Pinakothek der Moderne, visar modern konst. I München finns också Bayerisches Nationalmuseum, ett av Europas främsta kulturhistoriska museer samt Deutsches Museum, med världens största samling av vetenskaplig och teknisk karaktär. Här finns en särskild utställning om Hermann Köhl, den bayerska mångåriga Lufthansapiloten och flygkaptenen i Luftwaffe, som med baron Günther von Hünefeld och den irländske piloten James Fitzmaurice år 1928 genomförde den första flygningen från Europa till Amerika. Fordonstillverkaren BMWs närvaro har bidragit till att sätta München på den industriella världskartan.

München är säte och vinterkvarter för Circus Krone, Europas största cirkus. År 1919 byggdes den första cirkusbyggnaden på Marsfältet, en träbyggnad med 4 000 sittplatser. I december 1944 brann byggnaden ner men ett år senare stod en ny byggnad klar, och i december 1962 invigdes en tredje byggnad, den enda fasta cirkusbyggnaden i det tyskspråkiga området. Cirkusen har 3 000 sittplatser samt häst- och elefantstallar. 1967 döptes den intilliggande gatan om av Münchens borgmästare till Zirkus-Krone-Strasse. På sommaren, när cirkusen turnerar, hålls där rock- och musikkonserter.

Strax nordväst om München ligger resterna av Tysklands första koncentrationsläger, Dachau.[7] Lägret anlades 1933, samma år som nazisterna kom till makten i Tyskland, och mer än 30 000 människor dog i lägret fram till krigsslutet 1945. Lägerområdet är i dag en minnesplats och museum. Till Dachau går S-Bahn, linje S2, mot Petershausen. Stålgrindarna till lägerområdet bär en skylt med orden "Arbeit macht frei".

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

München är en viktig industristad där flera av de tyska storföretagen har sitt säte. Siemens, BMW och MAN AG är de mest kända. Efter andra världskriget kom flera tyska storföretag att flytta sina huvudkontor från Berlin till München.

Media[redigera | redigera wikitext]

München är hemort för Bayerischer Rundfunk. I Münchens finns även ett flertal andra TV- och radiobolag. München är med sina 250 förlag en viktig huvudort för tryckta medier. Bland förlagen kan nämnas Burda Verlag, Süddeutscher Verlag, IDG, Deutscher Taschenbuch Verlag, Langenscheidt Verlag, Bonnier, C. H. Beck Verlag, Carl Hanser Verlag, Droemer Knaur, Elsevier, Gräfe und Unzer Verlag, Oldenbourg Verlag, Piper Verlag, Prestel Verlag och Random House Verlagsgruppe.

Münchens viktigaste tidningar är Süddeutsche Zeitung (SZ), Münchner Merkur, Abendzeitung (AZ) och Tageszeitung (TZ).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Münchens tunnelbana.
Karta över Münchens kommunikationsnät 2009.

Spårvagn[redigera | redigera wikitext]

Münchens spårvagnar kallas för Tram och fungerar som ett komplement till tunnelbanan.

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Münchens tunnelbana (U-Bahn) invigdes 19 oktober 1971. Den har totalt 100 kilometer spår, fördelade på 6 linjer med 100 stationer. Tunnelbanan är också byggd med stationer i olika former, färger och konstnärliga utsmyckningar så att man lättare ska kunna orientera sig.

Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]

Münchens pendeltåg (S-Bahn) möts alla vid München Hauptbahnhof. Linjerna grenar ut sig i stadens alla förorter. Det finns 10 pendeltågslinjer, bland annat till flygplatsen.

Fjärrtåg[redigera | redigera wikitext]

München Hauptbahnhof är den klart viktigaste av Münchens tre fjärrtågsstationer. De andra är Bahnhof München-Pasing och Bahnhof München Ost.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Huvudflygplats för München är Flughafen München Franz Josef Straus som ligger 28 km nordöst om staden. Flygplatsen är näst efter Flughafen Frankfurt am Main, Tysklands största flygplats. 100 km väster om München ligger den betydligt mindre Flughafen München-Memmingen.

Transrapid[redigera | redigera wikitext]

Den 24 september 2007 togs ett beslut (mellan Freistaat Bayern, Deutsche Bahn och Transrapidkonsortiet) att bygga en höghastighetståglinje med magnettåg från München Hauptbahnhof till Münchens flygplats. Den 37 km långa tåglinjen, med en beräknad restid på 10 minuter, beräknades kosta 1,85 miljarder Euro att konstruera.[8] Under våren 2008 ändrades dock beslutet och magnettåglinjen kommer inte byggas.

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Universitet och högskolor[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tältliknande olympiabyggnader i München.

München är en stor sportstad som arrangerat såväl olympiska spel (1972) som VM i fotboll och EM i fotboll. Stadens storlag heter FC Bayern München och har bland annat vunnit flest ligatitlar i Tyskland. Münchens andralag TSV 1860 München åtnjuter också stor popularitet hos många münchenbor. Münchenbornas stora område för sport är Olympiaparken med dess olika arenor (simhall, inomhushall med mera). 2006 var München värdorten för invigningsmatchen vid VM i fotbollAllianz Arena. Allianz Arena ligger norr om München nära tunnelbanestation Fröttmaning.

Vänskapsorter[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien Edinburgh (Storbritannien) sedan 1954
Italien Verona (Italien) sedan 1960
Frankrike Bordeaux (Frankrike) sedan 1964
Japan Sapporo (Japan) sedan 1972
USA Cincinnati (USA) sedan 1989
Ukraina Kiev (Ukraina) sedan 1989
Zimbabwe Harare (Zimbabwe) sedan 1996 (1999-2002 var relationerna frysta på grund av den politiska situationen i Zimbabwe)

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.wolframalpha.com/input/?i=munchen&lk=4&num=1
  2. ^ [a b c d e f g] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 16 januari 2011.
  3. ^ [a b c d e] Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 - Stadtregionen (på tyska) Definition av storstadsområden. Läst 16 januari 2011.
  4. ^ http://www.wolframalpha.com/input/?i=munchen&lk=4&num=1
  5. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 423 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 424 
  7. ^ ”KZ-Gedenkstätte Dachau”. http://www.kz-gedenkstaette-dachau.de/english.html. 
  8. ^ * Weg frei für Münchner Transrapid”. Süddeutsche Zeitung. 25 september 2007. http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/artikel/837/134581/. 
  9. ^ http://www.wissenschaftsrat.de/exini_start.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]