Mac Robertson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mac Robertson, född 1947 i Ängelholm, är en svensk gitarrist, basist, och sångare inom musikgenrerna blues och countryblues. Robertson spelar elbas och akustisk gitarr i fem mer eller mindre aktiva musikprojekt, två av dem är bluesband: Dixon Trail och Bluesblocket. Robertson spelar även bas i Ferne & de Fyra Sista och Trio Ferne (tidigare Jolly Joy Band) och akustisk gitarr i sitt soloprojekt Blind Reverend Mac Robertson. Han spelar även akustisk gitarr och sjunger i New Sunny Side Ramblers, ett county- old time och bluegrassband samt i ett gatumusikantband kallat Juke Boys som uppträder sparsamt. Robertson har sedan 80-talet samtidigt verkat på frilansbasis som författare, radioproducent och föreläsare inom det kulturhistoriska facket och har varit anställd som bibliotekarieMalmö högskola och Universitetsbiblioteket i Lund.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Mac Robertson började spela gitarr och sjunga i Västeråsgruppen Blue Jacks som spelade pop i början på 1960-talet. Han fortsatte i mitten av samma decennium som gitarrist/sångare i den Beatles- och Tagesinspirerade Båstadbaserade gruppen Arthurs, som spelade vad som fanns på den brittiska och amerikanska R&B och pop-himlen. Denna grupp deltog bland annat i pop-bandstävlingen 1967 och höll på 60-talet ut. Gruppen som spelade på Tages avlagda utrustning nådde en del framgång med konsert- och klubbgig i nordvästra Skåne. Arthurs bestod av Martin Ahlgren trummor/sång, Mac Robertson gitarr/sång, Kaj Fredenmark gitarr/sång och Alf Bartley elbas. Från 1966 spelade Bo Werner elbas och Karin Håkansson sjöng.

Därefter startade Robertson och Martin Ahlgren den akustiska gitarrduon Mac & Martin som med egna sånger med mycket stämsång blev en följetong i radioserien Bandet Går och fick uppmärksamhet i Onsdag Med Ungdomsredaktionen. Gruppen var aktiv under större delen av 1970-talet och spelade bland annat på pubar och folkparker runt om i södra Sverige, på musikfestivaler och på institutioner i Lund.

1980-90[redigera | redigera wikitext]

1980 var Mac Robertson med om att tillsammans med sångaren och låtskrivaren Mats Zetterberg, gitarristen Lars Meding och trummisen Lasse Mohlin bilda lundabandet Bluesblocket som under fem år turnerade i Sverige och Danmark bland annat med Peps, Caesar (från Caesars Blues Band), Troels Jensen och Jörgen Lang (från Delta Cross Band), Mårten Micro (från Kal P Dal och Linus and The Losers), Ralph Svensson (från bland annat Big Bang Group) och Jan Gerfast (från Jan Gerfast Blues Band). Mac Robertson spelade elbas i Bluesbocket vars ledande gestalt är Mats Zetterberg. Gruppen spelade in en LP och gjorde åtskilliga turnéer, radioinspelningar och diverse framträdanden.

Bluesblocket i ursprunglig version återförenades 2006 och gjorde flera konserter bland annat på bluesfestivalen i Eslöv, på nytt tillsammans med Troels Jensen. Bandet fortsätter spela då och då, med samma koncept; att ha en kärna och bjuda in välkända bluesmusikanter. Nu (2017) ingår, förutom Mats och Mac, som fasta medlemmar Ingvar Krupa på trummor. Björn Almqvist på gitarr och Sven Bornemark klaviatur..

Under 1980-talet och en bit in på 90-talet arbetade Robertson tillsammans med gode vännen, musikern, journalisten och mediapedagogen Lars "Ferne" Fernebring (känd från den riksbekanta proggduon Risken Finns) som kulturarbetare. De spelade, höll föredrag, gjorde en mängd radioprogram, skrev i tidningar och tidskrifter och författade biografin C.Aug.Cederborg, Snapphanetidens berättare.

I mitten på 1980-talet bildade Robertson och Lasse Mohlin, Lars-Gunnar Möller och Kenneth Engström bandet Chisum Express som senare blev Ella B Band. Gruppen gjorde bl.a. inspelningar på Radio Malmöhus som sändes i nämnda radiostation. Detta band ombildades under senare delen av 80-talet. Kenneth och Lars-Gunnar lämnade gruppen men Ragnar Segersten, Sanja Markovic, Mark Bordman och Janne Petersson tillkom och bandet övergick till att spela mer popinfluerad elektrisk musik. Mac överlät basen till Mark Bordman och gick över till elektrisk gitarr. Bandet gjorde i denna sättning en studioinspelning som dokumenterades på video. Denna finns att se på YouTube.

