Magnus Brahe (1790–1844)

Magnus Brahe
Magnus Brahe iklädd uniform, troligen för Konungens adjutant- och ordonnansofficerskår, och bärande runt halsen ordenskedjorna för Serafimerorden och Svärdsorden samt halskorset för Carl XIII:s orden. På dolman syns kraschanen för Serafimerorden, medaljen För tapperhet i fält samt riddartecknet av Svärdsorden. Samtliga ordenstecken är dessutom briljanterade. Målning av Olof Johan Södermark 1831.
Titlar
Greve till Skokloster och Rydboholm
Överhovstallmästare
Tidsperiod	1826 (hovstallmästare 1817)
Generallöjtnant
Tidsperiod	1830
Riksmarskalk
Tidsperiod	1834-12-02
Yrke	Militär och hovman
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Land	Sverige
Grad	Generallöjtnant
Utmärkelser	1813 guldmedalj För tapperhet i fält, RSO och RPrOPlemér 1822 KSO 1826 Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden 1827 Serafimerorden Carl XIII:s orden 1828 HedLKrVA 1829 Carl XIII:s orden 1830 RPolskaHvÖO 1830 LSkS 1831 en av rikets herrar 1844 Carl XIV Johans porträtt i briljanter att i guldkedja bäras om halsen
Personfakta
Född	2 september 1790
Död	16 september 1844 (54 år) ogift
Begravd	familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Braheätten
Sätesgård	Rydboholms slott
Far	Magnus Fredrik Brahe
Mor	hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull
Heraldiskt vapen
Den svenska grevliga Braheättens stamvapen

Magnus Brahe, född 2 september 1790 i Östra Ryds församling, död 16 september 1844 i Stockholm, var en svensk greve, militär och hovman samt riksmarskalk.

Han var son till Magnus Fredrik Brahe i dennes första äktenskap med hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull. Efter studier i Uppsala började hans yrkeskarriär som 19-årig kornett vid livregementsbrigadens lätta dragonkår. Redan följande år (1810) kunde han titulera sig kabinettskammarherre. Tidigt fick han en nära relation till kung Karl XIV Johan, som i den gamla högadeln sökte ett stöd för sig och sin ätt. Det dröjde inte länge, förrän Magnus Brahe var kungens närmaste vän och hjälpte honom i kontakten med politiker och undersåtar; Karl Johan talade dålig svenska. 1817 utnämndes Brahe till hovstallmästare, 1826 till överhovstallmästare och 1828 utnämndes han till generaladjutant för armén och tillhörde därmed som kungens rådgivare de styrandes krets. År 1830 blev han generallöjtnant.

Vid 1828–1830 års riksdag blev Brahes inflytande tydligt. Statsråden fick i stor utsträckning vika sig för kungens åsikter, uttryckta av språkröret Brahe. Hans stora inflytande gjorde sig gällande framför allt inom militärens område, och när det gällde befordringar – inte minst prästerliga – vägde hans ord tungt.

Samtidigt började en opposition höras tydligare. De liberala ledande männen, inspirerade av julirevolutionen i Frankrike, talade om "Braheväldet" eller "kamarillan", och det diktatoriska beslutsfattandet "allenastyrandet" eller sängkammarregementet kritiserades av bland andra Lars Johan Hierta, Magnus Jacob Crusenstolpe och Anders Lindeberg.

Karl XIV Johan svarade med att stoppa de politiska motståndarnas kritik genom indragningsmakten.

Brahe blev en av rikets herrar 1831 och riksmarskalk 1834 samt invaldes 1837 som ledamot nummer 455 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han avled 1844 och begravdes i familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland.

Galleri

• 

  Boett av guld med miniatyrporträtt föreställande Karl XIV Johan av Johan W C Way. Porträttet skänktes som gåva till greve Magnus Brahe av Oscar I efter faderns död 1844, Skoklosters slott.

• 

  Magnus Brahe iklädd hussar uniform med all sina ordnar i briljanter förutom, Vasaorden och För Tapperhet i Fält

• 

  Magnus Brahe iklädd uniform för en Generallöjtnant i Svea Livgarde

• 

  Daguerreotypi-porträtt av Magnus Brahe taget fyra månader före hans död. Finns på Skoklosters slott.

• 

  Magnus Brahe i Hussars uniform på bröstet bär han Sank Andreas Orden, Svarta Örns Orden och Hederslegionen alla i Briljanter

• 

  I porträttet av Kronprins Karl Johan syns Magnus Brahe i bakgrunden

• 

  Karl XIV Johan på lit de parade, 1844. Bredvid Magnus Brahe. Tillskriven Karl S. Bennet.

Utmärkelser

Svenska ordnar

• Riddare och Kommendör av Serafimerorden, i Briljanter
• Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden, i Briljanter
• Kommendör med Stora Korset av Nordstjärneorden, i Briljanter
• Riddare av Vasaorden,
• Riddare av Carl XIII:s Orden, i Briljanter
• Medaljen i guld För tapperhet i fält,
• En af rikets herrar,
• Miniatyrporträtt av Karl XIV Johan i Guld,

Utländska ordnar

• Riddare av Preussiska Svarta örns orden, i Briljanter
• Preussiska Pour le Mérite,
• Storkors av Franska Hederslegionen, i Briljanter
• Riddare av Ryska Sankt Andreas orden, i Briljanter
• Riddare av Polska Vita Örnens Orden, med Kedja

Källor

• Brahe, 13. Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)

Vidare läsning

• Andersson, Karl-Olof (2000). Svenska öden i ångans sekel. Stockholm: Bilda. Libris sids=42-60 7431725 sids=42-60. ISBN 91-574-5325-X 
• Stensson, Rune (1986). Magnus Brahe och Carl XIV Johan : konservatismen mot det "liberala ovädret". Uppsala: Carmina. Libris 7646753. ISBN 91-7528-031-0 

Företrädare: Claes Adolph Fleming

Sveriges riksmarskalk 1831–1844

Efterträdare: Arvid Mauritz Posse