Magnus Brostrup Landstad
| Magnus Brostrup Landstad | |
 | |
| Född | 7 oktober 1802[1][2][3] Måsøy kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 8 oktober 1880[1][2][3] (78 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Poet, folkvisesamlare, psalmförfattare, folklorist, sagosamlare, musikvetare, kompositör, luthersk pastor |
| Föräldrar | Hans Landstad |
| Släktingar | Hans Peter Schnitler Krag |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Magnus Brostrup Landstad, född 7 oktober 1802 på Måsøy prästgård i Finnmarken, död 8 oktober 1880 i Kristiania, var en norsk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Landstad, som var son till prästen Hans Landstad och Margrethe Elisabeth Schnitler, gick aldrig i någon skola; hans mor lärde honom att läsa, och från elva års ålder undervisades han av fadern, som 1822 dimitterade honom till universitetet. Under studietiden tjänstgjorde han även som privatlärare i Hadeland 1825–1826, varefter han avlade teologisk ämbetsexamen 1827. Han utnämndes 1828 till komminister i Gausdal, 1834 i Kviteseid pastorat och efterträdde 1839 sin far som sockenpräst i Seljord. Det var där, som han 1848 avslutade sin redan i Kviteseid påbörjade insamling av norska folkvisor. År 1848 blev han sockenpräst i Fredrikshald, 1854 prost i nedre Borgesyssel och 1859 sockenpräst i Sandeherred. Från detta ämbete beviljades han 1876 efter ansökan avsked med pension och i maj 1877 avgick han och flyttade med sin familj till Kristiania.[4]
Redan 1848 hade kyrkodepartementet vänt sig till Landstad med anmodan om att bli ledare för arbetet med en ny psalmbok, men såg sig den gången tvingad att avböja. Då departementet i maj 1852 åter vände sig till honom i samma ärende, ansåg han – efter att han samma år hade publicerat ett inlägg i psalmstriden angående Wilhelm Andreas Wexels psalmbok – inte längre borde avstå; och efter att ha sänt en plan för sitt arbete till departementet erhöll han, genom kunglig resolution av den 7 oktober 1852, uppdraget att, huvudsakligen i enlighet med den av honom upprättade planen, att utarbeta utkast till en ny allmän psalmbok, samtidigt som upplysningsväsendets understödsfond beviljade lön till en personlig kaplan hos honom under den tid, som han kom att ägna sig åt psalmerna. Han var sysselsatt med dessa till 1861, då hans utkast kom i tryck, vilket han under de följande åren underkastade en revision, intill han levererade sitt arbete slutligt skick till den genom kunglig resolution av den 10 juli 1865 tillsatta bedömningskommissionen. Då denna sommaren 1869 var klar med sitt arbete, fastställdes Landstads psalmbok, genom kunglig resolution av den 16 oktober 1869, för bruk vid offentliga gudstjänster, där den godkänts av församlingen.[4]
Landstad finns representerad i 1986 års psalmbok med tre verk, nr 321, 424 och 631.
Psalmer
[redigera | redigera wikitext]- Det dukas i himlarnas rike ett bord (1986 nr 321) skriven 1861
- Det står en man och tackar Gud (Luthersk Psalmbok nr 47)
- En gång vi alla ska uppstå (Luthersk Psalmbok nr 143)
- En skara skall komma från öst och från väst (Luthersk Psalmbok nr 897)
- Fem bröd och två små fiskar (Luthersk Psalmbok nr 26)
- Guds ankomst i skyn må vi vänta (Luthersk Psalmbok nr 145)
- Gud var med Anden nära (Luthersk Psalmbok nr 7)
- Hem jag längtar, ack här ute Är så tomt, så mörkt så kallt, nummer 467 i Svenska Missionsförbundets Sångbok 1920. Texten översattes från tyska av Landstad.
- Jag för evigt nu har livet (Luthersk Psalmbok nr 919)
- Jag höja vill till Gud min sång (1937 nr 49, 1986 nr 424) skriven 1861, ("Jag sjunga vill för Gud min sång". Luthersk Psalmbok nr 13)
- Jag kommer till ditt bord, o Gud (Luthersk Psalmbok nr 59)
- Jag vet mig en sömn i Jesu namn (1937 nr 574, 1986 nr 631) skriven 1869 ("Jag vet om en sömn i Jesu namn". Luthersk Psalmbok nr 71)
- Jesu, för din fot jag ligger (Luthersk Psalmbok nr 907)
Danska översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Hos dig, o Jesus, sent om nat (Diktad 1861).
- Herre Jesus, du, som troner (Diktad 1865).
- Zions vægter hæver røsten (Översättning 1825 av Philipp Nicolais text).
- Sandheds tolk og taler (Översättning 1861 av Benjamin Schmolcks text).
- Gud, lad dit ord i nåde lykkes (Diktad 1861).
- Gladelig vil vi halleluja kvæde (Översättning 1861 av Johann Agricolas psalm)
- Zion, pris din saliggører (Översättning 1861 av Thomas av Aquinos medeltida text).
- O glædelig dag (Översättning 1861 av Ivar Diderichsen Brinchs text från 1697).
- Herre, jeg har handlet ilde (Bearbetning 1861 av tidigare översättning av Johann Francks tyska psalm från 1646).
- I Himmelen, i Himmelen (Översättning 1861 av Laurentius Laurentii Laurinus svenska psalm från 1622).
- I denne verdens sorger sænkt (Nyöversatte 1869 Laurentius Petri Gothus 1500-talspsalm med stöd av Johan Olof Wallins text till 1819 års psalmbok).
- Vågn op, du, som sover (Diktad 1861).
- Nu blomstertiden kommer (Bearbetade 1861 Wilhelm Andreas Wexels' översättning från 1840 av Israel Kolmodins sommarpsalm).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Magnus-Brostrup-Landstadtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 flera författare, Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Magnus_Landstad, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: landstad-magnus-bostrup, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Landstad, Magnus Brostrup i Norsk Forfatter-Lexikon 1814–1880 av Jens Braage Halvorsen. Tredje Bind. I–L (1892)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- På Den Danske Salmebog Online finns en biografi om Landstad.
| ||||||||