MIM-104 Patriot

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
MIM-104 Patriot
Patriot missile launch b.jpg
Patriotrobot avfyrad från mobil ramp
Typ Luftvärnsrobot
Ursprungsland USA USA
Servicehistoria
Brukstid 1981–
Används av Bahrain, Egypten, Grekland, Israel, Japan, Jordanien, Kuwait, Nederländerna, Polen, Saudiarabien, Spanien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland, USA
Medverkan i krig Kuwaitkriget, Irakkriget, Gazakriget 2014, Syriska inbördeskriget
Produktionshistoria
Tillverkare Raytheon
Antal tillverkade > 8600
Specifikationer
Längd 5,8 meter
Vikt 700 kg
Spännvidd 920 mm
Diameter 410 mm
Stridsspets M248 Splitterladdning med oktol
Stridsspetsvikt 90 kg
Tändrör Zonrör
Målsökare Semiaktiv radarmålsökare
Styrsystem Radiostyrd
Prestanda
Räckvidd 70 km (PAC-1)
160 km (PAC-2)
Flyghöjd 24 200 meter

MIM-104 Patriot är en amerikansk luftvärnsrobot, som tillverkas av Raytheon. Den utgör den huvudsakliga luftvärnsbeväpningen i USA:s armé och används av många fler nationer. Patriot ersatte roboten MIM-14 Nike-Hercules som USA:s huvudsakliga High to Medium Air Defense (HIMAD) och Hawk som USA:s medeldistans taktiska luftvärnsplattform. Även om det inte ingick i den ursprungliga specifikationen, så har Patriot också fått en roll som antiballistisk robot, vilket idag utgör dess huvudsakliga uppgift, då amerikanska soldater förväntas strida under skydd av oinskränkt luftherravälde.

Utöver roboten består systemet av en AN/MPQ-53 och AN/MPQ-65 radar som söker efter och följer fientliga plan och robotar, en datoriserad och AN/MSQ-104 nätverksuppkopplad stridsledningscentral, samt fordon och ramper.

Patriot utvecklades vid Redstonearsenalen i Huntsville, Alabama, liksom ett stort antal andra amerikanska robotar. Namnet Patriot är en akronym för Phased Array Tracking Radar to Intercept Of Target.

Patriot har sålts bland annat till Egypten, Grekland, Israel, Japan, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Spanien, Taiwan och Tyskland. Sedan Nordkorea provsprängt kärnvapen, samt provskjutit ballistiska robotar, så har också Sydkorea uttryckt ett intresse att köpa systemet.[1] Den sjunde november 2017 tillkännagav den svenska regeringen att Sverige kommer köpa in ett antal system till Försvarsmakten.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Tyskt Patriotsystem med kamouflage

Den ursprungliga patriotroboten har uppgraderats i omgångar. Uppgraderingarna kallas PAC, Patriot Advanced Capability.

PAC-1[redigera | redigera wikitext]

Detta var främst en uppgradering av mjukvaran, så att radarutrustningen höjde sin sökvinkel, för att kunna upptäcka ballistiska robotar. Radarn gavs också en möjlighet att få systemet att attackera flygplan med elektroniska störsändare.

PAC-2[redigera | redigera wikitext]

Denna uppgradering gjordes för att ytterligare förbättra systemets antiballistiska funktion och blev klar precis före Kuwaitkriget. Modifierade robotar skickades skyndsamt ut till både USA:s armé och Israel. Uppgraderingen innebar att radarn modifierades ytterligare, samt att stridsdelen i roboten gavs större splitterfragment. Dessa ökades från 2 till 45 gram.

Under 90-talet och 2000-talet har PAC-2 roboten uppgraderats i ytterligare fyra små omgångar.

PAC-1 och PAC-2 använder AN/MPQ-53 radarn.

PAC-3[redigera | redigera wikitext]

PAC-3 innebar en fullständig uppgradering av hela systemet i alla dess delar. En ny radar, AN/MPQ-65, ersätter den gamla, och robotarna har gjorts om påtagligt. Stridsledningssystemet har fått nätverksegenskaper. Roboten har optimerats för antiballistisk användning. Detta innebär att man behåller PAC-2 för skydd mot flygplan, UAV:er och kryssningsrobotar. Roboten har också gjorts mindre, så att varje kanister nu innehåller fyra enheter, mot tidigare en enda. Stridsladdningen har minskat, då man förväntas träffa målet rakt på med kinetisk energi. Roboten styr också sig själv mot målet under slutfasen.

