M3/E12 (ånglok)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
SJ litt E12 /TGOJ litt M3
JvmKDAJ08743.jpg
TGOJ M3-lok nr 46
Järnvägsmuseet KDAJ08743
Tillverkningsår1913-1926
Byggt antal5
AxelföljdD
Effekt1030 ihk
Största tillåtna hastighet55 km/h
Startdragkraft11 ton

Littera E12 var fem stycken ånglok inom Statens Järnvägar (SJ) som var av typen tenderlok.[1][2] De levererades ursprungligen till Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg (OFWJ) under perioden 1913-1926 som littera M3 med individnummer 46-50.[1][2] Hos SJ hade loken individnummer 1932-1936.[2] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).[2] M3-loken var Sveriges första trecylindriga ånglok, så kallad trilling.[1] De användes för att dra malmtåg.[1] OFWJ blev år 1931 en del av Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ).[2] Där behöll M3-loken både littera och individummer.[2] I samband med att TGOJ elektrifierades under 1950-talet ville man skrota M3-loken, men 1957 övertogs loken av SJ.[1][2] SJ använde loken som beredskapslok i norra Sverige och fick då SJ littera E12. Ett M3 lok (individnummer 49) finns bevarat i driftsdugligt skick hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ) med TGOJ:s färgsättning.

Tabell för huvuddata[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar och TGOJ-Ånglok.[1][2] Den indikerade effekten (1033 ihk) är i tabellen avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära.[3] Värdet gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,6 km/h), och vid en normal rostansträngning. Beräkningen antar att M3-loket saknade matarvattenförvärmare.

ALLMÄNT PRESTANDA CYLINDRAR PANNA LOKVIKTER LOKDIMENSIONER
Axel-
följd
Spår-
vidd
mm
Indikerad
effekt
ihk
Drag-
kraft
ton
Tillåten
hastighet
km/h
Antal Dia-
meter
mm
Slag-
längd
mm
Slid-
styrning
Rost-
yta
Eld-
yta
Överhett-
ningsyta
Ång-
tryck
kg/cm²
Material-
vikt
ton
Tjänste-
vikt
ton
Adhesions-
vikt
ton
Största-
axeltryck
ton
Drivhjuls-
diameter
mm
Hjul-
bas
mm
D 1435 1030 11,0 (a) 55 3 450 660 Walschaert 2,50 129,4 35,9 11 51,6 56,6 56,6 Okänd 1295 4850


TENDER LOK+TENDER
Axel-
följd
Material-
vikt
ton
Tjänste-
vikt
ton
Hjul-
diameter
mm
Hjul-
bas
mm
Vatten-
förråd
Kol-
förråd
ton
Längd ö.
buffert
mm
Hjul-
bas
mm
Tjänste-
vikt
ton
3 14,9 32,9 1112 2900 15 3 16677 (b) 11665 89,5

(a) Värdet är troligtvis beräknat enligt Lokomotivlära med en förenklad formel som speglar lokets dragkraft vid låga hastigheter.[4]
(b) TGOJ-Ånglok anger 16672 mm[2]. Skillnaden är dock försumbar.

M3-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.[3][5][6] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.[7] Vid låga hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning.[5][8] Vid högre hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av pannans ångbildningsförmåga.[8] Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi.[6]

På grund av
maskinkraften
På grund av pannans
ångbildningsförmåga
Hastighet (km/h) 7,3 14,6 22,0 15 20 25 30 35 40 45 50 55
Varvtal (varv/s) 0,50 1,00 1,50 1,02 1,37 1,71 2,05 2,39 2,73 3,07 3,41 3,76
Indikerad effekt (ihk) 352 670 935(a) 713(b) 795 857 915 952 986 1009 1026 1033
Verkningsgrad 0,900 0,900 0,900 0,897 0,890 0,885 0,877 0,870 0,860 0,850 0,843 0,833
Dragkraft (ton) 11,7 11,1 10,3(a) 11,5(b) 9,6 8,2 7,2 6,4 5,7 5,1 4,7 4,2
(a) Effekt och dragkraft kan ej utvecklas fullt ut, då pannans ångbildningsförmåga är begränsande.
(b) Effekt och dragkraft kan ej utvecklas fullt ut, då maskinkraften är begränsande.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Diehl, Ulf; Fjeld, Ulf; Nilsson, Lennart (1973). ”E12”. Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar. Svenska Järnvägsklubben. sid. 75. ISBN 91-85098-13-2 
  2. ^ [a b c d e f g h i] Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-5. Libris länk 
  3. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris länk 
  4. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris länk 
  5. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris länk 
  6. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris länk 
  7. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris länk 
  8. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av pannans ångbildningsförmåga.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 571-572. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]