Mac hade samtidigt en duo i gång med Kenneth Engström från Ella B kallad Engström & Robertson. De spelade utpräglad akustisk East Coast Blues och ragtime på två gitarrer. Under samma tid spelade han ganska intensivt med Ferne, Lars Fernebring, och multiinstrumentalisten Martin Landgren i Jolly Joy Band, en akustisk tremannagrupp, som redan 1981 gjorde en omskriven LP Snapphanar, Sånger, Sanningar och Legender. Trion spelade covers med mycket stämsång av det bästa från 60-talet och Fernes egna låtar. Denna grupp ombildades så småningom till det akustiska musikantgänget Juke Boys och utökades med fler personer och instrument. Det var gitarr som gällde för Mac i dessa grupper. Jolly Joy Band har snapphaneåret 2007 återbildats för flera konserter och radioprogram men kallar sig numera Trio Ferne. Denna grupp har för första gången sedan inspelningen av snapphane-LP:n 1980 framfört musiken från plattan live. Debuten skedde på den fullsatta hembygdsparken i Broby i augusti 2007 och rullade vidare med konserter 2008 och 2009. Snapphanesångerna spelades även in live på Radio Kristianstad och sändes ett flertal gånger.

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Efter millennieskiftet tog musiken fart på nytt med framgångsrika grupper som Ferne och De Fyra Sista (F&dFS) med bland annat Ulf "Proffis" Oldehed och Thomas Wiehe. Därefter har musiken blivit Mac Robertsons huvudsysselsättning. I band som Dixon Trail (Per Lundahl gitarr, Tobe Engström klaviatur och Claes Åberg, extraordinär trummisoefor) som endast har musik ur Willie Dixons produktion på sin repertoar. No Image Blues Band (Ulf Proffis Oldehed, Stefan Jönsson och Tobe Engström) som bildades för att spela på Bluesfestivalen i Eslöv 2012. Konstellationen fungerade så bra att bandet har fortsatt. De spelade Texas Blues stil med förebilder som bl.a. Allman Brothers, Stevie Ray Vaughan och Bonnie Raitt. Tyvärr upphörde denna grupp 2014.

Vidare har Bluesblocket fått ny fart, bandet som firar 37-årsjubileum 2017. Mats Zetterberg och Mac Robertson är som sagt originalmedlemmar. Nya musiker är Ingvar "Nelson" Krupa (Fiendens Musik)och Björn Almqvist (Spellkasters) samt den senaste medlemmen Sven Bornemark på klaviatur. Bluesblocket har sedan starten 1980 spelat med många gästmusiker och detta pågår ännu. Danska blueseliten spelar gärna med bandet, dvs Troels Jensen, Jörgen Lang och Jens Haack. Även musiker som Erland Jacobsson, Martin Landgren och Lars Meding (vilken var med i bandet från starten) deltar ofta som gäster. Bandet spelar blues med texter översatta till svenska av Mats Zetterberg. Bandet har även en dylanrepertoar där alla låtarna är hämtade från Basement Tapes och översatta till svenska av Mats. Ett bluesalbum har nyligen spelats in i Björn Almqvists studio i Helsingborg och kommer troligen att ges ut våren 2018. Albumtiteln är "Svart Blues Är Ett Vitt Begrepp". Där medverkar även Troels Jensen och Thomas Melau med klaviatur resp. munspel.

Ferne & de Fyra Sista släppte en platta 2013, Fernes andra album Dylantolkningar till svenska. I bandet spelar Ferne, Thomas Wiehe, Martin Landgren, Ulf Proffis Oldehed och Mac Robertson. Bandet bildades 2003 för att spela in Fernes första platta med Dylan tolkad till svenska, "Inte Ens Ett Farväl". Båda skivorna har rönt uppmärksamhet och den senaste "Ödets Nyckfullhet" från 2013 blev nominerad till Manifestpriset i kategorin Visa. Gruppen har även släppt ett kritikerrosat album med Fernes egen musik, "Musik För Frånskilda", där Jonte Svensson medverkar på trummor.

Mac har även ett soloprojekt kallat Blind Reverend Mac Robertson. Han spelar akustisk gitarr till en repertoar av countryblueslåtar. Ofta uppträder Reverend som support till Bluesblocket men har även spelat ett flertal gånger i den så kallade "Galenradion" i Lund samt i CMR Countryradio i Svalöv.

Efter pensioneringen från Orkanenbiblioteket på Malmö högskola har Mac Robertson ägnat i princip all tid åt musiken.

Det mest aktiva bandet är country, bluegrass, old time och hillbillybandet New Sunny Side Ramblers som bildades 2008 som en trio av Lars Fernebring, Stefan Danielsson och Mac. Senare lämnade Ferne bandet som istället utökades med Ulf Proffis Oldehed på roundneck dobro, Pär Hyberg sång och mandolin samt Håkan Skoglund på akustisk bas. Håkan drog sig ganska snart ur och ersattes på bas av Tommy "Tompa" Sörensen, välkänd musiker från Eslöv. De senaste medlemmarna är banjovirtuosen Ingvar Holmqvist och mandolinisten Jörgen Carlsson från Malmö vilken ersatt den avhoppade Pär Hyberg 2017. Mac spelar akustisk gitarr tillsammans med Stefan, arrangerar och sjunger. En mycket lyckad konstellation som rönt framgångar på scener runt om i Skåne och uppåt landet. Debutplattan "Lucky One" från 2012 fick fina recensioner i musikmagasinet Lira. Ett av bandets kännemärken är den trestämmiga sången som Jörgen, Stefan och Mac står för. Ännu en person räknas som medlem i bandet. Ljudteknikern Arne Råsand, utan vilken bandet skulle stå sig slätt.

Camera-photo.svg MusicalnotesSweden.svg Denna biografiska artikel om en svensk musiker behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.