PAAC-4[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2013 började Rafael Advanced Defense Systems söka finansiering för Patriot Advanced Affordable Capability-4 (PAAC-4), vilket är ett fjärde generationen av systemet. Syftet till det nya systemet är att integrera roboten "Stunner" från David's Sling Missile System, ett amerikanskt-israeliskt projekt, tillsammans med radar, robottuberna och kontrollstationen från PAC-3. Roboten är en tvåstegs flerfunktionssökande, och ersätter då den radarstyrda PAC-3 roboten. Ett uppdaterat system beräknas erbjuda förbättrad operativ prestanda till 20% lägre enhetskostnad jämfört mot PAC-3.[2]

Framtida uppgraderingar[redigera | redigera wikitext]

Under 2008 kommer en modifierad version av PAC-3, PDB-6, att tas i bruk, vilken förväntas ha bättre motor och styregenskaper för att kunna användas mot alla slags mål, inklusive helikoptrar och bärare av anti-radarrobotar. Polen beställer 2016 patriot system med billigare skyceptor robotar för pac-3. Köpet måste först godkännas av USA. Skyceptor är en variant av Stunner missilen, som utvecklades i Israel för deras David's Sling system.

Stridshistorik[redigera | redigera wikitext]

Under kuwaitkriget rapporterade nyheterna mycket om irakiska Scud- och Al Hussein-robotar som avlossades mot både Israel och Saudi-Arabien. Effektiviteten hos Patriot mot dessa är hemligstämplad och föremål för drastiskt skiljaktiga bedömningar. Inledande rapporter om stora framgångar har visat sig vara överdrivna och propagandistiska.

Ett tillfälle då systemet inte fungerade innebar att 28 amerikanska soldater dödades då deras militärläger i Dhahran i Saudiarabien träffades av en Scud-robot. Detta berodde på att radarn, som skickade data till Patriotramperna, innehöll en bugg. Buggen berodde på ett avrundningsfel när systemklockan, som representeras av heltal, skulle beräknas som ett flyttal i datorn. Detta gjorde att felet i klockberäkningen var proportionellt mot tiden som systemet hade varit i gång. När systemet hade varit igång i cirka 100 timmar, vilket var fallet vid detta tillfälle, innebar detta en osäkerhet i klockan på drygt en tredjedels sekund. Eftersom en Scud-robot flyger i omkring 6000 km/h (1680 m/s), låg radarns avsökningsområde fel på ungefär 600 meter, vilket gjorde att radarn inte såg roboten vid nästa skanning och misstog den för ett annat objekt. Det gjorde att Scud-roboten inte gensköts och i stället träffade sitt mål. [3]

Under invasionen av Irak 2003 lyckades systemet skjuta ned alla fientliga mål inom dess räckvidd. Några ballistiska långdistansrobotar avfyrades dock aldrig. När de amerikanska trupperna tillämpade manöverkrigföring flyttades också Patriotbataljonerna framåt växelvis. Detta hade man tidigare inte gjort och systemet var från början inte tänkt för detta slags snabba rörelser. Två nedskjutningar av flygplan från den egna koalitionen inträffade som ett resultat av detta.[källa behövs]

Användare[redigera | redigera wikitext]

Map with MIM-104 operators in blue
and potential operators in purple

Nuvarande användare:[4]

Tyskland Tyskland
Grekland Grekland
  • Flygvapnet–Hellenic Armed Forces
    • 350 Guided Missiles Wing
Israel Israel
Japan Japan
    • Air Defense Missile Training Unit (PAC-2 & PAC-3)
    • 1. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
    • 2. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
    • 3. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
    • 4. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
    • 5. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
    • 6. luftvärnsrobotgruppen (PAC-2 & PAC-3)
Kuwait Kuwait
  • Kuwaits flygvapen

I augusti 2010 meddelade amerikanska myndigheter att Kuwait beslutat att köpa 209 MIM-104E PAC-2.[7] I augusti 2012 köpte Kuwait 60 MIM-104F PAC-3, tillsammans med fyra radarstationer och 20 robotramper.[8]

Jordanien Jordanien
  • Jordaniens försvarsmakt
  • Jordanien operar med fyra batterier, anskaffade begagnade från Tyskland.[9] Batterierna har varit grupperade Irbid längs gränsen till Syrien. Detta som en markering för att avvärja eventuella robotattacker från Syrien, på grund av Syriska inbördeskriget.[10]
Nederländerna Nederländerna
Qatar Qatar
  • Qatars försvarsmakt
  • I november 2012 meddelades att Qatar skulle köpa 246 MIM-104E GEM-T and 786 PAC-3 med tillhörande utrustning.[11]
Saudiarabien Saudiarabien
Sydkorea Sydkorea
  • Sydkoreanska flygvapnet (PAC-2, 2016 PAC-3 Change)
    • 1. luftvärnsartilleribrigaden
    • 2. luftvärnsartilleribrigaden
Spanien Spanien
  • Spanska armén
    • Regimiento de Artillería antiaérea 74
Taiwan Taiwan
  • Taiwans försvarsmakt, GHQ Missile Command
Förenade Arabemiraten Förenade Arabemiraten
  • Förenade Arabemiratens försvarsmakt

