M3a

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
TGOJ Littera M3a
JvmKDAJ04605.jpg
FLJ M-lok nr 102
Järnvägsmuseet KDAJ04605
Tillverkningsår1928-1930
Byggt antal4
AxelföljdD1
Effekt1060 ihk
Största tillåtna hastighet55 km/h
Startdragkraft12 ton

TGOJ Littera M3a var fyra stycken ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som var av typen tanklok.[1] De levererades ursprungligen till Frövi–Ludvika Järnväg (FLJ) under perioden 1928-1930 som FLJ littera M med individnummer 101-104.[1] År 1931 uppgick FLJ i TGOJ och loken omlittererades till M3a.[1] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).[1] M3a-loken var trecylindriga ånglok, så kallade trillingar, och var i princip tankloksversionen av TGOJ littera M3.[1][2] Ett M3a-lok (individnummer 101) finns bevarat i driftsdugligt skick hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ).

Tabell för huvuddata[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från TGOJ-Ånglok.[1] Den indikerade effekten (1062 ihk) är i tabellen avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära.[3] Värdet gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,5 km/h), och vid en normal rostansträngning. Beräkningen antar att M3a-loket saknade matarvattenförvärmare.

ALLMÄNT PRESTANDA CYLINDRAR PANNA VIKTER DIMENSIONER FÖRRÅD
Axel-
följd
Spår-
vidd
(mm)
Indikerad
effekt
(ihk)
Drag-
kraft
(ton)
Tillåten
hastighet
(km/h)
Antal Dia-
meter
(mm)
Slag-
längd
(mm)
Slid-
styrning
Rost-
yta
(m2)
Eld-
yta
(m2)
Överhett-
ningsyta
(m2)
Ång-
tryck
(kg/cm2)
Material-
vikt
(ton)
Tjänste-
vikt (c)
(ton)
Adhesions-
vikt (c)
(ton)
Största-
axeltryck
(ton)
Drivhjuls-
diameter
(mm)
Löphjuls-
diameter
(mm)
Hjul-
bas
(mm)
Längd ö.
buffert
(mm)
Vatten-
förråd
(m3)
Kol-
förråd
(ton)
D1 1435 1060 12,0 (a) 55 3 450 660 Okänd (b) 2,5 129,4 35,9 12 60,8 80,4 65,6 Okänd 1295 Okänd 7350 13250 10,5 3,2

(a) Värdet är troligtvis beräknat enligt Lokomotivlära med en förenklad formel som speglar lokets dragkraft vid låga hastigheter.[4]
(b) Slidstyrningen var troligtvis enligt Walschaerts system.
(c) Gäller vid fulla vatten- och kolförråd.

M3a-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.[3][5][6] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.[7] Vid låga hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning.[5][8] Vid högre hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av pannans ångbildningsförmåga.[8] Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi.[6]

På grund av
maskinkraften
På grund av pannans
ångbildningsförmåga
Hastighet (km/h) 7,3 14,6 15 20 25 30 35 40 45 50 55
Varvtal (varv/s) 0,50 1,00 1,02 1,37 1,71 2,05 2,39 2,73 3,07 3,41 3,76
Indikerad effekt (ihk) 387 737 730 815 881 935 980 1012 1038 1055 1062
Verkningsgrad 0,900 0,900 0,895 0,890 0,883 0,877 0,870 0,862 0,853 0,843 0,834
Dragkraft (ton) 12,9 12,3 11,8 9,8 8,4 7,4 6,6 5,9 5,3 4,8 4,3

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-5. Libris länk 
  2. ^ Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 17. Libris länk 
  3. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris länk 
  4. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris länk 
  5. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris länk 
  6. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris länk 
  7. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris länk 
  8. ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av pannans ångbildningsförmåga.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 571-572. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]