M3b

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
TGOJ Littera M3b
JvmKDAJ04439.jpg
TGOJ M3b-lok nr 61
Järnvägsmuseet KDAJ04439
Tillverkningsår1929
Byggt antal3
AxelföljdD
Effekt1300 ihk
Största tillåtna hastighet60 km/h
Startdragkraft15,5 ton

TGOJ Littera M3b var tre stycken ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som var av typen tenderlok.[1] M3b-loken var trecylindriga, s.k trillingar, och arbetade med överhettad ånga och enkel expansion. De levererades ursprungligen till Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg (OFWJ) år 1929 med individnummer 61-63.[1] De användes för att dra malmtåg mellan Eskilstuna och Oxelösund.[2] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).[1] År 1931 uppgick OFWJ i TGOJ.[1] TGOJ elektrifierades 1953 och ångloken blev överflödiga.[2] M3b-loken avställdes under perioden 1954-56 och blev beredskapslok.[2] Ett lok, individnummer 61, finns bevarad hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ).[2] Övriga lok skrotades 1975.[2]

Tabell för M3b-lokets huvuddata[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från TGOJ-Ånglok, TGOJ lok och vagnar och Ångloklära.[1][3][2] Den indikerade effekten är avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära och gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,8 km/h) vid en normal rostansträngning.[4] Dragkraften i tabellen är troligtvis beräknad med en förenklad formel i Lokomotivlära.[5] Denna "nominella" dragkraft används för att jämföra olika ånglok med varann och speglar ånglokets dragkraft vid låga hastigheter.[5]

HUVUDDATA
Allmänt Axelanordning Lok D
Axelanordning Tender 3
Spårvidd 1435 mm
Hjuldiametrar Drivhjul 1350 mm
Tenderhjul Okänd
Cylindrar Antal 3
Diameter 500 mm
Slaglängd 660 mm
Slidstyrning Walschaert
Ångans arbetssätt Typ av ånga Överhettad
Expansion Enkel
Panna Rostyta 3,00 m2
Eldyta, total 148,2 m2
Överhettningsyta 48,5 m2
Ångtryck 13 kg/cm2
Vikter Materialvikt Lok 65500 kg
Materialvikt Tender 17500 kg
Tjänstevikt Lok 72000 kg
Tjänstevikt Tender 40500 kg
Tjänstevikt Lok+Tender 112500 kg
Adhesionsvikt 72000 kg
Största axeltryck Okänd
Dimensioner Hjulbas Lok 4950 mm
Hjulbas Tender Okänd
Längd ö buffert Lok+Tender 17400 mm
Förråd Kol 5000 kg
Vatten 18,0 m3
Bromssystem Lok Ångbroms
Tender och vagnar Tryckluft
Prestanda Startdragkraft 15500 kg
Största tillåtna hastighet 60 km/h
Indikerad effekt 1300 ihk

M3b-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter[redigera | redigera wikitext]

Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.[4][6][7] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.[8] Vid denna rostansträngning och full belastning förbrukar M3b-loket teoretiskt 1,5 ton stenkol och 8,9 m3 vatten per timme. Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi. Blåmarkerade värden kan ej utvecklas fullt ut då pannans ångbildningsförmåga är begränsande vid hastigheter över 13 km/h. Rödmarkerade värden kan ej utvecklas fullt ut då maskinkraften är begränsande vid hastigheter under 13 km/h.

PRESTANDA VID OLIKA HASTIGHETER
Hastighet
(km/h)
Hastighets-
förhållande
Varv-
tal
(varv/s)
Indikerad
effekt
(ihk)
Verknings-
grad
Drag-
kraft
(ton)
PGA MASKINKRAFTEN
7,6 0,50 523 0,900 16,6
15,3 1,00 995 0,900 15,8
22,9 1,50 1383 0,900 14,7
PGA PANNANS ÅNGBILDNINGSFÖRMÅGA
10,7 0,2 0,72 804 0,900 17,8
16,4 0,3 1,08 925 0,895 13,6
21,9 0,4 1,44 1032 0,888 11,3
27,4 0,5 1,79 1117 0,882 9,7
32,9 0,6 2,15 1182 0,874 8,5
38,4 0,7 2,51 1234 0,866 7,5
43,8 0,8 2,87 1270 0,857 6,7
49,3 0,9 3,23 1294 0,846 6,0
54,8 1,0 3,59 1303 0,836 5,4
60,3 1,1 3,95 1299 0,823 4,8

M3b-lokets teoretiska dragkraftskurva[redigera | redigera wikitext]

Dragkraftskurvan är konstruerad med hjälp av data i ovanstående tabell, men med fler närmevärden. Vid hastigheter under 13 km/h begränsas dragkraften av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning (triangelmarkerad kurva). Vid hastigheter över 13 km/h begränsas dragkraften av pannans ångbildningsförmåga (cirkelmarkerad kurva). Vid en maximal friktionskoefficient på 0,20 begränsas dragkraften av adhesionen upp till 15 km/h (bruten linje). Vid mycket gynnsamma adhesionsförhållanden kan ånglok som bäst uppnå en friktionskoefficient på 0,25 utan att börja slira.[9]

Dragkraftskurva

Enligt dragkraftskurvan kan M3b-loket teoretiskt utveckla 17 tons dragkraft vid det absoluta startögonblicket. För detta krävs en friktionskoefficient på knappt 0,24.[10] Vid M3b-lokets nominella dragkraft på 15,5 ton krävs en friktionskoefficient på knappt 0,22.[10] Den nominella dragkraften kan utvecklas till drygt 13 km/h. I praktiken brukade järnvägsbolagen, som exempelvis Statens Järnvägar (SJ), sällan räkna med friktionskoefficienter högre än 0,20 när man planerade tidtabeller.[11] På så sätt minskade man risken för slirning.[11] För M3b-loket skulle en maximal friktionskoefficient på 0,20 innebära en maximal dragkraft på 14,4 ton, d.v.s. 20% av M3b-lokets adhesionsvikt.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-6. Libris länk 
  2. ^ [a b c d e f] Sundström, Erik; Fredriksson, Christer (2016). ”OFWJ 61-63 = TGOJ 61-63 litt. M3b”. TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls Förlag. sid. 127-129 och 134. Libris länk. ISBN 978-91-7266-192-9 
  3. ^ Höjer, Elis; Beijer, Malte; Granér, Gabriel (1949). ”Sammanställning VII”. Ångloklära. Bildnummer 87 (Fjärde upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 90-91. Libris länk 
  4. ^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris länk 
  5. ^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris länk 
  6. ^ Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris länk 
  7. ^ Höjer, Elis (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris länk 
  8. ^ Höjer, Elis (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris länk 
  9. ^ Höjer, Elis (1921). ”Adhesion”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 188. Libris länk 
  10. ^ [a b c] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft på grund av adhesionen”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565. Libris länk 
  11. ^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraftskurvans användning”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 579-580. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]