I december 2008 meddelades att Förenade Arabemiraten skulle köpa PAC-3 tillsammans med 288 robotar och 216 GEM-T robotar. Affären var en del i Förenade Arabemiratens militära upprustning, som bland annat innehållit inköp av nya stridsflygplan.[12]

USA USA

Amerikanska armén opererar med totalt 1.106 lavetter. År 2010 fanns det 483 i tjänst.[13][14]

    • 11. luftvärnsartilleribrigaden
      • 1. bataljonen, 43. luftvärnsartilleriregementet
      • 2. bataljonen, 43. luftvärnsartilleriregementet
      • 3. bataljonen, 43. luftvärnsartilleriregementet
      • 5. bataljonen, 52. luftvärnsartilleriregementet
    • 31. luftvärnsartilleribrigaden
      • 3. bataljonen, 2. luftvärnsartilleriregementet
      • 4. bataljonen, 3. luftvärnsartilleriregementet
    • 69. luftvärnsartilleribrigaden
      • 4. bataljonen, 5. luftvärnsartilleriregementet
      • 1. bataljonen, 44. luftvärnsartilleriregementet
      • 1. bataljonen, 62. luftvärnsartilleriregementet
    • 108. luftvärnsartilleribrigaden
      • 1. bataljonen, 7. luftvärnsartilleriregementet
      • 3. bataljonen, 4. luftvärnsartilleriregementet
    • 35. luftvärnsartilleribrigaden, 8. armén
      • 2. bataljonen, 1. luftvärnsartilleriregementet
      • 1. bataljonen, 1. luftvärnsartilleriregementet
      • 6. bataljonen, 52. luftvärnsartilleriregementet
    • 5. bataljonen, 7. luftvärnsartilleriregementet
    • 3. bataljonen, 6. luftvärnsartilleriregementet

