Madicken och Junibackens Pims

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Madicken och Junibackens Pims
FörfattareAstrid Lindgren
OriginalspråkSvenska
IllustratörIlon Wikland
OmslagsbildIlon Wikland
LandSverige Sverige
GenreBarn
Förlag för förstautgåvanRabén & Sjögren
Utgivningsår1976
HuvudpersonerMadicken, Lisabet
Del i serie
Ingår i serieMadicken
Föregås avMadicken (1960)
Efterföljs avTitta Madicken, det snöar! (1983)

Madicken och Junibackens Pims är den andra boken i bokserien Madicken av Astrid Lindgren, och utkom första gången 1976.[1] Boken filmatiserades 1979 som långfilmen Du är inte klok, Madicken, som sedermera blev en TV-serie, utom scenen med mamma Kajsas födelsedag som togs med i första avsnittet av TV-serien Madicken, som annars är helt baserad på boken Madicken från 1960.

Detaljerat referat[redigera | redigera wikitext]

Boken är en uppföljare till Madicken.

Madicken bor på Junibacken med sina föräldrar och sin lillasyster Lisabet, även kallad "Junibackens Pims" av grannen farbror Nilsson, och familjens tjänsteflicka Alva.

valborgsmässoafton vill Madicken gå till valborgsmässofirandet i sina nyköpta röda sandaler, trots att mamma Kajsa sagt nej till det. Vid firandet möter Madicken sin stygga skolkamrat Mia och hennes lillasyster Mattis, som snor en av Madickens sandaler och sedan slänger iväg den. Mia får också en dag för sig att tvinga Madicken, som hon tycker är en fegis, att gå balansgång på skolans takås, som Madicken dock klarar mycket fint, men när det blir Mias tur att gå balansgång så får hon för sig att sno överlärarens portmonnä (som ligger alldeles innanför det öppna fönstret till överlärarens rum på skolans övervåning). Nästa dag bjuder Mia alla barnen - utom Madicken - på chokladpraliner och varsitt bokmärke, som hon påstår sig ha köpt för pengar hon fått från sin pappa i Stockholm - men hon visar sig senare i själva verket ha snattat pengarna från överläraren, som efter att ha ertappat Mia ger Mia spö med rottingkäpp framför ögonen på både fröken och de andra barnen - tills det hörs ett skrik från Madicken, som vill försvara Mia, som sedan får för sig att säga "Pisspotta" åt överläraren.

Även pappa Jonas och Alva, som båda är skarpa motståndare till barnaga, bestämmer sig för att ta Mia i försvar. På skolexamen är Mia inte med. När Madicken blir förhörd av fröken om den barmhärtige samariern, misstänker fröken att Viktor inte lyssnat och frågar om han lyssnade på vad Madicken berättade att den barmhärtige samariten sa till värden i härbärget, till vilket han fört en misshandlad man på sin åsna, och Viktor påstår att han sa "Skjut honom! Jag ska betala när jag kommer tillbaka.", vilket alla barnens föräldrar, och även Lisabet, skrattar åt.

På kvällen efter skolexamen upptäcks Madicken med lus i håret, som Madicken tror kommer från stygga Lus-Mia. Mamma Kajsa köper hem sabadillättika för att avlusa sina flickor, och även Mia och Mattis blir bjudna till Junibacken för avlusning.

På mamma Kajsas födelsedag blir det traditionsenlig fotografering och utflykt med matsäck till gullvivsängen, där en flock av tjurkalvar jagar dem tills de klättrar upp i två träd för att ta skydd.

När det är flyguppvisning i stan, erbjuds den flygintresserade Abbe en flygning tillsammans med piloten.

Alva blir inbjuden på borgmästarinnans höstbal, där hon dansar med den stilige sotaren.

När det blir jul igen, är det dags för Kajsa och Jonas att få ett tredje barn, och det blir en flicka som får namnet Kajsa (efter sin mamma).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindgren, Astrid; Wikland Ilon (1976). Madicken och Junibackens Pims. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8348972. ISBN 91-29-46577-X