Magnus Brahe (1790–1844)
Magnus Brahe | ||
---|---|---|
![]() | ||
Magnus Brahe iklädd uniform, troligen för Konungens adjutant- och ordonnansofficerskår, och bärande runt halsen ordenskedjorna för Serafimerorden och Svärdsorden samt halskorset för Carl XIII:s orden. På dolman syns kraschanen för Serafimerorden, medaljen För tapperhet i fält samt riddartecknet av Svärdsorden. Samtliga ordenstecken är dessutom briljanterade. Målning av Olof Johan Södermark 1831. | ||
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1826 (hovstallmästare 1817) | |
Tidsperiod | 1830 | |
Tidsperiod | 1834-12-02 | |
Yrke | Militär och hovman | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Land | Sverige | |
Grad | Generallöjtnant | |
Utmärkelser | 1813 guldmedalj För tapperhet i fält, RSO och RPrOPlemér 1822 KSO 1826 Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden 1827 Serafimerorden Carl XIII:s orden 1828 HedLKrVA 1829 Carl XIII:s orden 1830 RPolskaHvÖO 1830 LSkS 1831 en av rikets herrar 1844 Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i guldkedja bäras om halsen | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 2 september 1790 | |
Död | 16 september 1844 (54 år) ogift | |
Begravd | familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Braheätten | |
Sätesgård | Rydboholms slott | |
Far | Magnus Fredrik Brahe | |
Mor | hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull | |
![]() | ||
Den svenska grevliga Braheättens stamvapen |
Magnus Brahe, född 2 september 1790 i Östra Ryds församling, död 16 september 1844 i Stockholm, var en svensk greve, militär och hovman samt riksmarskalk.
Han var son till Magnus Fredrik Brahe i dennes första äktenskap med hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull.[1] Efter studier i Uppsala började hans yrkeskarriär som 19-årig kornett vid livregementsbrigadens lätta dragonkår. Redan följande år (1810) kunde han titulera sig kabinettskammarherre. Tidigt fick han en nära relation till kung Karl XIV Johan, som i den gamla högadeln sökte ett stöd för sig och sin ätt. Det dröjde inte länge, förrän Magnus Brahe var kungens närmaste vän och hjälpte honom i kontakten med politiker och undersåtar; Karl Johan talade dålig svenska. 1817 utnämndes Brahe till hovstallmästare, 1826 till överhovstallmästare [1] och 1828 utnämndes han till generaladjutant för armén och tillhörde därmed som kungens rådgivare de styrandes krets. År 1830 blev han generallöjtnant.
Vid 1828–1830 års riksdag blev Brahes inflytande tydligt. Statsråden fick i stor utsträckning vika sig för kungens åsikter, uttryckta av språkröret Brahe. Hans stora inflytande gjorde sig gällande framför allt inom militärens område, och när det gällde befordringar – inte minst prästerliga – vägde hans ord tungt.
Samtidigt började en opposition höras tydligare. De liberala ledande männen, inspirerade av julirevolutionen i Frankrike, talade om "Braheväldet" eller "kamarillan", och det diktatoriska beslutsfattandet "allenastyrandet" eller sängkammarregementet kritiserades av bland andra Lars Johan Hierta, Magnus Jacob Crusenstolpe och Anders Lindeberg.
Karl XIV Johan svarade med att stoppa de politiska motståndarnas kritik genom indragningsmakten.
Brahe blev en av rikets herrar 1831 och riksmarskalk 1834 samt invaldes 1837 som ledamot nummer 455 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Han avled 1844 och begravdes i familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Boett av guld med miniatyrporträtt föreställande Karl XIV Johan av Johan W C Way. Porträttet skänktes som gåva till greve Magnus Brahe av Oscar I efter faderns död 1844, Skoklosters slott.
Daguerreotypi-porträtt av Magnus Brahe taget fyra månader före hans död. Finns på Skoklosters slott.
Karl XIV Johan på lit de parade, 1844. Bredvid Magnus Brahe. Tillskriven Karl S. Bennet.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Svenska ordnar[redigera | redigera wikitext]
Riddare och Kommendör av Serafimerorden, i Briljanter
Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden, i Briljanter
Kommendör med Stora Korset av Nordstjärneorden, i Briljanter
Riddare av Vasaorden,
Riddare av Carl XIII:s Orden, i Briljanter
Medaljen i guld För tapperhet i fält,
En af rikets herrar,
Miniatyrporträtt av Karl XIV Johan i Guld,
Utländska ordnar[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Preussiska Svarta örns orden, i Briljanter
Preussiska Pour le Mérite,
Storkors av Franska Hederslegionen, i Briljanter
Riddare av Ryska Sankt Andreas orden, i Briljanter
Riddare av Polska Vita Örnens Orden, med Kedja
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Brahe, 13. Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Andersson, Karl-Olof (2000). Svenska öden i ångans sekel. Stockholm: Bilda. Libris sids=42-60 7431725 sids=42-60. ISBN 91-574-5325-X
- Stensson, Rune (1986). Magnus Brahe och Carl XIV Johan : konservatismen mot det "liberala ovädret". Uppsala: Carmina. Libris 7646753. ISBN 91-7528-031-0
Företrädare: Claes Adolph Fleming |
Sveriges riksmarskalk 1831–1844 |
Efterträdare: Arvid Mauritz Posse |
- Födda 1790
- Avlidna 1844
- Män
- En av rikets herrar
- Svenska Braheätten
- Svenska riksmarskalkar
- Svenska grevar
- Gunstlingar vid svenska hov
- Svenska militärer under 1800-talet
- Svenska generaler
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Kommendörer av Nordstjärneorden
- Riddare av Carl XIII:s orden
- Bureätten
- Mottagare av Serafimerorden
- Personer från Östra Ryds socken, Uppland
- Svenska hovstallmästare
- Karl XIV Johans hov
- Karl XIII:s hov