Möjliga framtida användare[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I den parlamentariska luftförsvarsutredningen 2040 angav kommittén bland annat att ett luftvärnssystem med en förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag, var av prioritet. År 2016 framkom det att amerikanska MIM-104 Patriot samt franska SAMP/T Aster var två alternativ som övervägdes. Inför försvarsmaktsövningen Aurora 17, bjöds både Frankrike samt USA in till övningen, för att öva och förevisa de två systemen.[16] Den 10 juli 2017 framkom det i media att den svenska regeringen förordade det amerikanska luftvärnsrobotsystemet MIM-104 Patriot, medan Försvarets materielverk förordar det franska systemet. Bland annat menade FMV på att det franska systemet 30–40 procent billigare sett över en livscykel jämfört mot det amerikanska. Totalt omfattar affären ett värde på drygt 10 miljarder kronor, och där kritiker menar att den avgörs på politik, och inte efter prestanda och ekonomi.[17][18] Den 7 november 2017 meddelade Regeringen Löfven att man gett Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att skicka en anbudsförfrågan, ett så kallat ”Letter of Request for a government-to-government Letter of Offer and Acceptance”, till amerikanska staten, och därmed inleda förhandlingar om en anskaffning av luftvärnssystemet.[19] Valet avgjordes med bakgrund till att Försvarsmakten förordade Patriot, efter att genomfört en militärstrategisk analys av hotbild, kravställning, ekonomi, leveranssäkerhet, vidmakthållande samt prioriteringar och ambitioner avseende internationellt samarbete.[20] Regeringen kommer under 2018 ta slutlig ställning till anskaffningen till luftvärnssystemet, vilket enligt försvarsbeslutet 2015 ska påbörjats levereras 2020, och vara slutlevererat senast 2025, och då ska tillförts till två luftvärnsbataljoner.[19][21]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”South Korea Eyes Independent Missile Defense System - Space War”. http://www.spacewar.com/reports/South_Korea_Eyes_Independent_Missile_Defense_System_999.html. 
  2. ^ ”Raytheon-Rafael Pitch 4th-Gen Patriot System”. Defensenews.com. http://www.defensenews.com/article/20130831/DEFREG04/308310010/Raytheon-Rafael-Pitch-4th-Gen-Patriot-System. Läst 31 augusti 2013. 
  3. ^ ”Patriot Missile Software Problem” (på engelska). 4 februari 1992. http://www.fas.org/spp/starwars/gao/im92026.htm. Läst 24 september 2009. 
  4. ^ ”Raytheon official Youtube channel”. https://www.youtube.com/watch?v=pG9W1na1rdk&app=desktop. 
  5. ^ Israel completes upgrade of PAC missile defense”. World Tribune. 12 maj 2010. http://www.worldtribune.com/worldtribune/WTARC/2010/me_israel0405_05_12.asp. Läst 27 september 2014. 
  6. ^ ”Israeli Patriot Replacement”. Israeli Patriot Replacement. Strategypage.com. December 13, 2012. http://strategypage.com/htmw/htada/articles/20121213.aspx. 
  7. ^ ”Gulf States Requesting ABM-Capable Systems”. Gulf States Requesting ABM-Capable Systems. http://www.defenseindustrydaily.com/gulf-states-requesting-abm-capable-systems-04390/. Läst 17 augusti 2010. 
  8. ^ ”Kuwait buys PAC-3”. Kuwait buys PAC-3. Strategypage.com. August 6, 2012. http://strategypage.com/htmw/htada/articles/20120806.aspx. Läst 27 september 2014. 
  9. ^ Malbrunot, Georges (22 februari 2012). ”La Jordanie déploie des batteries Patriot contre Damas” (på fr-FR). Le Figaro. ISSN 0182-5852. http://www.lefigaro.fr/international/2012/02/22/01003-20120222ARTFIG00610-la-jordanie-deploie-des-batteries-patriot-contre-damas.php. Läst 10 april 2017. 
  10. ^ الرأي, عمّان - (19 mars 2017). ”المومني : الأردن يمتلك صواريخ باتريوت للرد على أي خروقات” (på en-GB). Alrai. http://alrai.com/article/10382188/%D9%85%D8%AD%D9%84%D9%8A%D8%A7%D8%AA/%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%88%D9%85%D9%86%D9%8A--%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%B1%D8%AF%D9%86-%D9%8A%D9%85%D8%AA%D9%84%D9%83-%D8%B5%D9%88%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE-%D8%A8%D8%A7%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D9%88%D8%AA-%D9%84%D9%84%D8%B1%D8%AF-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%A3%D9%8A-%D8%AE%D8%B1%D9%88%D9%82%D8%A7%D8%AA. Läst 10 april 2017. 
  11. ^ ”Federal Register – 36(b)(1) Arms Sales Notification”. Federal Register – 36(b)(1) Arms Sales Notification. federalregister.gov. https://www.federalregister.gov/articles/2012/11/16/2012-27945/36b1-arms-sales-notification. 
  12. ^ UAE seals deal for Patriot missiles”. The National (United Arab Emirates). 25 december 2008. http://www.thenational.ae/news/uae-news/uae-seals-deal-for-patriot-missiles. Läst 27 september 2014. 
  13. ^ The Military Balance 2010. – P. 33
  14. ^ ”International Institute for Strategic Studies – IISS”. International Institute for Strategic Studies – IISS. iiss.org. http://www.iiss.org. 
  15. ^ ”Air Defense Artillery Unit Locations”. Air Defense Artillery Unit Locations. airdefenseartillery.com. 2010. http://www.airdefenseartillery.com/ada_website_08/attach/ADA%20Map%20-%20Unit%20Locations%20-%2011x17%20.pdf. 
  16. ^ ”FMV: Patriot eller Aster köps in som luftvärn i år”. cornucopia.cornubot.se. http://cornucopia.cornubot.se/2016/02/fmv-patriot-eller-aster-kops-in-som.html. Läst 10 juli 2017. 
  17. ^ ”Dragkamp om vapenaffären”. di.se. http://www.di.se/nyheter/dragkamp-om-vapenaffaren/. Läst 10 juli 2017. 
  18. ^ ”DI bekräftar: Regeringen vill ha dyrare och sämre Patrioit”. cornucopia.cornubot.se. http://cornucopia.cornubot.se/2017/07/di-bekraftar-regeringen-vill-ha-dyrare.html. Läst 10 juli 2017. 
  19. ^ [a b] ”Regeringen bemyndigar FMV att inleda förhandlingar med USA om köp av nytt medelräckviddigt luftvärnssystem”. regeringen.se. http://www.regeringen.se/artiklar/2017/11/regeringen-bemyndigar-forsvarets-materielverk-att-oversanda-forfragan-och-inleda-forhandlingar-med-usa-for-anskaffning-av-ett-nytt-medelrackviddigt-luftvarnsystem/. Läst 7 november 2017. 
  20. ^ ”Försvarsmakten förordar luftvärnssystemet Patriot”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/11/forsvarsmakten-forordar-luftvarnssystemet-patriot/. Läst 7 november 2017. 
  21. ^ ”FMV inleder förhandlingar om anskaffning av Patriot luftvärnssystem”. fmv.se. http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-inleder-forhandlingar-om-anskaffning-av-Patriot-luftvarnssystem/. Läst 7 november 2017. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, MIM-104 Patriot, 8 november 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]