MK 108

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
MK 108
MK 108
Beskrivning
TypAutomatkanon
UrsprungslandNazitysklandNazityskland
Tjänstehistoria
Brukstid1943-1945
Medverkan i krigandra världskriget
Produktionshistoria
Designdatum1940
Produktionsperiod1943-1945
Specifikationer
VapentypAutomatkanon
Kaliber30 mm
Piplängd545 mm
Ammunition30x90RB
MagasinBandmatad
LåsmekanismTungt slutstycke
Längd1057 mm
Vikt58 kg
Eldhastighet650 skott/minut
Mynningshastighet540 m/s

MK 108 (Tyska: Maschinenkanone - "Maskinkanon") var en automatkanon med 30 mm kaliber som tillverkades i Tyskland under andra världskriget av Rheinmetall-Borsig för användning i flygplan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kanonen utvecklades som ett privat initiativ av företaget 1940 och överlämnades 1942 till Reichsluftfahrtministerium (RLM) som svar på en förfrågan om en tyngre flygplansbeväpning lämplig för användning mot de allierades bombplan. Vid prov visade det sig att kanonen var väl lämpad för denna roll, det krävde i genomsnitt bara fyra träffar med spränggranater för att få ner ett tungt bombplan som en B-17 Flying Fortress och B-24 Liberator och en enda träff på ett jaktflygplan. I jämförelse så krävdes det ett genomsnitt på 25 träffar från en 20 mm MG 151/20 för att skjuta ner en B-17.

MK 108 sattes snabbt i produktion och installerades i en flera av Luftwaffes jaktflygplan. Den såg första operativa bruk under senhösten 1943 med Bf 110 G-2 och i Bf 109 G-6/U4.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

Uppsnittad patron med en Minengeschoß granat

Kanonen använde den speciellt utvecklade 30x90RB mm ammunitionen, 30 mm kaliber, 90 mm hylslängd, reducerad fläns. Till skillnad från normal ammunition, som använder mässingshylsor så använde man stålhylsor. Flera olika typer av projektiler utvecklades, bland annat övnings-, pansarbrytande, spräng- (Minengeschoß) och brandgranater. I praktiken användes dock bara spräng- och brandprojektilerna. Minengeschoß gjordes av djupdraget stål i stället för att vara smidda och maskinbearbetade vilket var praxis för granater. Detta resulterade i en granat med ett tunt men starkt skal, som därmed hade en mycket större hålighet för sprängämnen.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Kanonen visade sig vara mycket effektiv och pålitlig men ändå jämförelsevis lätt, kompakt och lätt att tillverka. Dessa egenskaper beror på dess enkla konstruktion, 80% av kanonen utgjordes av pressade plåtdetaljer, och att antalet rörliga delar begränsades till ett absolut minimum genom att kanonen fungerade genom principen med tungt slutstycke.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]